Delrapport - Enkätundersökning personer med funktionsnedsättningar 18+ i Östersunds kommun

Bakgrund

Östersunds kommun blev år 2019 medlem i WHO:s nätverk ”The WHO Global Network for Age-friendly cities and communities”. Nätverket syftar till att genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidra till städer/samhällen som främjar ett aktivt och hälsosamt åldrande.

Östersunds kommun har valt att detta arbete ska omfatta både personer med funktionsnedsättningar och äldre, sett ur ett livsloppsperspektiv.

Kommunen ska tillsammans med berörda målgrupper göra en nulägesanalys av hur de upplever 8 olika områden (utemiljöer, transporter, bostäder, social delaktighet, social inkludering, arbete/sysselsättning och medborgarinflytande, kommunikation och information samt samhällsstöd och service).

Nulägesanalysen ska därefter ligga till grund för en flerårig handlingsplan som ska förbättra några av dessa områden.

Metod

Som en del av nulägesanalysen har Östersunds kommun mailat ut en enkät till lokala funktionshinderorganisationer i Östersunds kommun (så att de kan vidarebefordra informationen till sina medlemmar). Motsvarande enkät publicerades även som webbenkät på kommunens hemsida.

Resultat

Totalt inkom 120 svar (73 via pappersenkät/mejl och 47 via webbenkät).

Undersökningen visade bland annat följande kopplat till respektive område:

Utemiljöer

En tydlig majoritet av dem som besvarat enkäten uppger att de känner sig trygga i sitt närområde och tycker att det är ett område som är trivsamt att leva och bo i (91% respektive 95% tycker att det stämmer mycket eller ganska bra).

Mindre än hälften av de svarande (38%) tycker att det är lätt att ta sig fram på trottoarer
och gångvägar i sitt närområde under både sommar- och vinterperioden, Närmare hälften (45%) tycker att det stämmer endast under barmarksperioden. 13% (15 av de svarande) upplever att det är otillgängligt hela året.

De saker som flest personer med funktionsnedsättningar tycker är angeläget att förbättra kring utemiljön i centrala Östersund är Offentliga toaletter, Sittplatser/bänkar och Sandning/snöröjning.
Flera personer lyfte även fram Nedskräpning, Separerade gång- och cykelvägar, Separerade bil- och cykelvägar respektive Belysning. Några önskade också att Stortorget ska göras om sett ur ett funktionshinderperspektiv, då rampen ned till torget upplevs som för brant/farlig.

Transporter

De flesta som besvarat enkäten brukar i första hand förflytta sig genom att gå (73%) eller köra egen bil (53%). Det finns även många som åker buss (28%) eller cyklar (22%). Ofta använder man en kombination av flera olika transportmetoder.

Ungefär en tiondel av de svarande (11%) använder busstrafik regelbundet, medan närmare hälften (49%) gör det vid enstaka tillfällen. 4 av 10 svarande (40%) uppger att de aldrig åker buss.

De två områden som flest personer tycker behöver förbättras kopplat till busstrafiken är bussresornas priser och informationen om bussresor. Några svarande föreslår att det ska vara reducerat pris för personer med sjukersättning och arbetslösa.
När det gäller information om bussresor efterfrågas bland annat bättre skyltning vid busshållplatser samt att informationen via appar behöver förtydligas. Någon uttrycker att det är synd att de tryckta turlistorna togs bort och en annan att textinformationen om nästa busshållplats på bussarna samt högtalarna behöver förbättras.
Bland dem som kör bil efterfrågar de flesta förbättringar kopplat till parkeringssituationen. Exempel på vad man vill ska förbättras är att det ska finnas fler handikapparkeringar/fler parkeringsplatser, att priserna för parkeringsplatser bör vara billigare samt att det bör vara enklare att få handikapptillstånd.

Bostäder

Av dem som besvarat enkäten bor en dryg tredjedel i bostadsrätt (38%), ytterligare en tredjedel i hyresrätt (31%) och närmare en fjärdedel i villa/radhus/småhus (23%). Några personer bor i LSS-bostad eller särskilt boende och enstaka personer har egen gård/fastighet. En person har inte besvarat frågan.

