Publicerad 2024-10-17

Hur länge klarar vi oss på vår livsmedelsproduktion?

Vad händer med vår egen livsmedelsförsörjning vid till exempel ett krig, eller en annan stor kris? Svaret för Östersunds del: Om krisen startar i dag skulle maten räcka till 6 februari!

Matvaror, grönsaker, på ett bord vid en uteförsäljning under skördefesten.

Foto: Rebecka Sernheim, Trampolin PR

För att kunna svara på den här frågan har Östersunds kommun anlitat Hushållningssällskapet för att utföra analysen ”Försörjningsbalansen”. Försörjningsbalansen innebär att man jämför energiinnehållet i de livsmedel som produceras i kommunen och sätter det i relation till vilket energibehov kommunens medborgare har.

I analysen räknas foder till de djur som finns i kommunen bort från bruttoenergin. Insatsvaror såsom energi, mineralgödsel och plast till jordbruket beräknas inte. För Östersunds del hamnar resultatet på strax under 10 procent, vilket i praktiken betyder att under en större kris, skulle maten räcka till 6 februari.

– Resultatet sticker inte ut jämfört med våra närliggande kommuner, utan många kommuner i norra Sverige har ett liknande resultat, berättar Karin Ernehed, projektledare på Östersunds kommun.

Uppmärksammat ämne

Tidigare under hösten uppmärksammades ämnet när en chef på Livsmedelsverket konstaterade att det under en större kris skulle bli svårt att försörja de norra delarna av landet med mat och att man därmed skulle behöva överväga att flytta människor dit maten finns.

Rapporten mottogs nyligen av representanter från olika berörda enheter inom kommunen, med en uppföljande diskussion om vad kommunen kan göra för att skapa bättre förutsättningar för livsmedelsproduktion.

Den stora utmaningen som ligger bakom den låga produktionen är framför allt lönsamheten som sedan ger följdverkningar i form av till exempel svårigheter att generationsskifta gårdar. En annan återkommande utmaning är förfrågningar om att bygga på jordbruksmark. Här har dock Östersund haft och har både politisk enighet och enighet med tjänstemannasidan i att ge avslag till bebyggelse på jordbruksmark, sedan lång tid tillbaka.

Undantag har enbart gjorts inom område som ligger inom det som anses höra till staden, enligt utpekande i kommunens översiktsplan. Däremot bebyggs jordbruksmark emellanåt av Trafikverket, när nya vägar byggs eller befintliga förändras.

Nytt sätt att upphandla

När det kommer till lönsamhet är upphandlingen kommunens starkaste verktyg. Sedan i våras finns ett nytt sätt att upphandla som ska underlätta för mindre aktörer, genom att upphandlingarna bryts ned till små volymer och leverantören bara förbinder sig till den volym den kan leverera och bara när den vill leverera. På Torstas hemsida finns detta enkelt förklarat.

Tidigare i år lades ett politiskt initiativärende av Effie Kourlos (C) om att kommunen ska ta fram en långsiktig strategi för hela kommunens livsmedelsförsörjning.

– Hur vi ska öka livsmedelsproduktionen är en oerhört viktig fråga som vi behöver titta på både lokalt och nationellt. Initiativärendet som vi i Centerpartiet lade i vintras syftar just till att titta närmare på vad vi som kommun kan göra för att öka livsmedelsproduktionen i kommunen. Hushållningssällskapets analys bekräftar hur viktig den här frågan är, säger Effie Kourlos.

Vill du läsa rapporten hittar du den här. Pdf, 1.5 MB.

 

• Alla kan bidra genom att handla mer lokalproducerat.

• Glöm inte reko-ringarna.

 

Tips. Prenumerera på våra nyheter och servicemeddelanden så håller du koll på viktig information från Östersunds kommun. Börja prenumerera

Sidan uppdaterad 2024-10-18