Lyssna
Kvarteret Fjällämmeln
Under 1940-talet började man gå ifrån funktionalismen och formspråket blev mer traditionellt, byggnadsmaterialet betonades mer och färgerna var dovare och gjordes mindre kontrastrika. Sadeltaken återkom och därmed blev taktäckningen synlig.
Historia och karaktärsdrag
Fasaderna var ofta putsade eller av fasadtegel och trä i mättade varma kulörer som rödbrunt, gulbrunt, grågult.
Sadeltaken var belagda med tegelpannor, betongpannor alternativt svart- eller rödmålad slät plåt. Radhus och kedjehus uppfördes i stor omfattning på 1940- och 50-talen.
Radhusen i kvarteret Fjällämmeln byggdes 1952 då Östersunds Garnison kände behov av att försöka ordna ett gemensamt boende för personalen vid dåvarande A4, I5 och F4.
Husen ritades av Byggnadsindustriens servicekontor i Stockholm och beställare var Östersunds Garnisons Bostadsrättsförening. De ursprungligen trefärgade radhuslängorna kallades ”karamellhusen” i folkmun.
Radhuslängorna har ett helt eget formspråk och de upplevs organiska och lekfulla. Den asymmetriska uppbyggnaden och de sinsemellan förskjutna byggnadskropparna tillsammans med de branta taken, de uppstickande ”frontespiserna” och de smala skorstenarna bidrar till upplevelsen.
Detaljer som entrédörrarnas tegelomfattning, trappräcken och smala tegelklädda skorstenar finns kvar.
Entrédörrarna är utbytta och entrétaken och de skyddande taken över källarnedgångarna tillkom 1989. 1999 byttes de ursprungliga fönstren till treglasfönster, 2010 byggdes carportar och 2016 byttes takmaterialet från tegelpannor till plegel.
Karta
Värdeomdöme
Kvarteret är relativt välbevarat och samtidigt som radhuslängorna har många tidstypiska drag är de också säregna och spännande i sin utformning.
Kvarterets anknytning till I5 bidrar starkt till att miljön har pekats ut som särskilt värdefull.
Var varsam med
- ursprungliga detaljer
- fönsterstorlek och fönsterindelning
- de putsade fasaderna
- skorstenarna
- färgsättningen bör gå mättade varma kulörer och varieras inom varje radhuslänga
Tänk på att våra klassificeringar och vårt förhållningssätt i vissa fall kan förändras. Det gäller om vi vid en närmare besiktning av den aktuella byggnaden eller det aktuella områden upptäcker ytterligare värden som inte uppmärksammats tidigare.