En tydlig majoritet av dem som besvarat enkäten (91%) uppger att de enkelt kan ta sig in och ut ur sin bostad. För dem som har svårt att ta sig in och ut ur bostaden är det i de flesta fall för att de har svårt att gå i trappor och att det saknas en hiss.

På en fråga om vilka olika former av stöd kopplat till bostaden som de känner till är det 66% (79 personer) som känner till möjligheten att få olika hjälpmedel, 56% (67 personer) känner till RUT-tjänster och 53% (63 personer) hemtjänst.

När det gäller olika former av anpassningar och stöd som kommunen erbjuder har 45% av de svarande (54 personer) kunskap om bostadsanpassning och 40% (48 personer) fixartjänster. Många har också angivit att de känner till flera av alternativen. 8% (10 personer) har valt att inte besvara frågan.

De två områden som flest personer med funktionsnedsättningar tycker behöver förbättras när det gäller bostäder är bostädernas tillgänglighet och priser.

När det gäller tillgänglighet efterfrågas anpassade lägenheter som är lättillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och att man bör inhämta vilka behov som finns hos den som ska bo där redan när man planerar bostäderna. Förslag som lämnas är att det bör finnas rymlig hiss som gör det enkelt att ta sig in och ut, automatiserade dörröppnare, inga trösklar, rymliga rum, rymliga duschkabiner, nedsänkta köksskåp med utdragbara förvaringsutrymmen och balkong som man kan ta sig ut på.

Några lyfter fram att det behöver finnas hyresrätter till rimliga priser, både för pensionärer och personer som bor i gruppbostad.

Social gemenskap och delaktighet

En majoritet av de svarande uppger att de kan delta i de sociala aktiviteter de önskar (77% eller 93 personer har svarat att de stämmer mycket eller ganska bra). De har då blivit ombedda att bortse från situationen under corona-pandemin.

Ungefär hälften av de svarande (49%) uppger det finns lokala mötesplatser där de kan träffa andra i närområdet. En dryg tredjedel (34% vilket motsvarar 40 personer) tycker inte att det stämmer särskilt bra/alls. Närmare en femtedel (17% vilket motsvarar 20 personer) svarar att de inte vet om det finns några sådana möteslokaler/anordnas aktiviteter i närområdet.
43% av de svarande (vilket motsvarar 51 personer) uppger att de aldrig känner sig ofrivilligt ensamma. Övriga uppger att de kan göra det i olika hög utsträckning: 13% (16 personer) uppger att de känner sig ofrivilligt ensamma någon eller några gånger i månaden, 19% (23 personer) uppger att de känner så någon gång i veckan och 6% (7 personer) känner så varje dag.

De tre områden som flest personer vill förbättra är att Förbättra ljudmiljön i möteslokaler/på mötesplatser (för personer med hörselnedsättningar), Erbjuda lokaler som är anpassade för personer med elöverkänslighet samt att Informera om de sociala aktiviteter som finns.

Respekt och social tillhörighet (icke-diskriminering)

En tydlig majoritet av de svarande (85% eller 102 personer) upplever att de alltid eller oftast blir bemötta med respekt. 9% (11 personer) svarar ibland och 2% (2 personer) svarar att de aldrig blir bemötta med respekt.

Ungefär hälften av de svarande (52% vilket motsvarar 62 personer) tycker att lokal media beskriver personer med funktionsnedsättningar på ett positivt sätt. En dryg tiondel (14% eller 17 personer) tycker inte att personer med funktionsnedsättningar beskrivs på ett positivt sätt och en tredjedel (33% eller 40 personer) har inte någon uppfattning.
Det område som lyftes av flest personer var att Öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar. Exempel på andra områden som tagits upp är att Bemöta alla med respekt samt att Involvera/lyssna på personer med funktionsnedsättningar.

