Fixa bytesgarderob eller klädbytardag!

En klädbytardag är en rolig, social och helt gratis aktivitet med konkret miljö- och klimatnytta. Bortglömda plagg längst in i garderoben blir nya favoriter för någon andra. Du förlänger livet på kläderna och bidrar till en bättre miljö. När fixar du din klädbytardag?

Tips från Eva – en van arrangör

Det började som en enkel idé: att skapa en bytesgarderob där kläder kan få nya ägare i stället för att hamna längst bak i garderoben eller på tippen. För några år sedan tog Eva Norman, mötesplatsledare på Östersunds kommun, initiativet och satte upp den första klädbytardagen på en av kommunens Mötesplats Prästgatan 58. I dag är det en uppskattad tradition som återkommer varje vår och höst.

Inspiration och startskott

”Jag hade sett att andra provat med bytesgarderober och tog inspiration från dem. Sen pratade jag om det här, och ganska snart var vi igång,” berättar Eva.
För att sprida ordet gör hon affischer i god tid och sätter upp på Mötesplatsen. Evenemanget får också plats i veckoprogrammet. Resten sköts på klassiskt vis: via djungeltrumman.

Regler som fungerar för alla

Grundprincipen är enkel – ett plagg mot ett plagg. Skor och accessoarer räknas också. Men flexibilitet är en del av charmen. ”Det händer att någon kommer med en hel påse kläder men inte vill ta något. Eller lämnar fyra och tar ett. Det är också helt okej,” säger Eva.

För att hålla garderoben fräsch finns en tydlig regel: allt som lämnas ska vara helt och rent. Därför får plaggen lämnas till henne först, så att hon kan gå igenom innan hon hänger upp dem.

En garderob i ständig rörelse

Bytesgarderoben brukar hållas igång i några dagar, men ibland växer den till något större. I våras stod garderoben framme i en hel månad. ”Det hände något varje dag här, och så länge folk fortsatte byta kläder så fick den stå kvar,” berättar Eva.

Även om hon själv är ansvarig finns det alltid några besökare som gärna hjälper till att hålla ordning bland plaggen. ”Några tycker det är roligt att rätta till om något hänger fel,” säger hon med ett leende.

När allt är färdigt samlas de kvarvarande kläderna ihop. En del kör Eva själv vidare till second hand-affärer, ibland kommer de och hämtar på plats. På så sätt får även de plagg som inte blivit bytta en chans att komma till användning.

Oro inför starten – och lösningarna

Inför den första klädbytardagen fanns en viss oro. ”Jag var rädd att folk skulle lämna trasiga eller smutsiga kläder. Och ja, det hände. Men då tog jag själv ansvar för att lägga undan det som inte gick att använda och körde det till återvinningen.”

En annan utmaning var att vissa ville ta kläder utan att lämna något i gengäld. Lösningen blev enkel: plagget fick läggas undan tills den som ville ha det kom tillbaka med något att byta med. ”Det funkade jättebra,” säger Eva.

Det bästa med bytesgarderoben

Framför allt handlar det om mer än bara kläder. ”Det bästa är att det engagerar människor. Det blir en rolig grej, en levande aktivitet. Kläder får nya ägare, och samtidigt skapas möten mellan människor,” säger Eva.

Naturskyddsföreningen har bra tips

I Naturskyddsföreningens handledning finns massor av tips på hur du kan göra om du vill anordna en egen klädbytardag. Det finns också en FAQ, frågor och svar om klädbytardagen, för arrangörer.

Är ni en arbetsplats, ett kompisgäng eller skola/klass som vill byta kläder? Gör det under en dag som passar er.

Så här går det till på ett klädbyte

• Du tar med dig fem eller tio fina och fräscha plagg (antalet plagg kan variera lokalt).
• För varje plagg får du en biljett som du kan byta mot ett nytt plagg.
• Det är helt gratis.
• På en del platser ska du lämna in dina plagg innan själva klädbytardagen. Vad som gäller kommer att stå i den lokala informationen.
• Plagg som ingen väljer skänks till en lokal second hand-butik. Du får inte tillbaka kläderna.