Livsmedelsverksamhet

Innan du startar är det viktigt att du har tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien och att din lokal är lämplig för den verksamhet du planerar. Det handlar till exempel om att det ska gå att hålla rent, arbeta hygieniskt och förvara livsmedel på rätt sätt. Mer info om lokalen och hygien finns längre ner på den här sidan.

Livsmedelslagstiftningen ställer höga krav på dig som driver verksamhet – och det är ditt ansvar att se till att maten du hanterar är säker för kunden.

• Starta livsmedelsföretag - Livsmedelsverket
• Säljer du mat på marknader eller evenemang? Ta del av tips och råd för livsmedels­hantering vid evenemang och på marknader pdf, 103.6 kB..

Att registrera en livsmedelsverksamhet innebär att du anmäler till kommunen att du ska starta eller ta över en verksamhet som hanterar livsmedel. Anmälan ska skickas in senast 14 dagar innan du börjar.

Du registrerar verksamheten genom att fylla i en e-tjänst hos Miljö och hälsa. Det gäller både nya verksamheter, övertagande av befintliga och om du gör större ändringar eller avslutar verksamheten.

Om du tar över en befintlig verksamhet anmäler du det på samma sätt som en nyregistrering. Det är viktigt för att kommunen ska kunna föra över ansvaret för livsmedelskontroller till dig som ny ägare.

Kommunen hanterar din registrering inom cirka 14 arbetsdagar från att anmälan kommit in.

Efter att du har startat din verksamhet gör kommunens livsmedelsinspektörer en första livsmedelskontroll hos dig, oftast inom 60 dagar. Syftet med registreringen och första kontrollen är att kommunen ska få kännedom om verksamheten, kontrollera att kraven på säkra och redliga livsmedel följs och kunna planera framtida kontroller.

Att registrera en ny verksamhet kostar 1 686 kronor (taxa 2025). Det motsvarar kommunens kostnad för att handlägga din anmälan.

När du registrerar din verksamhet gör kommunen också en riskklassning, baserad på den information du lämnar i anmälan. Riskklassningen avgör hur ofta din verksamhet ska få livsmedelskontroller – vilket påverkar hur mycket du betalar i kontrollavgifter framöver. Du betalar bara för den tid kontrollen faktiskt tar, och faktura skickas ut efter varje genomförd kontroll.

Du får alltså två fakturor:

1. En för registreringen – den betalas en gång
2. En för varje livsmedelskontroll

Att tänka på:

• Gör bara en anmälan om du verkligen ska starta. Du betalar avgiften för registrering även om du sedan inte kommer i gång.
• Om du redan är registrerad och bara gör mindre ändringar (t.ex. byter sortiment) är det kostnadsfritt att anmäla.
• Startar du verksamheten utan att ha anmält den kan du få en sanktionsavgift på 2500–75 000 kronor.

Du behöver registrera din verksamhet hos kommunen om du säljer eller skänker livsmedel vid mer än enstaka tillfällen, eller under flera dagar i följd – även om det bara är tillfälligt.

En verksamhet räknas som ett livsmedelsföretag om den har både:

• Viss kontinuitet – det vill säga att verksamheten pågår flera dagar i följd eller återkommer regelbundet
• Viss organisation – det krävs till exempel planering, lokal, utrustning eller att flera personer är involverade

Exempel på verksamheter som behöver registreras:

• Försäljning eller servering som pågår tre eller fler sammanhängande dagar (även förberedelser och lagring räknas in)
• Verksamhet som sker återkommande, till exempel en eller två dagar varje månad
• Verksamhet där råvaror köps in i förväg, lokaler behöver iordningställas och där flera personer deltar
• Tunnbrödsförsäljning, foodtruck, matservering vid marknader eller festivaler – om det sker flera dagar i följd eller med regelbundenhet och viss planering

Exempel på verksamheter som inte behöver registreras:

• Enstaka försäljningstillfällen som pågår en till två dagar och sker mer sällan än en gång i månaden.
• Mycket enkel servering, som att ställa fram en termos med kaffe och färdiga bullar.
• Glassförsäljning där kunden själv tar pinnglass ur en frys.

Är du osäker på om din verksamhet behöver registreras? Kontakta kommunen så hjälper vi dig att göra rätt från början.

