Miljö- och hälsoskydd för företag

Miljöfarlig verksamhet är verksamhet som kan innebära utsläpp till mark, luft eller vatten – eller annan risk för att påverka människors hälsa eller miljön. Det kan till exempel handla om verkstäder, industrier, tvätthallar, större lantbruk eller energianläggningar.

Alla miljöfarliga verksamheter delas in i fyra klasser:

• A- och B-verksamheter kräver tillstånd (sök hos mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen).
• C-verksamheter ska anmälas till kommunen minst sex veckor innan du startar. Använd e-tjänsten Anmälan om miljöfarlig verksamhet.
• U-verksamheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktiga men omfattas ändå av reglerna i miljöbalken.

Om en verksamhet är anmälningspliktig (C ovan) eller tillståndspliktig (A eller B ovan) framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251), där miljöfarliga verksamheter är listade.

Om du ska bedriva miljöfarlig verksamhet inom något av kommunens vattenskyddsområden så behöver du antingen anmäla eller ansöka om särskilda tillstånd för det.

Läs mer om vattenskyddsområden i Östersunds kommun.

Du är ansvarig för att din verksamhet följer miljöbalkens regler. Det innebär bland annat att du behöver tillräcklig kunskap om verksamhetens påverkan, identifiera risker, förebygga störningar, åtgärda brister och upprätta rutiner för egenkontroll.

Läs mer om egenkontroll

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning kontrollerar att du följer miljöbalkens regler och att du har fungerande egenkontroll. Vi granskar till exempel dokumentation, gör tillsynsbesök (både föranmälda och oanmälda) och kan kräva utredningar om vi misstänker brister. Vi har även skyldighet att anmäla misstänkta miljöbrott till åklagare.

Tre typer av verksamheter är anmälningspliktiga av hälsoskyddsskäl:

• Verksamheter med risk för blodsmitta, t.ex. tatuering, piercing, öronhåltagning, rakning med rakkniv, fotvård och akupunktur.
• Bassängbad som är öppna för allmänheten.
• Skolverksamhet, från förskola till gymnasium.

Om din verksamhet omfattas ska du anmäla den senast sex veckor innan du startar. Anmäl via vår e-tjänst.

Om du startar verksamhet i en lokal där det tidigare varit annan verksamhet kan du behöva ansöka om bygglov för ändrad användning – eller i vissa fall ändring av detaljplan. Kontakta kommunen i ett tidigt skede om du är osäker.

Oavsett om din verksamhet är anmälningspliktig eller inte ska du bedriva egenkontroll enligt miljöbalken. Det innebär att du ska ha rutiner för att:

• Förebygga smittspridning och andra hälsorisker.
• Upptäcka och åtgärda brister i utrustning, hygien eller hantering.
• Kontrollera att din verksamhet följer miljöbalkens krav.

Läs mer om egenkontroll

Kommunens hälsoskyddsinspektörer ansvarar för att följa upp att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt. Vid tillsynen kan inspektören kontrollera:

• Dina rutiner för hygien och smittskydd.
• Hur instrument och redskap rengörs.
• Lokalens utformning.
• Hur du dokumenterar din egenkontroll.
• Din hantering av kemikalier och avfall.

På Socialstyrelsens webbplats finns fördjupad information:

• Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet (SOSFS 2006:4)
• Yrkesmässig hygienisk verksamhet vägledning i form av frågor och svar - Socialstyrelsen
• Handbok om piercing, tatuering, fotvård, massage m.m. - Socialstyrelsen

Tillsynen finns för att skydda människors hälsa och miljön. Kommunen kontrollerar att du följer miljöbalkens regler, till exempel kring avfall, kemikalier eller utsläpp. Det handlar om att rätta till det som inte fungerar och minska risker – för dig, dina kunder och samhället. Det är en skyldighet enligt lag och gäller även mindre verksamheter.

Tillsynen finansieras till stor del genom avgifter från de verksamheter som kontrolleras – enligt principen "förorenaren betalar". Det innebär att du betalar för den tillsyn som just din verksamhet kräver, utifrån hur stor påverkan och risk den har. I Östersunds kommun täcker avgifterna ungefär 65 procent av vad tillsynsarbetet faktiskt kostar, resterade 35 procent är skattefinansierat.

Avgiften beror på hur mycket arbete kommunen behöver lägga ner. Vissa verksamheter betalar en fast årsavgift, andra betalar per timme (1 441 kr per timme år 2025). I tiden ingår både själva besöket och förberedelser, dokumentation och uppföljning. Har du årsavgift får du faktura en gång per år.

Har du frågor om din avgift? Kontakta oss så hjälper vi dig!

Ja. Om du tycker att avgiften är fel kan du överklaga inom tre veckor. I ditt avgiftsbeslut står hur du gör. Du kan också kontakta oss via kommunens kundcenter så hjälper de dig.