Arbete, sysselsättning och medborgarinflytande

Majoriteten av dem som besvarat enkäten (62% eller 73 personer) är pensionärer. I övrigt har de svarande många olika former av sysselsättning. 9% (11 personer) är anställda (förvärvsarbetande), 7% (8 personer) är arbetssökande och 6% (7 personer) är sjukskrivna/har sjukbidrag. Några är även studerande, är egenföretagare eller har Daglig verksamhet.

6% av de svarande (7 personer) uppger att de är engagerad i någon form av frivilligt arbete/frivilligverksamhet varje vecka och 3% (3 personer) är det flera gånger i veckan. Cirka en tiondel av de svarande (9%) deltar i någon form av frivilligt arbete minst en gång i månaden och ytterligare en dryg tiondel (11%) gör det några gånger per år. Majoriteten av de svarande (70%) är dock inte engagerad i någon form av frivilligt arbete.

På en följdfråga om de som inte är engagerade i frivilligverksamhet i nuläget skulle kunna tänka sig att vara det, svarar 17% (vilket motsvarar 20 personer) att de kan tänka sig det.
Ungefär en femtedel av de svarande (20%, vilket motsvarar 23 personer) upplever att de har möjlighet att påverka de beslut som kommunen fattar. Övriga uppger antingen att de inte tycker att det stämmer särskilt bra/inte alls (46% eller 56 personer) eller att de inte vet om de kan göra det (33% eller 39 personer).

Flest svarande tycker att man ska ta tillvara personer med funktionsnedsättningar som resurs i samhället genom att Förbättra möjligheter till arbete och genom att Involvera/tillfråga personer med olika funktionsnedsättningar inom olika områden.

Kommunikation och information

Närmare hälften av de svarande (44% eller 50 personer) tycker att kommunen erbjuder information på ett tillgängligt sätt (dvs. svarar att det stämmer mycket eller ganska bra). En tredjedel (31%) upplever inte att informationen är särskilt tillgänglig och ungefär en tredjedel (28%) säger att de inte vet om informationen om kommunens verksamheter är tillgänglig, vilket kan betyda att det hittills inte varit aktuellt för dem att efterfråga/söka denna typ av information.

En tydlig majoritet av de svarande (80%) har uppgivit att de använder internet. Samtidigt är det en dryg femtedel (19%) som uppger att de inte gör det. Det finns också stora skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller internetanvändning. Nästan samtliga svarande i åldern 18–64 år använder internet, medan andelen sjunker med stigande ålder.

De som svarat att de inte brukar använda internet fick en följdfråga om orsaken till att de inte gör det. De vanligaste orsakerna är att man saknar kunskap, tillgång till utrustning eller inte är intresserad av att använda internet. Några kan av hälsoskäl inte använda dator pga. elöverkänslighet eller allvarlig synnedsättning. I flera fall förekom en kombination av dessa olika orsaker, t.ex. att man saknar tillgång till utrustning och kunskap om hur man använder datorer eller att man saknar tillgång till utrustning och är elöverkänslig.

I enkäten ställdes en fråga om vilka former av stöd för att använda telefoner och datorer som de svarande känner till. Det var möjligt att ange flera olika svarsalternativ när man svarade på frågan. Av dem som besvarat frågan är det flest personer som känner till bibliotekets respektive Region Jämtland-Härjedalens stödfunktioner, t.ex. syncentral, hörselpedagogiska enheten eller Hjälpmedelscentralen. Flera känner också till funktionshinderorganisationernas stöd eller tar hjälp av sina anhöriga, t. ex. släktingar och vänner.

Det som flest personer lyfte fram som viktigt att förbättra inom området information och kommunikation är att Använda flera olika kanaler för information och att Anordna utbildningar/stöd i digital teknik.

Samhällsstöd och service

En majoritet av de svarande (72%, vilket motsvarar 87 personer) tycker att det finns ett tillräcklig serviceutbud i deras närområde. En fjärdedel av de svarande tycker inte att det gör det (25% uppger att det inte stämmer särskilt bra/inte alls). Övriga har svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls.