Förutom att registrera din livsmedelsverksamhet hos kommunen kan du behöva söka tillstånd, beroende på vilken typ av verksamhet du driver.

Vanliga exempel på tillstånd:

• Serveringstillstånd – om du vill servera alkohol
• Markupplåtelse eller bygglov – till exempel för uteservering eller skyltning
• Anmälan av köldmedier – om du använder vissa kyl- eller frysanläggningar

Vissa verksamheter kräver också godkännande från Livsmedelsverket. Det gäller till exempel slakterier, mejerier, äggpackerier och andra så kallade animalieanläggningar. Dessa verksamheter behöver ibland både registreras hos kommunen och godkännas av Livsmedelsverket.

Om du är osäker på vad som gäller för just din verksamhet kan du kontakta kommunens kundcenter på 063‑14 30 00.

Du kan också få mer information här:

• Tillståndsguiden – samlad överblick över kommunala tillstånd och kontaktvägar
• Verksamt.se – samlad information från Skatteverket, Tillväxtverket och Bolags­verket om att starta och driva företag

• Kontakta livsmedelsinspektörerna om du har frågor om hygien, lokaler eller livsmedelslagstiftning. Ring Kundcenter: 063‑14 30 00
• Kontakta Företagslotsen om du vill få hjälp med tillstånd, lokalfrågor eller andra delar av ditt företagande. Företagslotsen samordnar dina kontakter inom kommunen. Läs mer om Företagslotsen här.

Din lokal ska vara utformad så att livsmedel kan hanteras hygieniskt. Det ska vara lätt att rengöra och underhålla både ytor, utrustning och inredning. Livsmedel ska kunna skyddas mot smuts, skadedjur och andra faror.

Planlösning, materialval och teknisk utrustning ska stödja ett bra arbetsflöde – från mottagning till servering eller försäljning.

Vad ska jag tänka på i planeringen av lokalen?

Redan i planeringsstadiet är det viktigt att tänka på:

• Flöden: Utforma lokalen så att råvaror, färdig mat, ren och smutsig disk inte korsar varandra. Flödet bör gå från varuintag via produktion till leverans/servering.
• Förvaringsutrymme: Det ska gå att hålla ordning och rent i lokalen vilket blir enklare om lokalen planeras med tillräckliga förvaringsutrymmen för t.ex. kylvaror, torrvaror, köksutrustning och städutrustning.
• Omklädning: Personalen ska ha tillgång till omklädningsutrymme. Arbetskläderna ska förvaras så att de hålls rena. Privata kläder bör skiljas åt från arbetskläder.
• Disk: För att förebygga korsande flöden är det en fördel om diskning kan ske i ett särskilt utrymme där livsmedel inte hanteras.
• Avfallshantering: Det ska finnas utrymmen för att samla och hantera avfall hygieniskt. Sopor ska förvaras övertäckta och avskilt från livsmedel.
• Skadedjur: Dörrar ska sluta tätt och öppningsbara fönster ska när det är nödvändigt ha insektsnät, för att förhindra att skadedjur tar sig in.
• Vattenförsörjning: Det ska finnas tillräckligt med dricksvatten, och även is som används ska göras av dricksvatten. Om verksamheten inte är ansluten till kommunalt vatten kan den egna vattenförsörjningen behöva registreras som en separat livsmedelsanläggning.
  

Behöver du råd? Kontakta livsmedelsinspektörerna via kommunens kundcenter: 063-14 30 00.

All inredning och utrustning i livsmedelslokalen ska:

• Vara lätta att rengöra och desinficera
• Vara i gott skick, utan sprickor eller skador
• Vara gjorda i material som tål hög användning, rengöring och stötar.
• Vara flyttbara, ha tillräcklig höjd för att det ska gå att städa runtom eller sluta helt tätt mot golv och vägg
• Placeras så att rengöring och skötsel blir enkel och säker

Om du erbjuder hemleverans av mat är det viktigt att livsmedlen hanteras säkert även under transporten. Maten ska vara skyddad mot smuts och kontaminering, och temperaturen måste hållas på rätt nivå – även under kortare transporter.

