För dig som är utsatt för våld

Är du, eller har du varit, utsatt för våld eller hot om våld av någon närstående? Våld i nära relationer förekommer oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsförmåga och ålder. Det kan till exempel vara:

  • Kränkningar, hot eller nedsättande kommentarer
    (verbalt, via sms, på nätet eller annat sätt)?
  • Knuffar, sparkar, slag?
  • Svartsjuka och kontroll?
  • Isolering eller blivit nedtryckt?
  • Sex mot din vilja?
  • Blivit begränsad och kontrollerad av din familj eller partner?
  • Människohandel för sexuella ändamål?
  • Hedersproblematik?

Om du vill ha stöd och hjälp kan du kontakta:

Socialtjänsten Team våld i nära relation
Vi erbjuder bland annat stödsamtal, praktisk hjälp och möjlighet till skyddat boende.
Vardagar 08.00-17.00 på telefon 063-14 30 00 (kommunens Kundcenter).

Centrum mot våld i Jämtlands län
Vi erbjuder bland annat stödsamtal, råd och stöd samt gruppverksamhet för kvinnor.
Du kan vara anonym i kontakt med oss.
Vardagar 08.00-17.00 på telefon 0200-120 145.

Vid en akut situation
Ring 112, annars når du polisen via 114 14.

Social beredskap utanför kontorstid
Utanför kontorstid kan du kontakta SOS Alarm (112) vardagar mellan klockan 17.00 - 08.00 samt under helger. Dag före helgdag börjar beredskapen klockan 15.00.
Social beredskap är till för akuta ärenden som inte kan vänta med kontakt till nästa vardag.

Är du orolig att ett barn far illa?
Mer info på sidan: Om barn eller unga far illalänk till annan webbplats.

Råd till dig som är våldsutsatt

För dagbok

Anteckna med datum varje gång din partner slår eller hotar dig och/eller barnen.

Berätta för någon

Berätta om vad du är med om för någon som du känner förtroende för. Be någon närstående om att få en nyckel till deras bostad så att du alltid har någonstans att ta vägen om du måste fly.

Uppsök läkare för undersökning och vård

Våga berätta för läkaren om vad du har varit med om. Kräv att läkaren fotograferar vanliga synliga skador. Då finns det dokumenterat om du senare väljer att anmäla.

Om du måste lämna hemmet

Ha dessa saker lättillgängligt, kanske nedpackade i väska:

  • Identitetshandlingar för dig och barnen
  • Andra handlingar som är viktiga för dig och barnen
  • Eventuella viktiga medicinska dokument, recept och mediciner
  • Telefonnummer och adresser som kan vara speciellt viktiga
  • Kontobevis, kreditkort etc
  • Nyckel till bostad

Information om skydd

Kontaktförbud

Om du är utsatt för hot eller trakasserier kan du ansöka om kontaktförbud på din lokala polisstation eller hos Åklagarmyndigheten.

Kontaktförbud innebär ett förbud mot att besöka och kontakta dig. Det finns fyra olika slags kontaktförbud. Läs mer på polisen.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Syftet med kontaktförbudet är att undvika situationer som kan bli farliga.

Den som bryter mot kontaktförbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Kontaktförbudet gäller under en bestämd period.

Trygghetslarm

Hos polisen kan du också ansöka om trygghetslarm.

Personskydd

Uppgifterna i folkbokföringsregistret är vanligtvis offentliga. I vissa fall kan skatteverket besluta om att inte lämna ut uppgifter om en person.

Skyddade personuppgifter - Skatteverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sekretessmarkering

En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Det innebär att skatteverket för in en markering vid dina personuppgifter som anger att ingen får lämna ut uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll.

Du ansöker om sekretessmarkering hos skatteverket. Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering. Någon form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst eller annan utredning som styrker dina förhållanden bör dock finnas som underlag för bedömningen. Det ska röra sig om ett konkret hot.

Kvarskrivning

Kvarskrivning fungerar som ett adresskydd när du har flyttat till annan, hemlig adress. I praktiken innebär det att din nya, verkliga bostadsort inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till andra myndigheter.

Namnbyte

Ansökan om byte av förnamn kan göras hos skatteverket.

Dolt teleabonnemang

Ansökan om dolt abonnemang gör du hos din teleoperatör. Villkor för dolt abonnemang är att du har en spärrmarkering från skatteverket.

