Föreläsning om riskkapital och hur normer påverkar kvinnors företagande

Östersunds kommun bjöd in till lunchföreläsningen ”Vem får pengarna?” som en del i kommunens satsning på att främja kvinnors företagande. Föreläsningen tog upp det svåra och viktiga ämnet normer; allt från hur normerna påverkar vår syn på entreprenörskap till hur riskkapitalet i Sverige fördelas mellan kvinnor och män.

Föreläsare var Stina Haglund, företagare, social entreprenör och kulturanalytiker som bland annat undervisar i inkludering vid Umeå Universitet. Hon har nyligen genomfört förstudien Inkluderande Innovationsstödsystem på uppdrag av Coompanion Jämtland Härjedalen och arbetar nu på en fördjupad studie om inkludering i Coompanions förstudie SESI Mellersta Norrland.

Stina fick snabbt åhörarnas uppmärksamhet med målande exempel på hur företag genom historien har låtit normer (ofta omedvetna) styra olika beslut. Hon konstaterade att många företag missar riktigt bra affärsmöjligheter just för att de inte är medvetna om vilka normer som finns inom den egna verksamheten och därmed påverkar deras beslut.

– Normer är i grunden något bra och något vi behöver för att socialt kunna interagera med varandra, men ibland kan normerna begränsa oss. För att kunna förändra felaktiga och hindrande normer måste vi först och främst se normerna. Sen kan vi ta reda på om de är bra eller dåliga, konstaterar Stina.

Vilken är bilden av en företagare?

Stina menar att statistiken talar sitt tydliga språk; drygt 30 procent av antalet företag i Sverige drivs av kvinnor, men bara cirka 1 procent av det privata riskkapitalet i landet går till just kvinnor. Beror det på normer? Beror det på bilden av vad en framgångsrik företagare är?

För att illustrera den normativa bilden av en företagare visade Stina en rad AI-genererade bilder. Stina hade bett AI skapa bilder av ”företagare” och ”entreprenörer”. Samtliga bilder visade vita medelålderns män, omgivna av olika innovationer.

– I det här fallet kan vi knappast säga att det är AI som har fel. Det är snarare så att AI tydliggör de normer som finns i vårt samhälle!

Föreläsningen väckte en hel del tankar hos åhörarna. Vem är våra system anpassade efter? Hur jobbar vi inom min verksamhet? Vad kan jag göra annorlunda?

– Det är lätt att tänka att andra ska bryta normerna. Men det är upp till var och en av oss att faktiskt titta på de normer som styr oss. Vi behöver alla bli bättre på att tänka ”vad ligger hos mig, vad kan jag göra för att få till en förändring?”, konstaterar en av åhörarna.

Normkritik – ett ständigt pågående arbete

Lunchen avrundades med ett panelsamtal med representanter från Swedbank, Nordea och Norrlandsfonden. De diskuterade bankernas och andra finansieringsinstituts ansvar för att jobba med normer och hur de säkerställer att alla affärsidéer hanteras på lika sätt, oavsett vem som kommer med dem.

– Det är ett jättebra initiativ att samlas för att prata om dessa svåra frågor. Normer är något vi måste jobba med hela tiden, allihop, och det får inte reduceras till att bli en kvinnors kamp mot män. Vi gör inte skillnad på om det är en man eller kvinna som söker finansiering, utan ser alltid till företagsidén och återbetalningsförmågan. Vi ser dock till att det finns en mångfald bland våra egna rådgivare och att vi har relevant utbildning inom jämställdhetsfrågor i kreditprocesser, säger Henrik Sjödin från Nordea.

– Vi jobbar aktivt med de här frågorna och är ofta ute och träffar kvinnor som driver eller vill driva företag. Vi är på rätt väg men kan självklart bli ännu bättre. Vi har nog alla ”blinda fläckar” när det kommer till normer, saker vi är omedvetna om. Vi vill aldrig missa en bra företagsidé och om normer gör att vi förbiser dem behöver vi reflektera kring det, säger Lena Stuns på Norrlandsfonden.