En majoritet av de svarande (74%, vilket motsvarar 88 personer) uppger att de utan större problem kan ta sig till service i närområdet genom att gå/åka rullstol eller använda kollektivtrafik. En fjärdedel uppger samtidigt att de inte har den möjligheten (26% eller 31 personer har svarat att det inte stämmer särskilt bra/inte stämmer alls).

En majoritet av de svarande (76%, vilket motsvarar 91 personer) uppger att de vet var de ska vända sig för att ansöka om stöd, vård och omsorg. Samtidigt är det närmare en fjärdedel (23%) som uppger att de inte vet var de kan vända sig.

Drygt hälften av de svarande (58%) uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga med att få hjälp från kommunen om de behöver det. Närmare en femtedel (18%) känner sig inte särskilt trygga med det och cirka en fjärdedel (24%) har svarat ”Vet inte”.

Enkäten avslutades med en öppen fråga om de svarande hade några förslag på vad Östersunds kommun behöver förbättra ur ett funktionshinderperspektiv (t.ex. när det gäller tjänster, miljöer eller inflytande/delaktighet).

I många fall lyftes likvärdiga saker som tidigare har lyfts under respektive delområde, varför svaren har kategoriserats utifrån detta. Exempel på delområden där det lämnades förslag är att förbättra kommunens vård och omsorg i olika avseenden, förbättra kommunens information, förbättra tillgängligheten i utemiljö och allmänna byggnader och att säkerställa att det finns fungerande hjälpmedel och stöd för personer med hörselnedsättning.

Se även rapportens olika bilagor för att ta del av samtliga svar som lämnats.

Östersunds kommun blev sommaren 2019 medlem i WHO:s nätverk ”The WHO Global Network for Age-friendly cities and communities”.

WHO:s nätverk “Age-friendly cities and communities” (AFCC) har initierats för att möta utvecklingen med en åldrande befolkning och snabb urbanisering på globala nivå. Nätverket vill stimulera medlemsstäderna till kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring hur man kan utforma äldrevänliga städer som skapar förutsättningar för ett aktivt och hälsosamt åldrande.

WHO har i samverkan med äldre medborgare runt om i världen identifierat åtta arbetsområden som bedöms viktiga för att skapa äldrevänliga städer och samhällen.

Dessa områden är:
1. Utomhusmiljöer och byggnader
2. Transporter
3. Bostäder
4. Social delaktighet
5. Respekt och social tillhörighet
6. Medborgardeltagande, arbete och volontärinsatser
7. Kommunikation och information
8. Samhällsstöd och hälsovård

Medlemskapet i nätverket är kostnadsfritt, men som medlem åtar man sig att:
• Utveckla medborgarmedverkan
• Göra en nulägesanalys utifrån ovanstående 8 arbetsområden
• Ta fram en 3-årig kommunövergripande handlingsplan
• Identifiera utfallsmått för att följa utvecklingen av arbetet med AFCC
• Bidra med kunskaps- och erfarenhetsutbyte till övriga medlemmar i nätverket

Även om WHO:s nätverk har fokus på äldre har Östersunds kommun beslutat att arbetet
med AFCC ska omfatta både äldre och personer med funktionsnedsättningar, då de aktuella 8 arbetsområdena bedöms lika viktiga för båda målgrupperna. Fokus blir därmed att skapa en åldrandevänlig kommun, ur ett livsloppsperspektiv, snarare än en äldrevänlig kommun.

Kommunfullmäktige har gett kommunens nämnder och förvaltningar ett gemensamt uppdrag att påbörja arbetet med att göra Östersund till en mer åldrandevänlig kommun. Uppdraget kommer inledningsvis att genomföras som ett projekt under år 2020–2022.
Projektet börjar med att kommunen gör en nulägesanalys av hur äldre och personer med funktionsnedsättningar upplever de nämnda åtta utvecklingsområdena idag. Flera olika insamlingsmetoder kommer att användas för att fånga medborgarnas perspektiv, t.ex. enkätundersökningar, fokusgruppsintervjuer, telefonintervjuer och öppna medborgardialoger.

I denna rapport redovisas resultatet av en enkätundersökning som genomförts våren 2021 riktat till personer med funktionsnedsättning över 18 år i kommunen.