Tänk på följande:

• Förpacka eller täck maten så att den inte förorenas under transport.
• Håll varm mat varm och kall mat kall. Vid kortare sträckor kan isolerande väskor eller lådor med kylklampar räcka.
• Anpassa transportlösningen efter årstid och väder. Utomhustemperaturen får inte påverka livsmedlets säkerhet.
  

Hör av dig till oss på Miljö och hälsa om du har frågor om hemleverans på 063-14 30 00.

Det ska finnas tillräckligt med handtvättställ i direkt anslutning till arbetsytor där livsmedel hanteras. Varje handtvättställ ska ha:

• Kallt och varmt vatten
• Flytande tvål
• Engångshanddukar eller annan hygienisk torkmöjlighet

För mobila eller tillfälliga livsmedelsanläggningar kan ibland vissa undantag göras.

Handtvätt ska kunna ske regelbundet och utan att störa livsmedels­hanteringen. Toaletter får inte ha direkt dörrförbindelse med lokaler där livsmedel hanteras. Om så är fallet ska det finnas ett mellanliggande utrymme med dörr eller liknande. Handtvättmöjlighet ska alltid finnas i eller intill toaletten.

Husdjur får inte vistas i utrymmen där livsmedelshygienen kan påverkas, exempelvis där livsmedel förvaras och hanteras samt i omklädningsrum och diskrum. Det är du som företagare som avgör om husdjur ska tillåtas i delar av livsmedelsanläggningen, så länge inte risk föreligger för livsmedel att smittas eller smutsas ner.

• Förvaring: Livsmedel ska förvaras åtskilt från kemikalier, städutrustning och avfall. Råvaror och färdig mat ska hållas åtskilda. Jordiga grönsaker, allergikost och känsliga produkter ska separeras. Livsmedel får inte förvaras direkt på golvet.
• Rengöring: Du behöver ha rutiner för rengöring av både lokal och utrustning. Städutrustning ska förvaras i särskilt utrymme, helst upphängd, och användas för avsett ändamål.
• Ventilation: Lokalen ska ha tillräcklig ventilation för att hålla rätt temperatur och förhindra kondens, fukt och mögel. Ventilationen får inte riskera att sprida smuts till livsmedel.
• Belysning: Lokalen ska ha bra belysning. Hanterar du oförpackade livsmedel ska belysningen vara försedd med kåpa eller splitterskydd.

Uteserveringar gör stadsmiljön trevligare – men de måste vara utformade så att alla kan använda dem och så att framkomligheten fungerar.

Tänk på att:

• Serveringen ska vara öppen och genomsiktlig, så förbipasserande ser in och igenom.
• Utformningen ska passa in i omgivningen och ge en stadsmässig karaktär.
• Möbler, avgränsningar och solskydd ska bilda en helhet.
• Skala, material, färger och detaljer ska harmoniera med gatumiljön.

Läs mer:
Uteserveringar och torghandel

Det finns 14 allergener som enligt lag alltid måste kunna anges – både vid försäljning av oförpackad och färdigförpackad mat:

• Spannmål som innehåller gluten (vete, råg, korn, havre, spelt/dinkel, khorasanvete)
• Kräftdjur
• Ägg
• Fisk
• Jordnötter
• Sojabönor
• Mjölk och mjölkprodukter (inklusive laktos)
• Nötter (mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pecannöt, paranöt, pistage, macadamia)
• Selleri
• Senap
• Sesamfrön
• Svaveldioxid och sulfit
• Lupin
• Blötdjur (exempelvis musslor, snäckor och bläckfisk)

Läs mer:

• Allergener - att tänka på för företag - Livsmedelsverket
• EU-förordning 1169/2011

Om du säljer eller serverar oförpackade livsmedel måste du kunna informera kunden om vilka allergener maten innehåller innan köpet genomförs. Det gäller även i butik, på marknader och vid evenemang.

• Informationen kan ges muntligt, men då ska det finnas en tydlig skylt som hänvisar till personalen. Till exempel: ”Allergisk? Fråga oss om vad maten innehåller!”
  Ladda ner skylt png, 42.2 kB.
• Det är ditt ansvar att se till att personalen har tillräcklig kunskap och kan lämna rätt information – även när den som lagat maten inte är på plats.

