Kulturmiljöer landsbygd Frösön

Här finns beskrivningar av kulturhistoriskt värdefulla landsbygdsmiljöer på Frösön. Som Berge-Tanne, Härke, Eriksbodarna, Rävbackarna, Hålöns fäbod, Kungsgården, Öneberget - Frösö strand.

Karta över Frösö socken

Berge - Tanne

Väster om Östberget ligger de högt belägna byarna Berge och Tanne. Byarnas namn och några bevarade gravhögar indikerar att byarna har rötter i järnåldern. Namnen Berg och Tanne anknyter till de naturgeografiska förhållandena i området, vilket är typiskt för ortnamn som är äldre än medeltiden. Båda byarna skriftligen belagda på 1300-talet.

Den stora vägen gick över Frösön och är utmärkt på kartor från 1600-talet passerade förbi Kvarnsved och fortsatte norr om Ändsjön och söder om Vagle i riktning mot Frösö kyrka. Byvägen på centrala Frösön har idag ungefär samma sträckning som "Stora vägen". Byvägen till Berge och Tanne från korsningen i Kvarnsved har fortfarande samma sträckning som idag.

Bybebyggelse i Berg, Tanne och Långåker ligger fortfarande grupperad efter byvägen. Under 1900-talet har gårdarnas bebyggelse delvis förnyats och på båda sidor av vägen har nya tomter tillkommit, men fortfarande går de öppna lägdorna på flera ställen fram till vägen mellan bebyggelsegrupperingarna.

Kulturhistoriskt värde Berg - Tanne

I de högt belägna byarna går det att följa den förhistoriska bruknings - och bosättningskontinuiteten som är karakteristisk för Storsjöbygden. Gravhögarna, den slingrande smala byvägen och bebyggelsegrupperingarna längs byvägen är viktiga uttryck för miljöns karaktär.

Den öppna jordbruksmarken med odlingsrösen och lador och odlingsmarken som sträcker sig fram till vägen mellan bebyggelsen är också uttryck för miljöns karaktär. Miljön har dessutom stora landskapsbildsvärden med de vida utblickarna över de öppna lägdorna och Frösön med Oviksfjällen i bakgrunden.

Frösö, Vagle, Härke

De centrala, högt liggande delarna av Frösön är ett odlingslandskap med mer än tusenårig kontinuitet. Området kröns av Frösö kyrka och kan kallas för landskapets centrala kulturbygd. Utsikten över Storsjöbygden från kyrkbacken är riksbekant. Byar som Hov, Stocke, Vagled och Mickelsgård har namn som visar på en hög ålder. Flera byar har även gravhögar på sina marker, vilka visar på att bosättningen har inletts redan under järnåldern. I området ligger även Peterson-Bergers bostad sommarhagen och den friluftsscen där tonsättarens drama uppförs varje sommar. Vägnätet har djupa historiska rötter.

Frösö kyrka

Frösö kyrka är byggd runt år 1200 och byggdes ut under 1700-talet. Arkeologiska undersökningar tyder på att kyrkan har byggts på en offerplats från vikingatiden. Medeltidskyrkan, klockstapeln, kyrkogården, sockenstugan, prästgården och arrendatorsbostaden är sentida efterföljare till den förhistoriska bebyggelsen på platsen. Fornfynd visar att platsen har varit bebodd ända sen 200-talet och de vikingatida gravhögarna på kyrkogården visar att befolkningen på gården Hov begravde sina döda här långt innan kyrkan byggdes.

Till kyrkan leder vägar åt olika håll. Vägsträckningarna som kommer från öster från Östersund, väster från F4 och den som kommer från gamla färjeläget vid Vallsundet har alla sträckningar som är flera hundra år gamla.

Sommarhagen

I sydsluttningarna från kyrkan räknat ligger tonsättaren Peterson-Bergers berömda bostad Sommarhagen som han flyttade in i 1914. Huset med sin bevarade inredning är ett av landets mest kända konstnärshem. Lite längre västerut ligger Arnljotlägden där tonsättarens taldrama Arnljot, ett av Nordens äldsta friluftsteaterspel spelas upp varje sommar.

Rik kulturmiljö med gamla anor

De gamla gårdarna vid Hov, Stocke, Vagled, Mickelsgård, Stensgård med flera ligger kvar på samma platser som de har haft sedan åtminstone 1600-talet. På flera av gårdarna finns välbevarad bebyggelse från 1700 - 1900-talet. Särskilt kan här nämnas sockenstugan, den före detta kyrkoskolan, som är byggnadsminnesförklarad.

Vid Stocke gård finne även bebyggelse kvar från Jämtlands Trivialskola som var Jämtlands enda läroverk under åren 1679-1845. Här finns även det gamla utkikstornet Stocke-Titt, ett av länets första turistattraktioner. Flera av byggnaderna i området är byggnadsminnen.

Kulturhistoriskt värde Frösö, Vagle, Härke

De centrala delarna av Frösön med kyrkan, det öppna odlingslandskapet och de vidsträckta vyerna med mera kan betecknas som en av de mest kända landskapsbilderna i landet. Landskapsbilden har odödliggjorts av den i området bosatte tonsättaren Peterson-Bergers musik. Det kulturhistoriska värdet finns även i det faktum att området Frösön i snart två tusen år har varit Jämtlands centrum och att viktiga funktioner som Hovgård och offerplats, senare kyrka, sockenstuga, kyrkskola och även läroverk funnits i området Kulturlandskapet med gårds- och vägstruktur, gamla gravhögar och odlingsrösen, jordbrukets bostads- och ekonomibyggnader, tonsättarbostaden Sommarhagen, utsiktstorn med mera kan uppvisa kulturminnen som speglar både gammal odlingsbygd, ett välbevarat sockencentrum och tidig turistbygd.

