Invasiva växter

En marktäckande växt med höga blomstänglar som växer på båda sidor om ett staket.

Parksallat på väg att smita ut från en trädgård.

Främmande växter som människan har fört hit från andra delar av världen, kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi kallar dem främmande invasiva arter. De hör inte hemma i vår natur och de tränger ut våra inhemska arter och kan lätt ta över hela områden. Några växter som betraktas som stora, potentiella hot mot den biologiska mångfalden i Östersund är exempelvis blomsterlupin, parksallat och jättebalsamin. Jättebalsaminen är dessutom svartlistad av EU.

Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin -
lagkrav att ta bort!

Dessa tre växter är EU-listade invasiva arter som förekommer i Jämtland. Har du någon av dem i din trädgård, har du ett ansvar att bekämpa dem.

Rosa blommor och gröna blad mot en blå himmel

Jättebalsamin en hög växt som bildar täta bestånd

Jättebalsamin - Impatiens glandulifera

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och oftast växer den i stora bestånd. Blommorna är rosa (ofta i flera nyanser) och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Jättebalsamin finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om hur du känner igen och bekämpar jättebalsamin på Naturvårdsverkets hemsida

En stor vit blomma och infällda detaljbilder

Jätteloka - kallas också jättebjörnloka

Jätteloka - Jättbjörnloka -
Heracleum mantegazzianum

En enormt stor växt vars växtsaft dessutom kan ge hudutslag.

  • plantan kan bli cirka 2 - 4 meter hög
  • blommorna kan bli 50 cm breda (en halv meter!) breda

Lätt att förväxla med andra lokor

Vi får in många frågor från oroliga östersundsbor om de höga vita blommor som blivit allt vanligare i Östersunds parker på senare år. I de allra flesta fall, som vi sett hittills, har det rört sig om vanlig björnloka som förekommer allmänt här i Jämtland. Den är inte en invasiv art, så den låter vi stå.

Vår uppfattning är att jättelokan (kallas också jättebjörnloka) inte har fått ett särskilt starkt fäste i Östersunds kommun hittills.

Jättelokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Tromsöloka - Heracleum persicum

Tromsölokan är en släktning till jättelokan som också blir väldigt hög. Den har också en växtsaft som kan orsaka hudskador. Den är lätt att förväxla med jättelokan.

Tromsölokan har etablerat sig främst i Västerbotten. Vi måste hålla utkik så den inte sprider sig hit.

Tromsölokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.

Läs mer om hur du känner igen och bekämpar tromsölokan på Naturvårdsverkets hemsida

Fler invasiva växter

Det finns flera problematiska invasiva växter i Östersund som ännu inte är svartlistade av EU:

Stora blå blommor som spridit sig över ett fält

Blomsterlupin som spridit sig längs en landsväg och ut över ett fält

Blomsterlupin - Lupinus polyphyllus

Många ser de färgglada lupinerna som vackra tillskott vid vägkanter och på fält, men blomsterlupinen hör inte hemma i vår naturliga flora och den snabba spridningen av växten är ett hot mot våra artrika vägkanter och inhemska ängsblommor, och riskerar att slå ut exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot och våra fridlysta orkidéer.

Läs mer om hur du känner igen och bekämpar blomsterlupin på Naturvårdsverkets hemsida

Läs mer om hur Trafikverket arbetar med lupiner vid vägkanter

Parksallat och en komposthög i en dunge

Parksallat som spridit sig till parkmark genom dumpning av trädgårdsavfall

Parksallat - Lactuca macrophylla

Parksallaten har tyvärr fått stor spridning i vår kommun. Dess ljusgröna blad breder ut sig i täta mattor både i trädgårdar och i stadens parker och kväver all annan växtlighet.

Parksallat sprider både med frön och med hjälp av underjordiska utlöpare och bildar täta bestånd. De ljusgröna bladen växer fram på våren och under sommaren skjuter en hög blomstängel upp, med blålila, asterliknande blommor - se längst upp på denna sida.

Så här bekämpar du parksallat

Klipp på försommaren då plantorna har fått cirka 5 blad.

Ett gyllene tillfälle är på försommaren då plantorna har fått cirka 5 blad. För att bilda dessa 5 blad har plantorna använt upp den energi som den lagrat i roten under vintern, men de har inte hunnit lagra så mycket ny energi. Då är plantorna som svagast och då är rätta tiden att klippa! De kommer att skjuta nya, betydligt ynkligare skott och när de har fått cirka 5 blad så klipper du igen! På detta sätt kan plantorna utarmas.

Täck med plast eller papper

Täck hela beståndet med svart plast, presenning eller tjockt med tidningar. Se till att förankra så täckningen inte blåser omkring. Täckningen måste täcka hela beståndet och ska ligga flera säsonger.

