PFAS i vatten – svar på vanliga frågor

Svar: Forskning pågår och för många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS kan påverka hälsan.

De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor.

Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden.

Observera! PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

Mer information om hur PFAS påverkar hälsan hittar du på Livsmedelsverkets sida

Svar: PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön.

Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.

Svar: Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid. Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt.

Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter som ligger långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Svar: Ja. Bär och grönsaker tar inte upp några större halter av PFAS.

Svar: Att äta grönsaker bevattnade med PFAS-påverkat vatten bedöms inte vara någon allmän risk. Men är vattnet provtaget och överstiger åtgärdsgränsen på 90 nanogram per liter bör du inte fortsätta vattna med detta då det kan innebära att PFAS sprids till nya platser.

Svar: Nej, de prover vi tagit på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter – långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Svar: Vi har tagit dricksvattenprover på alla privata brunnar vi känner till inom misstänkt förorenade områden. Inget prov har visat på värden över Livsmedelsverkets åtgärdsgräns. Om du har en egen brunn, som inte har provtagits, och bor i något av de förorenade områdena kan du kontakta kommunen för rådgivning om provtagning.

Svar: Det blir en kraftig utspädning av det vatten som rinner ut i Storsjön, så halterna av PFAS i Storsjön är mycket låga.

Svar: Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.

Svar: En anledning till att vi körde en kartläggning under 2020 är att Länsstyrelsens provtagningar under 2018 och 2019 visade förhöjda halter i vissa vatten inom kommunen.

En annan orsak är kunskapsläget kring PFAS har förbättrats så att det nationellt sker fler insatser med provtagningar i närheten av potentiella riskområden. Samarbetet med Länsstyrelsen är en anledning till att så omfattande provtagning kunde ske. 

Svar: Vi har genomfört ett antal källfördelningsanalyser. I vissa fall har vi kunnat utläsa vilken typ av utsläppskälla som har orsakat de förhöjda halterna. Men i andra områden kan det vara mer svårtolkat eller röra sig om flera olika verksamheter.

I några områden finns tydliga indikationer på att utsläppen kommit från brandövningsplatser eller skidstadion.

På norra Frösön har tidigare övningar med brandskum som innehåller PFAS sedan länge varit kända och orsakat föroreningar. Det finns höga halter av PFAS i mark, grundvatten och ytvatten. Även strandnära provtagningar i Storsjön har visat på förhöjda halter av PFAS och det pågår en kontinuerlig spridning av ämnena till sjön. Enligt den information som i dagsläget finns tillgänglig är det framför allt Försvarsmakten, som tidigare haft övningar på området med brandskum innehållande PFAS.

Svar: Det är den som orsakat föroreningen som är ansvarig för att sanera.

Än så länge finns det inga bra metoder för sanering men olika forskningsprojekt pågår. I första hand gäller det att spåra källan för att kunna minska spridningen och göra en bedömning om det finns något saneringsbehov. 

Bland de PFAS-ämnen vi hittat finns det sådana som inte är förbjudna, och en del av dessa används aktivt inom industrin idag. Dessutom kan källzoner (markområden med höga föroreningskoncentrationer) för PFOS och PFOA finnas kvar långt efter att det faktiska utsläppet har upphört. En kontinuerlig urlakning av källzonen kan sen pågå under många år. 

Svar: Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.

Svar: Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.