Kundcenter
063-14 30 00
kundcenter@ostersund.se

Ja – om din verksamhet eller fastighet kan påverka människors hälsa eller miljön omfattas du av miljöbalkens krav på egenkontroll. Det gäller till exempel för restauranger, verkstäder, industrier, frisersalonger och flerbostadshus – oavsett storlek.

Egenkontroll innebär att du själv har ansvar för att se till att lagkraven följs. Du ska ha tillräcklig kunskap om din verksamhet, kontrollera risker i tid och förebygga eller åtgärda brister på eget initiativ.

Egenkontrollen ska anpassas efter hur stor påverkan din verksamhet eller fastighet kan ha. En liten verksamhet kan ha enkla rutiner, medan en större verksamhet med större risker behöver mer omfattande och dokumenterad egenkontroll.

För de flesta verksamheter och fastigheter finns inga exakta krav på hur egenkontrollen ska se ut. Det är du som fastighetsägare eller verksamhetsutövare som ansvarar för att visa att din egenkontroll uppfyller miljöbalkens krav – det vill säga att du har koll på risker, rutiner och åtgärder.

Läs mer om egenkontroll i vårt informationsblad: Gäller miljöbalkens krav på egenkontroll dig? pdf, 375.7 kB.

Om du är fastighetsägare hittar du vägledning i broschyren: Egenkontroll för fastighetsägare pdf, 174.8 kB.

Du behöver känna till vilka ämnen du använder eller säljer, och vilka risker de innebär. Enligt produktvalsprincipen (Notisum) ska du alltid välja det minst skadliga alternativet, om det finns.

Vissa särskilt farliga ämnen kräver tillstånd från Länsstyrelsen – både för försäljning och användning.

Tillstånd för särskilt farliga kemiska produkter - Kemikalieinspektionen

Ansök om tillstånd för kemikalier och särskilt farliga kemiska produkter - Länsstyrelsen

Alla kemiska produkter som säljs eller används i yrkesverksamhet ska vara tydligt märkta. Märkningen ska visa innehåll, risker, farosymboler (piktogram) och skyddsåtgärder.

Om du använder eller säljer färg, lack eller fordonslackering med VOC gäller särskilda regler för märkning.

Färger och lacker - VOC - Kemikalieinspektionen

Om du levererar en kemisk produkt till en yrkesmässig användare ska du även lämna ett säkerhetsdatablad med information om risker och säker hantering.

Märkning av kemiska produkter - Kemikalieinspektionen

All information om produkten ska framgå av säkerhetsdatabladet, exempelvis vilka kemikalier produkten innehåller, vilken risk produkten kan innebära, lämplig lagring, kassering av produkten med mera. Säkerhetsdatabladet ska alltid vara på svenska.

Reach är EU:s kemikalielagstiftning. Den gäller alla företag som hanterar kemikalier och innebär krav på registrering, information och ansvar genom hela leveranskedjan.

Reach-förordningen - Kemikalieinspektionen

Kommunen kontrollerar att företag följer reglerna för kemikaliehantering. Det kan handla om märkning, hantering, förvaring och egenkontroll – både genom dokumentation och platsbesök.

Tillsynsarbete inom miljö och hälsa

Köldmedier är ämnen som används för att transportera kyla. Exempel på vanliga köldmedier är propan, ammoniak och olika typer av freoner. De påverkar klimatet negativt om de läcker ut i luften – därför finns tydliga regler för hur de får användas och hanteras.

Om din verksamhet har stationära aggregat med köldmedier finns krav på både kontroll och rapportering.

Kontrollintervall

Alla aggregat som innehåller mer än 5 ton koldioxidekvivalenter (CO₂e) måste kontrolleras regelbundet. Ju större aggregat, desto oftare krävs kontroll:

• 5–50 ton CO₂e: minst en gång per år
• 50–500 ton CO₂e: minst var sjätte månad
• Över 500 ton CO₂e: minst var tredje månad

Har du läckagevarningssystem får du dubbla kontrollintervall, alltså mer sällan. Om ett aggregat läckt och du har åtgärdat läckan måste det kontrolleras igen inom en månad.

Certifierad personal krävs

Det är bara certifierade kyltekniker som får kontrollera, reparera eller göra ingrepp i köldmedieaggregat – samt skriva kontrollrapporter.

Rapporteringsskyldighet

Har du anläggningar på 14 ton CO₂e eller mer måste du skicka in en årlig köldmedierapport till kommunen – senast den 31 mars året efter kontrollåret.

Rapporten ska bland annat innehålla:

• uppgifter om aggregat, datum för kontroller och eventuella åtgärder
• mängder köldmedier som installerats, fyllts på eller tagits bort
• kontaktuppgifter och underskrift från ansvarig operatör

Det är den som står som ägare den 1 januari som ansvarar för att rapporten skickas in – även om någon annan drev verksamheten året innan.

