Barn med funktionsnedsättning - stöd till familjen

Här hittar du stöd som finns att få för barn med autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning. När du ansöker om stöd får du träffa en handläggare som gör en utredning och bedömer om du har rätt till stödet. Handläggaren fattar ett biståndsbeslut.

Stöd enligt SoL - Socialtjänstlagen:

Stöd till barn och ungdomar 0-18 år

• Kontaktperson – träffar barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.
• Familjehem – när barnet av olika anledningar inte kan bo hemma utan bor hos en annan familj.
• Trappan – krissamtal för barn som upplevt våld i sin familj och behöver bearbeta sina upplevelser.
• Ankaret HVB – dygnet runt-boende för familjer som behöver omfattande stöd för att göra en förändring.
• SSPF – Samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid om du är orolig för din ungdom

Stöd till barn under 12 år och deras föräldrar

• Kontaktfamilj – barnet bor hos en annan familj ett par dagar per månad för miljöombyte.
• Familjestöd Bryggan – Stöd till föräldrar i deras föräldraroll.

Stöd till ungdomar från 12 år och deras föräldrar

• Ungdomsstöd – föräldrastöd samt individuelt stöd till ungdomar
• Arbetsmarknadsenheten – stöd för ungdomar, från 16 år, som inte arbetar eller studerar på gymnasiet.
• Nova stödboende – för ungdomar mellan 16-20 år som av någon anledning inte kan bo hemma och behöver träna innan de kan flytta till eget boende.

Stöd enligt LSS:

Avlastande insatser:

• Kontaktperson LSS – träffar dig regelbundet för att bryta social isolering
• Avlösning i hemmet – innebär att någon kommer hem till er och tillfälligt tar över omvårdnaden av barnet.
• Ledsagarservice – en ledsagare hjälper barnet att delta i samhällslivet och i kontakter med andra.
• Korttidsvistelse – innebär att barnet tillfälligt vistas på ett korttidshem, hos en stödfamilj eller deltar i lägerverksamhet.
• Korttidstillsyn – Fritids före och efter skolan och under lov för skolbarn över 12 år som har behov av det.

Omfattande insatser:

• Personlig assistans – barn med omfattande funktionsnedsättning kan få personlig assistans om du behöver hjälp med det som kallas grundläggande behov.
• Familjehem och bostad med särskild service – Boende dygnet runt utanför hemmet, exempelvis elevbostad

Hur går en utredning till?

Längre ned på sidan hittar du information om hur utredningen går till. Se under rubrikerna "Så går en utredning enligt socialtjänstlagen till" och "Så går en LSS-utredning till".

Här hittar du stöd som finns att få för barn med ADD, ADHD eller Trots syndrom. När du ansöker om stöd får du får träffa en handläggare som gör en utredning och bedömer om du har rätt till stödet. Handläggaren fattar ett biståndsbeslut.

Stöd enligt SoL - Socialtjänstlagen:

Stöd till barn och ungdomar 0-18 år

• Kontaktperson – träffar barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.
• Familjehem – när barnet av olika anledningar inte kan bo hemma utan bor hos en annan familj.
• Trappan – krissamtal för barn som upplevt våld i sin familj och behöver bearbeta sina upplevelser.
• Ankaret HVB – dygnet runt-boende för familjer som behöver omfattande stöd för att göra en förändring.
• SSPF – Samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid om du är orolig för din ungdom

Stöd till barn under 12 år och deras föräldrar

• Kontaktfamilj – barnet bor hos en annan familj ett par dagar per månad för miljöombyte.
• Familjestöd Bryggan – Stöd till föräldrar i deras föräldraroll.

Stöd till ungdomar från 12 år och deras föräldrar

• Ungdomsstöd – föräldrastöd samt individuelt stöd till ungdomar
• Arbetsmarknadsenheten – stöd för ungdomar, från 16 år, som inte arbetar eller studerar på gymnasiet.
• Nova stödboende – för ungdomar mellan 16-20 år som av någon anledning inte kan bo hemma och behöver träna innan de kan flytta till eget boende.

Hur går en utredning till?

Längre ned på sidan hittar du information om hur utredningen går till. Se under rubriken "Så går en utredning enligt socialtjänstlagen till".

Här hittar du stöd som finns att få för barn med misstänkt funktionsnedsättning. När du ansöker om stöd får du får träffa en handläggare som gör en utredning och bedömer om du har rätt till stödet. Handläggaren fattar ett biståndsbeslut.

Stöd enligt SoL - Socialtjänstlagen:

Stöd till barn och ungdomar 0-18 år

• Kontaktperson – träffar barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.
• Familjehem – när barnet av olika anledningar inte kan bo hemma utan bor hos en annan familj.
• Trappan – krissamtal för barn som upplevt våld i sin familj och behöver bearbeta sina upplevelser.
• Ankaret HVB – dygnet runt-boende för familjer som behöver omfattande stöd för att göra en förändring.
• SSPF – Samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid om du är orolig för din ungdom

Stöd till barn under 12 år och deras föräldrar

• Kontaktfamilj – barnet bor hos en annan familj ett par dagar per månad för miljöombyte.
• Familjestöd Bryggan – stöd till föräldrar i deras föräldraroll.