I början av februari 2021 skickades en enkät ut via mejl till lokala funktionshinderorganisationer i Östersunds kommun, för vidare spridning till deras medlemmar. Enkäten publicerades samtidigt som webbenkät på kommunens hemsida så att även personer med funktionsnedsättning som inte tillhör någon funktionshinderorganisation/förening skulle ha möjlighet att besvara frågorna.

Enkäten innehöll drygt 50 frågor som baserades på en justerad version av de områden WHO lyft fram som särskilt viktiga för ett aktivt och hälsosamt åldrande:

1. Utemiljöer och parker
2. Transporter (kollektivtrafik/biltrafik)
3. Bostäder
4. Social gemenskap och delaktighet
5. Respekt och social tillhörighet (icke-diskriminering)
6. Arbete, sysselsättning och medborgarinflytande
7. Kommunikation och information
8. Samhällsstöd och service

Se bilaga 1: Enkät personer med funktionsnedsättning 18+ - slutlig version

Följande funktionshinderorganisationer/föreningar ingick i mejl-utskicket:

• Afasiföreningen Jämtlands län
• Attention Jämtland-Härjedalen
• Autism- och aspergerföreningen i Jämtland
• Celiakiföreningen i Jämtlands län
• Diabetesföreningen
• Epilepsiföreningen i Jämtland
• Östersunds fibromyalgiförening
• Föreningen Östersund Hjärt-Lung
• Hjärtgymnasterna
• Hörselskadades riksförbund Östersund (HRF)
• ILCO Jämtland
• Neuro Jämtland-Härjedalen
• Njurföreningen Jämtland Härjedalen
• Parkinson Jämtland Härjedalen
• Personskadeförbundet RTP Jämtland-Härjedalen
• Reumatikerföreningen Östersund
• RSMH Gnistorna
• Strokeförbundet Jämtland-Härjedalen
• Synskadades Förening SRF Östersund

Efter kontakt med ordförande i föreningen Elöverkänsliga i Jämtlands län respektive Hörselskadades riksförbund (HRF) gjordes även ett pappersenkätutskick till dem eftersom många medlemmar i dessa föreningar inte använder dator.

Enkätundersökningen marknadsfördes även via P4 Jämtland och Parasportförbundet.

Totalt besvarades enkäten av 120 personer, varav 73 via pappersenkät/mejl och 47 via webbenkät.
Av dessa var 68 kvinnor, 50 män och 2 icke-binära personer.

Åldersfördelning

Åldersfördelningen hos de svarande var följande:

Åldersgrupp Antal Andel
18–29 år 7 6%
30–44 år 14 12%
45–64 år 17 14%
65–79 år 47 39%
80 år eller äldre 35 29%

Totalsumma 120 100%

Geografiska områden

I nedanstående tabell redovisas antalet svarande utifrån olika geografiska områden.

Geografiskt område Antal
Annat = Okänt 1
Brunflo (inkl. glesbygd) 7
Centrala stan (omfattar området från Fältjägargränd vid Östersunds sjukhus till Gränsgatan/Stuguvägen samt från Strandgatan till Litsvägen/Genvägen vid Mittuniversitetets campusområde) 28
Frösön 20
Lit-Häggenås (inkl. glesbygd) 8
Lugnvik, Stadsdel Norr och Karlslund 5
Odensala (inkl. Körfältet) 15
Odenslund (inkl. Söder) 20
Torvalla-Ope 13
Landsbygd Söder (Annersia, Orrviken, Hara, Marieby, Tandsbyn-Fåker) 3
Totalsumma 120

Funktionsnedsättning/sjukdom som medför funktionsnedsättning

I nedanstående tabell redovisas vilka olika funktionsnedsättningar alternativt sjukdomar som medför funktionsnedsättningar som de svarande har uppgett.

I enkäten fanns möjlighet att kryssa för flera funktionsnedsättningar vilket många också gjort.