Vissa köldmedier är förbjudna – andra har begränsningar:

• CFC är förbjudet helt sedan 2000 (undantag finns för små aggregat som fortfarande används).
• HCFC, som till exempel R22, är förbjudet sedan 2015.
• HFC är ännu inte förbjudet, men får begränsningar i vissa fall.
• Nyinstallation av utrustning med köldmedier med GWP-faktor över 2 500 (till exempel R404A) är förbjudet sedan 2020.
• Påfyllning av nya köldmedier med GWP över 2 500 i aggregat över 40 ton CO₂e är också förbjudet – undantag finns för regenererat köldmedium till 2030.

Det finns regler för vilka köldmedier som får användas i ny utrustning – både vid köp och installation. Syftet är att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser:

• Kyl- och frysskåp för hushållsbruk får inte innehålla köldmedier med GWP-faktor över 150.
• Kommersiella kyl- och frysskåp får inte innehålla köldmedier med GWP över 2 500 (från 2020) eller över 150 (från 2022).
• Större centrala kylsystem över 40 kW får bara innehålla köldmedier med GWP under 150. Vissa undantag finns.

Kontrollera alltid vad som gäller innan du köper eller installerar ny utrustning – annars finns risk att den inte får användas.

Miljö- och samhällsnämnden kontrollerar att du följer reglerna. Tillsynen omfattar till exempel:

• Att kontrollrapporter lämnas in i tid
• Att anläggningar är registrerade
• Att certifierad personal används
• Att läckage kontrolleras och åtgärdas
• Att mängden köldmedier dokumenteras korrekt

Även företag som installerar eller servar kylutrustning kontrolleras.

Ett kyltorn används för att avlägsna överskottsvärme från en kylprocess, genom att vatten tillförs till ett luftflöde så att aerosoler (små vattendroppar i luften) bildas.

Kyltorn förekommer ofta i:

• Klimatanläggningar för byggnader
• Industriprocesser
• Kraftverk och maskinkylning

Kyltorn som inte sköts korrekt kan sprida legionellabakterier, vilket kan orsaka allvarlig sjukdom. För att förebygga smittspridning har det från och med 1 februari 2024 införts anmälningsplikt för kyltorn.

Anmälan gör det möjligt för kommunen att:

• Förebygga risker genom regelbunden tillsyn
• Snabbt kunna smittspåra vid ett eventuellt utbrott

Nya kyltorn ska anmälas senast sex veckor innan installation. Kontakta miljö och hälsa i Östersunds kommun via miljoochhalsa@ostersund.se eller 063–14 30 00 (via kommunens kundcenter).

Du bör också kontakta kommunen om du är osäker på om det du har räknas som ett kyltorn.

Legionellabakterier trivs i stillastående vatten och kan spridas via aerosolbildande utrustning – exempelvis duschar, bubbelpooler och kyltorn.

Infektion kan orsaka:

• Pontiacfeber: influensaliknande symtom som oftast går över av sig själv
• Legionärssjuka: en allvarlig lunginflammation som kräver antibiotikabehandling

Mer information finns på 1177.se.

Du som driver en verksamhet med kyltorn ansvarar för att:

• Anmäla kyltornet till kommunen
• Bedriva egenkontroll för att minska risken för bakterietillväxt

Egenkontrollen innebär att du regelbundet ska kontrollera och underhålla anläggningen så att den inte blir en hälsorisk.

Läs mer:
Frågor och svar om anmälningsplikten för kyltorn – Folkhälsomyndigheten

Som fastighetsägare ska du ha koll på fastighetens skick, funktion och påverkan – både inomhus och utomhus. Det innebär att du behöver ha rutiner för att upptäcka och förebygga brister som fukt, buller eller dålig ventilation.

Läs mer om egenkontroll

Du ansvarar också för:

• Avfallshantering
• Ventilation (OVK)
• Köldmedier och cisterner
• PCB
• Radon, fukt och mögel
• Djur som stör
• Buller
• Snöröjning och sandning
• Regn- och smältvatten (dagvatten)

Kommunen har tillsynsansvar enligt miljöbalken. Det innebär att kommunens miljö- och hälso­skydds­inspektörer ska ser till att du som fastighetsägare följer kraven på bland annat förebyggande arbete och egenkontroll.

Om någon upplever att din fastighet orsakar problem för hälsa eller miljö kan kommunen starta en utredning – antingen på eget initiativ eller efter en anmälan. Om du inte har gjort tillräckligt för att åtgärda problemet kan du få ett föreläggande om att vidta åtgärder, och i vissa fall även en miljösanktionsavgift.