Invasiva växter

Främmande växter som människan har fört hit från andra delar av världen, kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi kallar dem invasiva arter. De hör inte hemma i vår natur och de tränger ut våra inhemska arter och kan lätt ta över hela områden. Några växter som betraktas som stora, potentiella hot mot den biologiska mångfalden i Östersund är exempelvis blomsterlupin, parksallat och jättebalsamin. Jättebalsaminen är dessutom svartlistad av EU.

Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin -
lagkrav att ta bort!

Dessa tre växter är EU-listade invasiva arter som förekommer i Jämtland. Har du någon av dem i din trädgård, har du ett ansvar att bekämpa dem.

Bekämpa växterna innan blommorna går i frö (men se upp med jättelokans växtsaft som tillsammans med solljus ger skador på huden).

 

Rosa blommor och gröna blad mot en blå himmel

Jättebalsamin en hög växt som bildar täta bestånd

Jättebalsamin - Impatiens glandulifera

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och oftast växer den i stora bestånd. Blommorna är rosa (ofta i flera nyanser) och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Jättebalsamin finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om hur du känner igen och bekämpar jättebalsamin på Naturvårdsverkets hemsida


En stor vit blomma och infällda detaljbilder

Jätteloka - kallas också jättebjörnloka

Jätteloka - Jättbjörnloka -
Heracleum mantegazzianum

En enormt stor växt vars växtsaft dessutom kan ge utslag.

  • plantan kan bli cirka 2 - 4 meter hög
  • blommorna kan bli 50 cm breda (en halv meter!) breda

Lätt att förväxla med andra lokor

Vi får in många frågor från oroliga östersundsbor om de höga vita blommor som blivit allt vanligare i Östersunds parker på senare år. I de allra flesta fall, som vi sett hittills, har det rört sig om vanlig björnloka som förekommer allmänt här i Jämtland. Den är inte en invasiv art, så den låter vi stå.

Vår uppfattning är att jättelokan (kallas också jättebjörnloka) inte har fått ett särskilt starkt fäste i Östersunds kommun hittills.

Jättelokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Tromsöloka - Heracleum persicum

Tromsölokan är en släktning till jättelokan som också blir väldigt hög. Den har också en växtsaft som kan orsaka hudskador. Den är lätt att förväxla med jättelokan.

Tromsölokan har etablerat sig främst i Västerbotten. Vi måste hålla utkik så den inte sprider sig hit.

Tromsölokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om hur du känner igen och bekämpar tromsölokan på Naturvårdsverkets hemsida

Förhindra att invasiva arter sprider sig från din trädgård

Det finns flera problematiska invasiva växter i Östersund som ännu inte är svartlistade av EU. Om du ändå vill ha lupiner eller parksallat som prydnadsväxt i din trädgård, bör du se till att de inte sprider sig utanför trädgården. Det kan du göra genom att klippa av blommornas fröställningar direkt efter blomningen, förpacka dem väl och lämna på en återvinningscentral. Och slå regelbundet vid din fastighetsgräns så att inte växterna smiter iväg.

Bekämpningstips: Klipp ner på försommaren när varje planta fått cirka 5 blad. Då är plantan som svagast. Och klipp igen när plantorna fått 5 nya blad. På så sätt utarmas växten.

Bild: Lupiner vid vägkant

Blomsterlupin - Lupinus polyphyllus

Många ser de färgglada lupinerna som vackra tillskott vid vägkanter och på fält, men blomsterlupinen hör inte hemma i vår naturliga flora och den snabba spridningen av växten är ett hot mot våra artrika vägkanter och inhemska ängsblommor, och riskerar att slå ut exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot och våra fridlysta orkidéer.

Läs mer om hur Trafikverket arbetar med lupiner vid vägkanter

Parksallat och en komposthög i en dunge

Parksallat som spridit sig till parkmark genom dumpning av trädgårdsavfall

Parksallat - Lactuca macrophylla

Parksallaten har tyvärr fått stor spridning i vår kommun. Dess ljusgröna blad breder ut sig i täta mattor både i trädgårdar och i stadens parker och kväver all annan växtlighet.

En vacker grönska med infällda detaljbilder

Parkslide har ett vackert bladverk

Parkslide - Reynoutria japonica

En snabbväxande ört som är släkt med vår rabarber. Har ett vackert bladverk, kan bli flera meter hög och växer i täta bestånd. Blomningen är blygsam och kan i vårt klimat helt utebli. Kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar!

Inga invasiva växter i komposten!

Invasiva arter hör inte hemma i komposten, där de kan föröka sig, utan de ska gå till förbränning.

Privatperson

Lägg de invasiva växterna i plastsäckar, förslut väl och ta med dem till en återvinningscentral. Se till att säckarna är ordentligt förslutna och håller tätt. Då hindras spridning av frön under transporten. Ta kontakt med personalen på återvinningscentralen och berätta att du vill slänga invasiva växter, så får du hjälp med att slänga dem rätt. Återvinningscentralerna i Odenskog, Lit och Brunflo tar emot invasiva växter.

Hitta närmaste återvinningscentral och se öppettiderna

Företag

De invasiva växterna ska fraktas till Gräfsåsens avfallsanläggning i tätslutande säckar för att hindra att de sprider frön under transporten. Meddela i Gräfsåsens kundmottagning att du har med dig invasiva växter.

Gräfsåsens avfallsanläggning

Mer om invasiva växter och djur

Läs mer om invasiva växter i kommunens parker och grönområden

Allmänhetens rapporter om invasiva växter är viktiga för att kunna följa växternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning.

Rapportera invasiva växter till invasivaarter.nu

Läs mer om invasiva växter på Naturvårdsverkets hemsida

Läs mer om invasiva växter och djur på Länsstyrelsens hemsida

Sidan uppdaterad 2024-04-15