PFAS i bär, svamp och vilt på Frösön

I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har halterna av PFAS i bär, svamp och vilt på Frösön undersökts. På Frösön i anslutning till Frösö Park och Bynäset finns områden med höga PFAS-halter som framför allt är kopplade till Försvarsmaktens brandövningsverksamhet vid före detta F4 Jämtlands flygflottilj.

Studien genomfördes under perioden 2021–2022 under ledning av SLU-forskarna Frauke Ecke och Lutz Ahrens. Forskarna har samlat in prover från blek taggsvamp, hallon, blåbär, lingon, skogssork, rådjur och älg från olika platser på Frösön och har mätt PFAS-halterna i dessa. Proverna från Frösön har sedan jämförts med prover tagna i ett kontrollområde utanför Umeå.

PFAS finns i djur, växter och svamp

Resultaten visar att det finns PFAS i både djur, växter och svamp. Halterna i bär var låga och skiljde sig inte nämnvärt åt mellan kontrollområdet och Frösön, men i en del djur och svampar uppmättes högre halter på Frösön än i kontrollområdet.

Högst är halterna i sorkar

Högst halter finns i sorkarna, som rör sig över en begränsad yta samt får i sig mycket jord och som alltså blir väldigt utsatta för föroreningarna. De provtagna sorkarna har fångats i närheten av den före detta brandövningsplatsen på Bynäset. Rådjuren har något högre PFAS-halter än älgarna, sannolikt för att rådjuren rör sig över mindre områden än älgarna. Högst halter uppmättes i levern på djuren.

Svar på vanliga frågor

Behöver man vara rädd för att äta älg och rådjur från Frösön?

Svar: Nej, i inget av muskelproverna från älg och rådjur från Frösön överskrids gränsvärdet för PFAS-ämnen i viltkött som har fastställts av EU. Mängden kött från vilt från Frösön som är lämpligt att konsumera med avseende på PFAS-halterna är beroende av hur mycket PFAS man får i sig från andra källor.

Livsmedelsverket kan därför inte i dagsläget säga hur ofta man bör äta älg och rådjur från Frösön med avseende på PFAS. De rekommenderar i stället att man följer följande kostråd, som gäller för att undvika att få i sig för mycket kadmium från inälvor, även för PFAS:

Undvik att äta hel njure från vuxet vilt.
Barn upp till 12 år bör dessutom undvika att äta hel njure och hel lever från både vilda och tama djur.

Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att man äter varierat och undviker att basera sin kost på kött från ett och samma område och/eller ett och samma djurslag. Grundrekommendationen om max 500 gram rött kött per vecka är också tillämpbar för att minska exponeringen av PFAS från rött kött.

Under 2024 kommer Livsmedelsverket att genomföra en undersökning av hur mycket PFAS vi i genomsnitt får i oss via olika typer av livsmedel. Efter att den har genomförts blir det möjligt att räkna på hur stor del av intaget av PFAS som kan komma via viltkött.

Det finns stora variationer mellan PFAS-halterna i olika individer av älgar och rådjur beroende på vilket område de har vistats i, men det gör inget om man vid enstaka tillfällen får i sig kött från djur med högre halter. PFAS är inte akut giftigt, men det är viktigt att undvika att utsättas för höga halter under längre tid.

Behöver man vara rädd för att äta bär och svamp från Frösön?

Svar: Nej. Det har uppmätts väldigt låga halter i bär, medan halterna i svamp är lite högre. Halterna i svamp skiljer sig dock inte så mycket åt mellan den svamp som har plockats på Frösön och den som har plockats i kontrollområdet.

Hur mycket PFAS kan man få i sig utan negativa hälsoeffekter?

Svar: Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) har räknat på hur mycket PFAS man i genomsnitt kan få i sig av några av de vanligaste PFAS-ämnena per vecka utan risk för negativa hälsoeffekter.

EFSA landade på siffran 4,4 nanogram per vecka och kg kroppsvikt för summan av PFAS-ämnena PFOS, PFNA, PFOA och PFHxS. Detta är rekommendationen för veckointag över en hel livslängd och enstaka veckor med högre intag bedöms inte som hälsofarligt.

Hur får djuren i sig PFAS?

Svar: Sorkarna kan bland annat få i sig PFAS när de gräver eller äter rötter i PFAS-förorenad jord. I samband med att de äter rötterna följer även en del av den förorenade jorden med. Upptaget av PFAS i växter är annars begränsat, och älg och rådjur får sannolikt huvudsakligen i sig PFAS via det vatten de dricker.

Vissa av de förorenade områden ligger högt på Frösön vid flygplatsen och därifrån sprids PFAS vidare via vattendrag