Familjerätten

Om tingsrätten beslutar om vårdnads-/boende-/umgängesutredning har du rätt att kräva enskilda samtal med familjerättssekreterare. Du behöver alltså inte delta i samarbetssamtal tillsammans med barnens pappa, om han utsatt eller utsätter dig för våld. Kontakta socialförvaltningen.

Information om anmälan och rättsprocess

I samband med en polisanmälan gör polisen en bedömning och vid misstanke om brott kan polisen gripa den misstänkte.

Förundersökning

Efter anmälan påbörjas en förundersökning där parterna och eventuella vittnen hörs. Åklagaren ska ha detta som underlag för att kunna besluta om den misstänkte förövaren ska anhållas. Detta beslut måste fattas inom tolv timmar om den misstänkte har gripits.

Framställan

Efter gripandet har åklagaren tre dagar på sig att göra en framställan till tingsrätten om att den misstänkte ska häktas.

Stämningsansökan

Om förundersökningen (efter förhör, teknisk utredning, läkarintyg, foton med mera) visar att det finns tillräckligt med material för att påstå att den misstänkte begått brott beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till tingsrätten. Om åtal inte väcks, och ärendet avskrivs, kan det handla om brister i bevismaterialet.

Allmänt åtal

Anmälan faller under allmänt åtal, vilket innebär att anmälan inte kan återkallas av kvinnan. Det är åklagaren som bedömmer huruvida förundersökningen ska läggas ned eller inte.

Målsägandebiträde

Kvinnan har rätt till målsägandebiträde vid vissa typer av brott, exempelvis sexualbrott, misshandel eller andra våldsbrott. Målsägandebiträdet är en juridiskt kunnig person som ska ta tillvara kvinnans intressen samt lämna stöd och hjälp under förundersökningen och rättegången.

Målsägandebiträdet får sin ersättning från staten, och utgör alltså ingen kostnad för kvinnan. Kvinnan kan be att få slippa träffa mannen utanför rättssalen. Detta måste dock förberedas innan rättegången och tas upp med åklagare.

Dom

Blir den misstänkte dömd kan personen dömas till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnande till rättspsykiatrisk vård eller kombinationen villkorlig dom och kontraktsvård.

Ersättning

Förövaren kan därutöver dömas att betala skadestånd till kvinnan för vårdkostnader, sveda och värk, lyte och kränkning. I vissa fall kan kvinnan få ersättning från hemförsäkringen eller från brottsoffernämnden.

Rättshjälp

Om kvinnan inte får ett målsägandebiträde finns möjlighet till rättshjälp. Domstolen beslutar om det blir någon kostnad för kvinnan.

Lättläst svenska

Är du utsatt för våld i en nära relation?

Vem som helst
kan drabbas av våld i nära relationer.

Våld i nära relationer
kan se ut på olika sätt.

Ibland är det någon man är ihop med som är våldsam.
Ibland är det familj eller släktingar.

Det kan också vara barn som är våldsamma
mot sina föräldrar.

Det är olagligt
att utsätta någon för våld.

Våld kan innebära olika saker:

  • Psykiskt våld = våld mot själen
  • Fysiskt våld = våld mot kroppen
  • Sexuellt våld = sexuell kontakt mot sin vilja

Exempel på våld:

  • Någon kallar dig för något fult och elakt.
  • Någon säger att du är dålig och jobbig.
  • Någon knuffar, slår, sparkar
    eller skadar dig på annat sätt.
  • Någon kontrollerar och begränsar dig,
    och tvingar dig
    att göra saker du inte vill
  • Någon tvingar dig
    att vara på ett visst sätt
    eller leva på ett visst sätt.
  • Någon tvingar dig
    att ha sex på något sätt.
  • Någon börjar kontrollera
    din ekonomi och dina pengar.

Det är vanligt att våldet ökar mer och mer.
Det är också vanligt
att en person som blir utsatt för våld
känner att det är personens eget fel.

Men kom ihåg att det aldrig är ditt eget fel.
Du har rätt att leva ett liv utan våld.

Du har rätt att få skydd och stöd

Du som är utsatt för våld
har rätt att få information,
skydd och stöd.

Exempelvis kan du få någon att prata med.
Även dina barn har rätt till stöd.

Kontakta oss så hjälper vi dig.
Du behöver inte berätta vad du heter
eller vem du är.

Denna text i ett PDF-dokumentPDF

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-01-13