Stöd till ungdomar från 12 år och deras föräldrar

• Ungdomsstöd – föräldrastöd samt individuelt stöd till ungdomar
• Arbetsmarknadsenheten – stöd för ungdomar från 16 år, som inte arbetar eller studerar på gymnasiet.
• Nova stödboende – för ungdomar mellan 16-20 år som av någon anledning inte kan bo hemma och behöver träna innan de kan flytta till eget boende.

Var vänder jag mig om jag misstänker att mitt barn har en funktionsnedsättning?

Kontakta barnavårdscentralen (BVC) om du tror att ditt barn har en funktionsnedsättning. Kontakta elevhälsan på barnets skola om barnet går i skolan.

Hur går en utredning till?

Längre ned på sidan hittar du information om hur utredningen går till. Se under rubriken "Så går en utredning enligt socialtjänstlagen till".

1. Enheten för barn och familj tar emot din ansökan
2. Ni får en handläggare som kontaktar er via telefon eller brev
3. Ni träffar handläggaren för att planera utredningen
4. Handläggaren samlar in information och bedömer om ni har rätt till det stöd ni ansökt om
5. Ni får läsa utredningen och lämna synpunkter på den
6. Ni får ett beslut

1. Handläggaren tar emot din ansökan
2. Handläggaren kontaktar er för att boka en tid för träff.
3. Handläggaren bedömer om barnet har rätt till LSS-insatser, så kallad personkretsbedömning
4. Handläggaren samlar in information till utredningen
5. Utredningen avslutas och handläggaren fattar ett beslut
6. Ni får läsa utredningen och komma med synpunkter

Förenklat kan man säga att kommunen ansvarar för stöd i vardagen och regionen ansvarar för hälso- och sjukvård.

• Socialtjänsten kan hjälpa till med praktisk hjälp i vardagen såsom föräldrastödjande-, avlastande- och sociala insatser.
• Skolan har ansvar för barnets skolgång och ska se till att barnet får rätt stöd och hjälp under skoldagen, både på lektioner och raster. Enligt skollagen har skolan skyldighet att ge extra stöd till den elev som behöver det oavsett behov och förutsättningar. Prata med läraren eller rektorn om vad ditt barn behöver för hjälp.
• Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) hjälper barn och ungdomar med exempelvis intellektuella funktionsnedsättningar, autism och rörelsehinder. På habiliteringen får både barnet och föräldrarna lära sig mer om barnets funktionsnedsättning och träna på saker som är svåra på grund av funktionsnedsättningen. På habiliteringen jobbar arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeut, logoped, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, specialpedagog och uroterapeut.
• Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) hjälper barn och unga med psykisk ohälsa, till exempel nedstämdhet, oro, ångest och svårigheter att hantera känslor och relationer till andra. På BUP kan du och din familj få stöd kopplat till diagnos (såsom ADD/ADHD/Tourettes/Trots syndrom) och psykiskt mående. BUP genomför neuropsykiatriska utredningar, samtalsbehandling och förskriver medicin. På BUP jobbar psykologer, kuratorer, terapeuter och läkare.
• Via Försäkringskassan kan du ansöka om ekonomisk ersättning kopplat till barnets funktionsnedsättning, exempelvis omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning, kontaktdagar och bilstöd.

Prata med din handläggare som kan berätta mer om varje insats. Om du inte har en handläggare kan du ta kontakt med kundcenter - se kontaktuppgifter längst ned på sidan.

En behovsbedömd insats innebär att du behöver ansöka om insatsen, du behöver träffa en handläggare som bedömer om du har rätt till insatsen. Serviceinsats är de stödinsatser som du inte behöver ansöka om utan bara anmäla dig till.

Insats och stöd är olika ord för samma sak, alltså hjälp från kommunen.

Barn med en intellektuell funktionsnedsättning har rätt att gå i anpassad skola (tidigare särskola). Om ditt barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har barnet rätt till anpassningar i den ordinarie skolan, prata med lärare eller rektor.

Insatser som riktar sig till barn är gratis, det är även boendestöd. Om ditt barn har beviljats en insats som innebär att barnet inte bor hemma kan föräldrar få betala en viss summa, hur mycket du ska betala beror på din inkomst.

SIP är en förkortning av samordnad individuell plan.

Om en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan kommunen och regionen upprätta en individuell plan tillsammans. Den kallas ofta för samordnad individuell plan, SIP.

Syftet är att alla som ger barnet hjälp och stöd ska planera tillsammans för att se till att familjen får den hjälp de behöver.

Film om SIP på olika språk

Prata med den enhetschef som ansvarar för insatsen eller med din handläggare. Om du inte har kontaktuppgifter kan du kontakta kundcenter för att få hjälp.

Du har rätt att överklaga ett beslut som du inte är nöjd med inom tre veckor, då avgör Förvaltningsrätten om beslutet är rätt. Prata med handläggaren om hur man gör.