Om du säljer färdigförpackade livsmedel ska du märka dem tydligt med ingrediens­förteckning där allergener framhävs särskilt – exempelvis i fet stil, VERSALER eller understrykning.

• Märkningen ska också inkludera ingredienser som utvunnits ur allergener – som aromer, enzymer, tillsatser och processhjälpmedel.
• Ingredienserna ska anges i fallande ordning.
• Du ska även märka med bäst före-datum, nettovikt och kontaktuppgifter.

Läs mer:

• Allergimärkning - Livsmedelsverket
• Broschyren "Märkning av förpackade livsmedel" - Livsmedelsverket

Om du säljer livsmedel via webbsida, sociala medier eller telefon måste kunden få information om allergener:

• Innan köpet slutförs
• Vid leverans – till exempel på etikett eller medföljande lapp

Läs mer:
Distansförsäljning – Livsmedelsverkets riktlinjer

När du startar en ny livsmedelsverksamhet, eller gör ändringar i en befintlig, anmäler du detta i kommunens e-tjänst. I e-tjänsten svarar du på frågor om din verksamhet – till exempel vilka livsmedel du hanterar, vilka moment som ingår i hanteringen och hur stor omfattningen är. Utifrån dina svar gör vi en bedömning enligt Livsmedelsverkets riskklassningsmodell.

Modellen tar hänsyn till:

• Verksamhetens huvudsakliga inriktning (vad du producerar eller säljer)
• Aktiviteter med kontrollbehov (tillagning, kylning, paketering m.m.)
• Om du hanterar produkter som omfattas av särskilda regler
• Omfattningen av verksamheten (t.ex. antal årsarbetskrafter eller mängd livsmedel)
• Om du har en certifiering (vissa standarder kan ge färre kontroller)

Baserat på dessa uppgifter bestäms din riskklass, som i sin tur avgör hur ofta din verksamhet ska kontrolleras. Har du redan en verksamhet och ändrar inriktning, storlek eller aktiviteter – kom ihåg att uppdatera dina uppgifter. Det kan påverka kontrollfrekvensen.

Läs mer:
Riskklassning av anläggningar och verksamheter - Kontrollwiki

Hur ofta din verksamhet kontrolleras beror på den riskklass du tilldelats. De flesta verk­sam­heter får 1–2 kontroller per år, men det kan variera. En liten verksamhet med låg risk kontrolleras kanske vart tredje till femte år, medan en större eller mer riskfylld verksamhet kan få flera kontroller årligen.

Kontrollfrekvensen kan också ändras över tid – exempelvis om du förbättrar din efterlevnad, får en certifiering eller gör förändringar i verksamheten.

Att anmäla en ny livsmedelsverksamhet kostar 1 686 kr (taxa för 2025), vilket motsvarar kommunens administrativa arbete med registreringen.

Att anmäla ändringar i en redan registrerad verksamhet är kostnadsfritt.

För själva kontrollerna tillämpar vi efterhandsdebitering. Det innebär att du bara betalar för den faktiska tid som kontrollen tar. Avgiften täcker:

• Förberedelser
• Själva kontrollbesöket
• Granskning och bedömning
• Administration och kontrollrapport

En genomsnittlig kontroll tar 3–4 timmar. Timtaxan är 1 686 kr (taxa för 2025). Samma taxa gäller även vid uppföljande kontroller om vi måste återkomma för att följa upp brister.

Kommunens livsmedelsinspektörer gör både föranmälda och oanmälda kontroller för att se till att din verksamhet följer lagstiftningen och serverar säker mat. Så här brukar en kontroll gå till:

Före kontrollen

Miljö och hälsa förbereder sig genom att granska tidigare kontrollrapporter och uppgifter om din verksamhet. Ibland bokas en tid med dig i förväg, men ofta sker kontrollen utan förvarning – du är skyldig att släppa in inspektören oavsett.

Under kontrollen

Inspektören går igenom kontrollens upplägg med dig och följer sedan med runt i lokalen. Exempel på vad som kontrolleras:

• Rutin för temperaturkontroller och förvaring
• Rengöring och hygienrutiner
• Märkning, spårbarhet och dokumentation
• Skydd mot skadedjur
• Personalens kunskaper och rutiner
• Information om allergener

Inspektören kan också be om att få se viss dokumentation.