Eriksbodarna, Rävbackarna

Östersunds kommuns enda levande fäbod finns virka två kilometer söder om Genvalla. Fäboden har drivits av samma ägare sedan 1957. Vallen har varit i drift sedan åtminstone 1860-talte. Från hemgården i Genvalla buförs djur i början av sommaren. I början av hösten återvänder djuren till hemgården.

Hålöns fäbod

Hålöns fäbod ligger någon kilometer söder om telemasten i Brattåsen, inom Svartsjöarnas välbesökta friluftsområde. Vallen används idag för fritidsändamål, men karaktären av fäbod finns kvar. Bustugan som är från slutet av 1800-talethar en välbevarad interiör och finns på vallen tillsammans med ett fähus och två lador. Bredvid bebyggelsen ligger en långsträckt slåttervall.

Kungsgården

Kungsgården med sin närmaste omgivning av öppen mark vid Storsjöns strand är ett område som stått i centrum i jämtländsk historia från slutet av 1400-talet till slutet av 1700-talet.

Kungsgårdens historia på platsen går förmodligen tillbaka till 1480-talet. Innan dess verkar kungsgården ha legat vid Öneberget längre österut på Frösön. Under 14-, 15- och tidigt 1600-tal var kungsgården kungens gård, som han besökte på genomresa. Kungsgården var Jämtlands politiska centrum och bredvid kungsgården byggdes befästningen Frösö skans på 1600-talet.

Kungsgården var boställe för översten vid Jämtlands regemente, som från 1600-talet till början av 1900-talet låg på Frösö läger.

Idag domineras miljön av huvudbyggnaden från tiden runt 1820, med tillhörande flyglar och ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden är byggd i tidstypisk empirstil och utformningen ansluter nära till dåtidens statliga normalritningar för militärboställen.

Området kring Kungsgården, med åkermarken, allén och de två torpen Åstorpet
och Stenstorpet, samt lämningarna från Frösö skans har haft en rikspolitisk betydelse
och både Kungsgården och skansen visar på Frösöns centrala roll i länet fram till dess
att staden Östersunds expansion kom igång.

Kulturhistoriskt värde Kungsgården

Kungsgården och Frösön har haft rikspolitisk betydelse. De visar båda på Frösöns centrala roll i länet fram till det att staden Östersunds expansion kom igång på allvar. Kungsgårdens huvudbyggnad har ett stort arkitekturhistoriskt värde då den tydligt avspeglar hur staten från centralt håll kunde påverka hur det byggdes i landet.

Öneberget - Frösö strand

På krönet av det lilla Önberget ligger lämningarna av Mjälleborgen, ett av de största forntida byggnadsverken i norra Sverige. Borgen uppfördes omkring 400 som en befästning. Från den kunde både Frösön och den närmaste omgivningen överblickas och kontrolleras. Byggnadsmaterialet var stenar, timmer och jord. Innanför försvarsmuren stod flera hus. Utgrävningar visar att borgen brändes flera gånger under sin 300-400-åriga historia.

Gravhögar i parken nedanför berget och vid Mjälle kulle visar att en eller flera gårdar låg nedanför berget redan under järnåldern. Borgen och gårdarna var förmodligen platsen för ett tidigt maktcentrum i Storsjöbygden.

I skrivna dokument bekräftas detta eftersom området Mjälle nämndes och det uppges att landskapets kungsgård finns i närheten.

När kungsgården på 1480-talet flyttades till den nuvarande platsen längre österut på ön blev gårdsplatsen nedanför berget öde och gavs namnet Önet. 1645 blev Önet officersboställe och var det fram till tidigt 1900-tal. Då blev gården istället sjukhusområde.

Längs Mjällebäcken fanns en rad vattendrivna kvarnar där frösöborna malde sin säd.

De äldre sjukhusbyggnaderna i området kommer från 1911-1915 då det på Önet placerades ett nytt, stort hospital för de som benämndes sinnessvaga.

Idag finns inte många byggnader kvar från den ursprungliga anläggningen. Men sjukhusets kvarvarade odlingsmark och parkmark, björkallén, ångbåtsbryggan, det äldre vägnätet, en bro och skogsmarken runt berget är viktiga delar av den kulturhistoriskt värdefulla miljön.

Kulturhistoriskt värde Öneberget - Frösö strand

I området speglas cirka 1 500 år av samhällsutveckling, kopplade till centrala initiativ och maktfunktioner.

Öneberget med sina närmaste omgivningar är ett område som idag präglas av berget med sin fornborg och det stora sjukhuskomplex som byggdes under 1910-talet.

Fornborgen är unik och visar att platsen var av central betydelse redan från 400-talet. I området nedanför berget låg samtida gårdar, vars gravhögar ligger kvar än idag och tillsammans med fornborgen gör de området till ett av de intressantaste fornminnesområdena på Frösön.

Av den kungsgård som fanns på platsen under 1300- och 1400-talen finns idag inga kända spår ovan mark, men kungsgårdens existens visar att området var av central betydelse i Jämtland. Av det betydelsefulla militärbostället som ersatte kungsgården finns det fortfarande flera byggnader kvar.

Byggnaderna och parkmiljön som hänger ihop med Frösö sjukhus utveckling påminner om en viktig epok i samhällsutveckling och vård under 1900-talet.