Lyssna
Kulturmiljöer Norr
Stadsplanen över stadsdel Norr fastställdes 1922 och ritades av Nils Gellerstedt från Stockholm. 1928 utvidgades planen av stadsingenjör Eggwertz.
Karta över området
Historia och karaktärsdrag
Området nedanför (väster om) Rådhusgatan och Trondheimsvägen
Efterhand som Östersund blev alltmer fullbyggd började man planera för en utbyggnad av de norra vretlotterna. I första hand behövdes mark till institutionsbyggnader av olika slag. Under 1800-talet hade ett sjukhusområde vuxit fram i norra delen av staden. Det äldsta sjukhuset, med plats för 12 patienter, öppnades 1817. Det nuvarande länslasarettets stora byggnadskomplex tillkom i huvudsak under 1970-talet. Här låg då fängelset, uppfört 1861, som revs 1970 för att ge plats åt sjukhusbyggnaden.
Norra kyrkogården anlades 1810. Under en period kring 1800-talets mitt skedde gravsättning kring gamla kyrkan, men 1869 återinvigdes den då utvidgade Norra kyrkogården.
Fornbyn Jamtli grundades 1912. Visionen var att i nykterhetens, folkgemenskapens och nationalismens anda skapa en levande arena för traditionell folkkultur. Man arrangerade kurser i hantverk, byggnadskonst och folkdans, och anordnade också spelmansstämmor, folkfester och marknader. Man drev också en omfattande insamling av föremål och ett nytt museum byggdes 1928. Behovet av moderna utställningslokaler blev under åren större och 1990 byggdes det nuvarande museet med lokaler och utrustning för moderna utställningar.
Hofvallen som är länets äldsta idrottsanläggning invigdes 1917.
Östersunds stad engagerade stadsplaneingenjör Nils Gellerstedt från Stockholm för att rita stadsplaner över flera olika områden och stadsplanen över bland annat stadsdel Norr fastställdes 1922. Planen utvidgades 1928 av stadsingenjör Eggwertz. Inom området planerades museum, landsarkiv och lantmäteri. Dessa institutionsbyggnader placerades i anslutning till den redan påbörjade fornbyn Jamtli.
Bostadsbebyggelse finns endast i mindre omfattning och består främst av mindre hyreshus från 1940-talet och ett antal flerbostadshus från 1950-talet för sjukhusanställda vid Köpmangatan.
Flygfoto över Landsarkivet och Länsmuseet.
Området ovanför (öster om) Rådhusgatan och Trondheimsvägen (före detta I 5)
Jämtlands fältjägarregemente har anor från 1600-talet. Under lång tid låg infanteriet på Frösö läger men flyttades 1910-1911 till Östersunds dåvarande utkant. Då bestod den norra delen av staden av landsbygd. Delar av det blivande övningsfältet ägdes av bönder i Brunflo socken och på platsen för kasernområdet låg gården Lugnet, som kom att bli en del av regementet.
Det nya I5 inhägnades med staket och skulle under resten av 1900-talet förbli ett stängt område. Genom regementets markförvärv begränsades stadens etablering norrut, men regementet blev med tiden en alltmer central del av staden. Regementet har alltid varit en viktig del av Östersunds utveckling och har inte bara haft betydelse för militären utan också i hög grad påverkat staden och dess invånare.
Inom området har det funnits stora möjligheter att arrangera idrottstävlingar, konserter och dans. Här bodde dessutom civila personer och familjer i hög utsträckning fram till 1960-talet. De stora kasernbyggnaderna och kanslihuset syns vida omkring och är några av de byggnader som dominerar Östersunds stadsbild.
Försvarsbeslutet år 2004 innebar nedläggning av hela garnisonen i Östersund, det vill säga Fältjägarregementet I5, flygflottiljen F4 samt Försvarsskolorna. Området är nu på god väg att helt införlivas med övriga staden och bli en levande och attraktiv stadsdel i Östersund med arbetsplatser, skolor och bostäder. Här finns en intressant blandning av äldre byggnader och nybyggd service, flerbostadshus, radhus och villor.
Flygfoto öster om Rådhusgatan - Trondheimsvägen
Övergripande karaktärsdrag
Stadsdelen präglas framförallt av tre institutionsområden
- Sjukhusområdet
- Länsmuseet, Museiplan, Arkivparken och Jamtli Historieland
- Före detta Fältjägarregementet I5:s område