Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor är vår nationella folkhälsoenkät som genom­förs vartannat år för att följa hälsan i landet. Enkäten behandlar både faktiska hälsoutfall, men framför allt livsområden som påverkar hälsan, exempelvis levnadsvanor, boendemiljöer och sociala relationer.

Enkäten skickas slumpmässigt ut till medborgare över 16 år och besvarades senast 2022.

Vart fjärde år deltar Östersunds kommun med ett utökat antal enkätfrågor för att vi ska få resultat även på kommundelsnivå. Det är viktigt för att vi ska veta vilka insatser som vi behöver prioritera runt om i kommunen. Det kan exempelvis skilja sig mellan stad och landsbygd samt mellan kvinnor och män.

Nedan presenterar vi Östersunds kommuns främsta utvecklingsområden baserat på enkätresultatet 2022. Då bestod enkäten av 61 frågor + delfrågor. Det finns därmed väldigt många områden där kommunen har mer positiva resultat, men som inte presenteras här.

Män i högre grad överviktiga

Resultat från 2022 års enkät visar att i genomsnitt hälften av befolkningen i kommunen faller inom kategorin övervikt eller fetma, utifrån deras BMI (Body Mass Index). Lit och Torvalla ligger lite högre än övriga kommundelar med 59% respektive 60%, men ingen kommundel ligger under 45%.

Kategori: BMI
Övervikt: 25-30
Fetma: >30

I Brunflo, Lit och Torvalla är det minst 20% som uppnår måtten för fetma, det vill säga har ett BMI högre än 30.

Övervikt och fetma är bland de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige, då det ökar risker för bland annat typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck. Det är i högre grad män i kommunen som har övervikt eller fetma. Generellt sett har de även sämre levnadsvanor än kvinnor när det gäller exempelvis mat och dryck.

Negativ utveckling för den psykiska hälsan

Psykisk hälsa omfattar både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Psykiskt välbefinnande är en grund­läggande resurs för en individ att möta livets olika svårigheter. Varaktiga negativa känslomässiga reaktioner kan istället innebära en psykisk påfrestning.

Kommunen har en negativ utveckling inom flera av områdena kopplad till psykisk hälsa. Det är framförallt en negativ utveckling bland kvinnor. Kvinnor upplever i högre grad mycket stress, besvär av ängslan och oro, sömnsvårigheter och depression. Det finns även vissa skillnader utifrån var man bor i kommunen. Det är exempelvis fler i centrala stan som upplever mycket stress (18%) jämfört med Frösön (10%).

Trygghet

En annan viktig fråga med negativ utveckling är den upplevda tryggheten. Där skiljer det sig stort mellan könen. 42% av kvinnorna i kommunen uppger att de någon gång avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Motsvarande siffra för männen är 9%.

Sett till hela kommunen (oavsett kön) utmärker sig Lit positivt bland kommun­delarna. I Lit har bara 14% angett att de avstått från att gå ut ensamma i jämförelse med övriga som har ett resultat mellan 23-29%. Centrala stan och Torvalla är de kommundelar där den upplevda tryggheten är sämst.

Den upplevda tryggheten går inte att direkt översätta till den faktiska tryggheten, utan är endast ett mått på människors egna känslor. Däremot är det givetvis otroligt viktigt att alla känner sig trygga nog att vistas utomhus oavsett var de bor i kommunen.

Ensammast i länet

Östersund sticker ut negativt gentemot samtliga kommuner i länet (förutom Strömsund) när det gäller andelen som upplever besvär av ensamhet och isolering. Det är närmre en tredjedel i kommunen som helhet som uppger det - störst är problemet i Centrala stan med 36% i jämförelse med Brunflo, Frösön, Lit och Odensala som ligger mellan 22-24% respektive.