Efter kontrollen

Du får en skriftligt rapport som beskriver vad som kontrollerats och eventuella avvikelser inom cirka 14 arbetsdagar, i samband med rapporten kommer även ett beslut om avgift där kostnaden för kontrollbesöket framgår.

Kontrollrapporterna är offentliga dokument och kan begäras ut av allmänheten.

Läs mer :
Så kontrolleras ditt företag - Livsmedelsverket

Om vi upptäcker avvikelser från lagstiftningens krav beskrivs de i rapporten. Där framgår också inom vilken tid du har möjlighet att yttra dig innan Miljö och hälsa kan fatta ett överklagnings­bart beslut om åtgärder.

I beslutet får du en tydlig beskrivning av vad som ska åtgärdas och inom vilken tid. Uppföljning av åtgärdskrav i beslutet sker alltid via en uppföljande kontroll där en avgift tas ut.

Om det rör sig om allvarliga eller upprepade brister kan vi även fatta beslut om:

• Föreläggande med vite

• Saluförbud

• Omhändertagande och/eller destruktion av livsmedel

• Tillfällig stängning av hela eller delar av verksamheten

• Sanktionsavgifter

Enligt livsmedelslagen måste du som livsmedelsföretagare ha rutiner för din verksamhet. Det är ett sätt att själv säkerställa att maten du säljer är säker, korrekt märkt och spårbar.

Vanliga delar i egenkontrollen är till exempel:

• Rengöring
• Personalkompetens
• Temperaturövervakning
• Spårbarhet och hantering av varor

Rutinerna ska vara anpassade efter just din verksamhet. Kommunen kontrollerar både skriftliga rutiner och faroanalyser i de verksamheter detta krävs, samt hur rutinerna fungerar i praktiken.

Mer stöd finns hos Livsmedelsverket – där hittar du mallar och branschriktlinjer:

Lokaler, hygien och företagens egen kontroll - Livsmedelsverket

För att kunna producera säkra livsmedel behöver du känna till vilka risker som finns i din verksamhet. Du ska kunna identifiera vilka steg i tillverknings-, serverings- eller försäljningsprocessen där det finns risk att maten inte blir säker. Det krävs också att du har rutiner och arbetssätt som förebygger, eliminerar eller minskar dessa risker.

För varje råvara och varje steg i processen ska du göra en faroanalys och ta fram rutiner för hur riskerna ska hanteras – och vad ni gör om något går fel. Detta kallas för HACCP-arbete, som står för "Hazard Analysis and Critical Control Points".

Den person som ansvarar för HACCP i din verksamhet ska ha utbildning inom området.

Du kan läsa mer om HACCP och branschriktlinjer på Livsmedelsverkets webbplats:

HACCP - Kontrollwiki

Om du gör större förändringar i din livsmedelsverksamhet – exempelvis byter ägare, bygger om lokalen, ändrar sortiment eller utökar verksamheten – behöver du meddela det till kommunen via e-tjänsten för livsmedelsverksamhet.

Det gäller till exempel:

• Ägarbyte eller nytt organisationsnummer
• Ombyggnationer eller flytt till nya lokaler
• Ändrat sortiment, tillverkningssätt eller produktionsvolym

Sådana förändringar kan påverka din riskklassning, kontrollfrekvens och avgifter. Är du osäker på om din förändring kräver en anmälan? Kontakta kommunen för rådgivning.

Om du avslutar din livsmedelsverksamhet ska du avregistrera den i e-tjänsten för livsmedels­verksamhet.

Annars kommer verksamheten fortsatt att räknas som aktiv i kommunens register, vilket kan innebära att du får fakturor för kontroller som inte längre är aktuella.

För att avregistrera behöver du:

• Organisationsnummer
• Vilken anläggning det gäller
• Datum då verksamheten upphör

Om du tar över en befintlig restaurang, butik eller annan livsmedelsverksamhet ska du anmäla det som en ny registrering i e-tjänsten.

Kommunen registrerar då dig som ny ägare och ansvarig för livsmedelskontrollen – det räcker alltså inte att bara meddela ägarbytet muntligt eller fortsätta under det gamla organisations­numret.