Sverigeunikt verktyg för skolplanering

Film

Att planera var skolor och förskolor ska ligga i kommunen och hur stora de behöver vara är ett komplicerat arbete – med mycket fakta som påverkar. Tidigare har det arbetet gjorts i Excel men genom Digiresan lämnade Jenny Jernström, strateg fysisk planering, en idé om att utveckla kommunens skolstrukturplanering med hjälp av ett geografiskt informationssystem (GIS).

– När vi gjorde planeringen av skolstrukturen i Excel tidigare så var det svårt att få till den geografiska kopplingen – alltså kunna se var skolan ligger i förhållande till var man bor. Arbetet har också varit väldigt personberoende, berättar Jenny.

Hon lämnade därför in ett förslag till kommunens digitaliseringsprojekt Digiresan om att digitalisera processen. Hennes idé fick pengar och ett projekt för att ta fram ett nytt skolplaneringsverktyg med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) startades.

Det nya skolplaneringsverktyget är nu ett hjälpmedel för att planera hur kommunens skolstruktur ska se ut. Till exempel var skolor och förskolor bör ligga och hur många elever skolorna behöver ha.

I verktyget matchas ålder och adress på kommunens barn med våra olika förskolor och skolor. Där finns också möjlighet att ta hänsyn till framtida befolkningsförändringar genom befolkningsprognosen och mycket annat.

Ett digitalt laboreringsverktyg

I det nya GIS-baserade verktyget kan kommunen på ett smidigt sätt även testa olika tänkbara scenarier. Vad händer om vi bygger ut den skolan? Vad händer om vi flyttar den? Ryms alla barn på våra skolor i framtiden? Vilka förutsättningar skapar vi för att barn och elever kan gå och cykla till skolan? Det blir helt enkelt ett digitalt laboreringsverktyg som underlättar planering av skolor och erbjuder en snabb överblick och goda beslutsunderlag.

Bra för hälsa, miljö och pengar

Genom att få en bättre överblick och struktur i skolplaneringsarbetet kan kommunen göra stora vinster, inte bara ekonomiskt utan även för människors hälsa och för vår miljö.

– Planeringsverktyget kan till exempel hjälpa oss att finna en geografisk struktur som gör det möjligt för fler elever och föräldrar att gå eller cykla till skolan. Om fler väljer att gå och cykla kan det ge bättre studieresultat, eftersom rörelse stimulerar hjärnkapaciteten. Det ger också en bättre folkhälsa vilket gör att framtida vårdkostnader kan undvikas. Minskad biltrafik ger dessutom minskade koldioxidutsläpp. De positiva effekterna av ”rätt” skolstruktur är alltså många, konstaterar Jenny.

Genom en klok och genomtänkt skolstruktur är det även möjligt att frigöra pengar från lokalkostnader och kringkostnader, som istället kan läggas på barnens utbildning.

Men att planera var skolor och förskolor ska ligga för att det ska vara så effektivt som möjligt handlar inte bara om att värna om hälsa och miljö och spara pengar. Utan även för att det ska bli så hållbart som möjligt både utifrån verksamhetens perspektiv och medborgarnas bästa. Skolplaneringsverktyget ska bidra till att förenkla och förbättra planeringsprocessen.

Sverigeunikt verktyg

Att Östersunds kommun jobbar med det här har spridit sig till andra kommuner och organisationer och intresset är stort. Det är många som upplever samma utmaningar.

– Det här är inget som vi kommer att sitta och ruva på i Östersunds kommun. Det är många som hört av sig och vi har haft visningar av systemet. Det är bara bra att fler hakar på och vill använda verktyget. Då kan vi dela på kostnader och utvecklas det tillsammans framåt. Tanken är att det ska komma till gagn i hela landet, säger Jenny Jernström.


Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2022-02-09