Träden i stadsmiljön

I stadsmiljön vill vi ha många träd, olika sorters träd och träd i olika åldrar. Träden behövs för att skapa trivsel bland asfalt och betong, de är viktiga för den biologiska mångfalden och de bromsar effekterna av klimatförändringarna.
Det är i det gröna som vi människor stressar av och hämtar kraft. Träden har också stort estetiskt värde, eftersom olika sorters träd i olika höjd och av olika ålder ger vackra siluetter och inramningar. Träd längs gator ger faktiskt en lugnare trafikrytm. De gör att vi människor lättar på gaspedalen (!).
Olika sorters träd
I Östersund har vi ärvt trädmiljöer med främmande trädarter. Redan före 1900-talet planterades pil och poppel för att de växer snabbt och kan ge riktigt stora lövträd som annars inte finns naturligt i Jämtland. Ett exempel är popplarna i Badhusparken som Länsstyrelsen har bedömt vara kulturhistoriskt viktiga.
Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar. Med ett mer extremt väder kanske våra gamla vanliga trädarter inte kommer att trivas lika bra i framtiden. Klimatförändringarna innebär också risk att skadedjur och svampar, som tidigare inte funnits hos oss, vandrar in och får fäste. Det kan i värsta fall innebära att en art helt slås ut. Det sker nu med almarna i södra Sverige som drabbats av almsjukan.
Därför planterar vi flera olika sorters träd.
Läs mer nedan om nya trädsorter som vi provar
Blommande träd är bra för den biologiska mångfalden
När vi planterar nytt tänker vi på att öka mångfalden genom att välja blommande träd och träd som ger bär. Både vanliga svenska, norrländska och "främmande" träd blir ett smörgåsbord för pollinerande insekter från tidig vår till sen höst.
Unga och gamla träd
I Östersunds tätorter är träden relativt jämnåriga. Det betyder att många träd kommer att dö ungefär samtidigt och då blir det tomt. Därför arbetar vi långsiktigt med att få mer varierad ålder på träden. Det innebär att vi värnar de riktigt gamla träden, genom att vårda och beskära dem för att de ska kunna stå kvar trots hög ålder. Vi planterar också nytt inom trädmiljöer med gamla träd. Då hinner de nya träden växa till sig innan vi måste ta bort de gamla.
Riktigt gamla träd måste vi ta ner. De kan innebära en säkerhetsrisk då grenar eller hela träd kan falla i en storm.
Ibland behöver vi också ta bort träd som inte är lastgamla. Det gäller framför allt i gatualléer när vi renoverar hela kvarter. Då bygger vi upp marken från grunden på ett sätt som ger bättre utrymme för de nya trädens rötter.
Genom att vårda gamla träd och, kontinuerligt, plantera nya, får även kommande generationer uppleva stora träd i de tätbebyggda områdena i kommunen.
Gamla och stora träd behövs för att klara klimatförändringarna
På grund av klimatförändringarna får vi ett mer extremt väder för varje år som går, med fler och fler kraftiga regnoväder och extrema värmeböljor. Då spelar träden en viktig roll i tätorterna. Träden suger upp regnvattnet och ger skugga för solvärmen. Och ju större rotsystem och krona som träden har, desto större nytta gör de. Därför är stora och uppvuxna träd alltid värdefulla i stadsmiljöer.
Så har vi koll på gamla träd
Alla parkarbetare har utbildning i grundläggande trädbesiktning. Vi är dagligen ute och arbetar runt om i kommunens grönområden och håller då koll på träden, speciellt i barns lekmiljöer.
Vi får också in felanmälningar från medborgare om träd eller grova grenar som riskerar att falla. Dessa felanmälningar hanterar vi skyndsamt.
Träd är levande och trädens kondition kan förändras smygande och ibland fort. Risken finns alltid att träd och grenar faller.
Vi lämnar höga stubbar till kryp, svampar och fåglar
När vi måste avverka träd för att de är gamla eller sjuka, lämnar vi ibland en så kallad högstubbe - vi kapar ner trädet och de grova grenarna till några meters höjd.
Vi gör det inte för att skapa spännande skulpturer och vi har heller inte lämnat jobbet halvfärdigt, utan det är en medveten naturvårdsåtgärd.
De döda, stympade träden
- utgör livsmiljöer för insekter som skalbaggar och solitära bin
- gynnar svampar, lavar och mossor som kräver gamla eller döende träd
- ger boplatser och föda till fåglar, särskilt hålhäckande arter

Högstubbarna fungerar som stående död ved, vilken är en bristvara i stadsmiljöer. De utgör en så kallad faunadepå - mat och husrum för många insekter och deras larver. Och för att göra den döda veden mer tillgänglig för krypen att flytta in, sågar vi snitt, jack eller spår i stubben och grenarna, för att efterlikna naturliga skador, som annars tar lång tid att uppstå.
Med högstubbar gynnar vi den biologiska mångfalden!
Kommunen ser allvarligt på skadegörelse av träd
Det händer att träd på kommunal mark vandaliseras. Det är allt ifrån klotter och skador på stammar till rena avverkningar. Och motiven verkar variera.
Östersunds kommun polisanmäler alltid skadegörelse på träd. Det är ett lagbrott på samma sätt som om någon går in på en privat tomt och skadar eller hugger ner ett träd.
Hjälp oss att inventera träden!
Östersunds kommun har låtit kartlägga träden i staden och kommunens tätorter som en del i ett digitalt projekt - Trädkartan . Nu behöver vi din hjälp för att samla in ännu mer information om alla våra träd; både kommunala och privata! Berätta om dina egna träd, gå ut och inventera, eller spela trädbingo för att inventera på ett lite roligare sätt.