Behandla en invaderad rabatt som en gräsmatta

Har parksallaten invaderat hela rabatten så betrakta den som en gräsmatta och klipp upprepade gånger med gräsklippare. Till slut ger parksallaten upp.

Klipp bort blommorna innan de går i frö

Hindra växten att sprida sig med frön. Klipp blomstänglar och blommor, förpacka i täta plastpåsar och lämna som invasiv växt på en återvinningscentral.

Ett bestånd med kan. gullris i förgrunden - i bakgrunden lyser ett helt fält gult av gullris.

Kanadensiskt gullris som har spridit sig över ett helt fält

Kanadensiskt gullris

Det finns flera olika sorters gullris i våra trädgårdar och flera av dem är problematiska. Det kanandensiska gullriset blir 50 - 200 cm hög och har gula blomvippor i topparna. Den har mycket stor förmåga att sprida sig med vindburna frön och via jordstammar. Den klarar sig bra i näringsfattiga miljöer där den konkurrerar ut våra inhemska lågväxande och konkurrenssvaga växter.

Ett tätt bestånd av växter med blåa blommor

Bergklint

I Jämtland har bergklint spridit sig på flera ställen i länet. Den verkar trivas bra på vår kalkrika mark.

Bergklint liknar blåklint men är högre och har glesare men större blomkorgar. Bergklinten är flerårig och bildar tuvor. Den sprider sig med både rötter och vindburna frön och tränger effektivt undan andra växter som exempelvis lågväxande ängsblommor.

Bergklint finns att köpa hos handelsträdgårdar, men de beskrivs som växter som lätt sprider sig och kan bre ut sig på stora ytor.

En vacker grönska med infällda detaljbilder

Parkslide har ett vackert bladverk

Parkslide - Reynoutria japonica

En snabbväxande ört som är släkt med vår rabarber. Har ett vackert bladverk, kan bli flera meter hög och växer i täta bestånd. Blomningen är blygsam och kan i vårt klimat helt utebli. Kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar!

Bekämpa invasiva arter

Olika invasiva växter ska bekämpas på olika sätt. Det bästa är att läsa på för varje art på

Naturvårdsverkets hemsida om bekämpning av invasiva växter

Du kan alltid klippa ner växterna på försommaren när varje planta fått cirka 5 blad. Då har plantan förbrukat energin som lagrats i roten under vintern och då är den som svagast. Och klipp igen när plantorna fått 5 nya blad. På så sätt utarmas växten. Klipp och klipp och klipp ...

Gräva upp?

Det är bättre att inte gräva alls om du inte är säker på att det är rätt metod för växten. För en del växter kan det till och med förvärra situationen. Tänk också på att återvinningscentralerna inte tar emot jord som innehåller invasiva växter.

Förhindra att invasiva arter sprider sig från din trädgård

Om du ändå vill ha lupiner eller parksallat som prydnadsväxt i din trädgård, bör du se till att de inte sprider sig utanför trädgården. Det kan du göra genom att klippa av blommorna direkt efter blomningen innan de går i frö, förpacka dem väl och lämna på en återvinningscentral. Och slå regelbundet vid din fastighetsgräns så att inte växterna smiter iväg.

Inga invasiva växter i komposten!

Invasiva arter hör inte hemma i komposten, där de kan föröka sig, utan de ska gå till förbränning.

Privatperson

Lägg de invasiva växterna i plastsäckar, förslut väl och ta med dem till en återvinningscentral. Se till att säckarna är ordentligt förslutna och håller tätt. Då hindras spridning av frön under transporten. Ta kontakt med personalen på återvinningscentralen och berätta att du vill slänga invasiva växter, så får du hjälp med att slänga dem rätt. Återvinningscentralerna i Odenskog, Lit och Brunflo tar emot invasiva växter.

Hitta närmaste återvinningscentral och se öppettiderna

Läs mer om hur du ska slänga dina invasiva växter

Företag

De invasiva växterna ska fraktas till Gräfsåsens avfallsanläggning i tätslutande säckar för att hindra att de sprider frön under transporten. Meddela i Gräfsåsens kundmottagning att du har med dig invasiva växter.

Gräfsåsens avfallsanläggning

Mer om invasiva växter och djur

Läs mer om invasiva växter i kommunens parker och grönområden

Allmänhetens rapporter om invasiva växter är viktiga för att kunna följa växternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning.

Rapportera invasiva växter till invasivaarter.nu

Läs mer om invasiva växter på Naturvårdsverkets hemsida

Läs mer om invasiva växter och djur på Länsstyrelsens hemsida

Sidan uppdaterad 2024-06-14