Rättigheter/Tillgång till annans fastighet - klar

Behöver du på något sätt tillgång till någon annans fastighet kan detta ske med servitut, nyttjanderätt, tomträtt eller ledningsrätt.

Servitut

Ett servitut är en rättighet för en fastighet, och dess ägare, att på något sätt använda en annan fastighet. Det är vanligt när det gäller vägar, ledningar eller annat som inte kan lösas inom den egna fastigheten.

Avsikten med ett servitut är att den ska gälla för all framtid eller tills den ändras eller upphävs. Servitutet följer med fastigheten vid till exempel ett ägarbyte då den räknas som ett fastighetstillbehör (fast egendom).

Ett servitut är antingen ett officialservitut eller ett avtalsservitut. Ett officialservitut kan bara bildas inom en lantmäteriförrättning och beslutas av den ansvarige förrättningslantmätaren. För att bilda ett officialservitut måste rättigheten vara av väsentlig betydelse för fastigheten. Servitut kan bildas genom åtgärderna fastighetsreglering, avstyckning eller klyvning.

Ett avtalsservitut bildas genom ett civilrättsligt avtal (se jordabalken kapitel 14) mellan två eller fler fastighetsägare. Avtalsservitutet kan därefter skrivas in i fastighetsregistret hos Lantmäteriet.

Se Lagfart, Inskrivning, belåning.

Nyttjanderätt

En nyttjanderätt är knuten till en viss person att nyttja en särskild fastighet. Nyttjanderätten är begränsad i tid vilket är olika beroende på vilken typ av nyttjanderätt det gäller och eventuellt avtalat tidsspann. Nyttjanderätten skiljer sig på så sätt mot ett servitut, som är knuten till en särskild fastighet och för en obegränsad tid (som huvudregel).

Arrende

Ett arrende är en särskild form av nyttjanderätt. Det finns flera typer av arrenden; jordbruksarrenden, bostadsarrenden, anläggningsarrenden och lägenhetsarrenden. Dessa är av civilrättslig karaktär och regleras i jordabalkens kapitel 8 -12. Ett arrende ska upprättas skriftligen och kan därefter skrivas in i fastighetsregistret.

För mer om detta se Lagfart, Inskrivning, belåning.

Tomträtt

Arrenden kan också upplåtas för en obestämd tid mot en årlig avgäld. Dessa arrenden kallas tomträtter och är en särskild form av nyttjanderätt, som på många sätt liknar äganderätt till en fastighet. Exempelvis kan det upplåtas pant i en tomträtt och även nyttjanderätter och servitut. Regler kring detta finns i jordabalkens kapitel 13, vilket är en civilrättslig lagstiftning.

Har du förvärvat tomträtt i en fastighet ska detta skrivas in i fastighetsregistret, se mer här:
Lagfart, Inskrivning, belåning

Ledningsrätt

En ledningsrätt kan bildas för vissa typer av allmänna ledningar, till exempel för fiber, vatten, avlopp, starkström med mera. Ledningsrätt kan upplåtas både för en särskild fastighet eller en person (oftast en juridisk person).

Om ledningsrätten upplåtes mot en person kan den köpas och säljas som lös egendom, till exempel ett fibernät. Om ledningsrätten upplåtes för en fastighet blir det fast egendom och därmed ett tillbehör till fastigheten och följer med eventuell fastighetsförsäljning. På så sätt påminner ledningsrätten om ett servitut.

Ledningsrätter bildas genom en ledningsrättsförrättning och handläggs enligt ledningsrättslagen (1973:1144).