Funktionsnedsättning/sjukdom Antal
Hörselnedsättning/dövhet 63
Synnedsättning/synskada 25
Rörelsenedsättning 21
Stroke + hjärnblödning 16
Autism/Asperger 12
ADHD/ADD 9
Reumatisk sjukdom 5
Elöverkänslig 5
Hjärtbesvär/hjärtsjukdom 4
Multipel Skleros (MS) 3
Damp och lätt utvecklingsstörning 2
Atros, benskörhet 1
Cerebral Pares 1
Diabetes typ 2 1
Hjärnsynskada 1
Lungcancer 1
Polyneuropati 1
Annat: Dåligt immunförsvar (ingen mjälte) 1
Annat: Ålderdom 1
Annat: Ej angivit vad 2

Kommentar: Eftersom det gjorts ett riktat pappersutskick av enkäten till HRF:s medlemmar så blev svarsfrekvensen från den föreningen (personer med hörselnedsättningar) särskilt hög. Mot bakgrund av detta kommer det i rapporten inte att redovisas tabeller där övriga frågor korsas med typ av funktionsnedsättning, eftersom sådana jämförelser skulle bli missvisande.

Det finns dock några skillnader mellan åldersgrupper som kan nämnas.

När det gäller hörselnedsättning, synnedsättning, rörelsehinder och reumatiskt sjukdom så är en majoritet av de svarande över 65 år. Samma sak gäller för stroke/hjärnblödning och elöverkänslighet.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD/ADD, autism/asperger) avser i nästan samtliga fall personer i åldern 18–64 år. Även Cerebral Pares och Multipel Skleros avser personer i åldern 18–64 år.

4.1 Utemiljöer och parker

Jag tycker att det är lätt att ta sig fram på trottoarer och gångvägar i mitt närområde (dvs. de är väl underhållna och fria från hinder)

Mindre än hälften av de svarande (38%) tycker att det är lätt att ta sig fram på trottoarer
och gångvägar i sitt närområde under både sommar- och vinterperioden, Närmare hälften (45%) tycker att det stämmer endast under barmarksperioden.

13% (15 av de svarande) upplever att det är otillgängligt hela året. Några har svarat ”Vet inte”.

Jag har tillgång till parker eller naturområden i mitt närområde

En tydlig majoritet av de svarande uppger att de har tillgång till parker eller naturområden i sitt närområde (90% har uppgivit att det stämmer mycket eller ganska bra).

11% av de svarande (12 personer) tycker inte att det stämmer särskilt bra/inte alls.

Jag känner mig trygg i mitt närområde

En tydlig majoritet av de svarande uppger att de känner sig trygga i sitt närområde (91% tycker att det stämmer mycket eller ganska bra).

9% (10 personer) tycker inte att det känns särskilt tryggt i närområdet. En person har valt att inte ta ställning i frågan.

Mitt närområde är trivsamt att leva och bo i

En tydlig majoritet av de svarande tycker att deras närområde är trivsamt att leva och bo i (95% tycker att det stämmer mycket eller ganska bra). 3% (4 personer) tycker inte att det stämmer särskilt bra. Enstaka personer har svarat att de inte vet alternativt inte besvarat frågan.

Finns det något kring utemiljön i ditt närområde som är särskilt viktigt att förbättra?

Ungefär en tredjedel av de svarande (32% eller 38 personer) har svarat att de inte har några synpunkter på utemiljön i sitt närområde.
De saker som flest personer tycker är angeläget att förbättra i det egna närområdet är i nästan samtliga geografiska områden Sandning/snöröjning och Sittplatser/bänkar. I de södra landsbygdsområdena är det för få svarande för att dra några slutsatser, men där lyfter man vid sidan av sittplatser även fram Separerade gångbanor och bilvägar och Nedskräpning, något som även svaranden i andra områden lyft fram.

Finns det något kring utemiljön i centrala Östersund som är särskilt viktigt att förbättra?

40% av de svarande (48 personer) har svarat att de inte några synpunkter på utemiljön i centrala stan.
De saker som flest personer tycker är angeläget att förbättra är Offentliga toaletter, Sittplatser/bänkar och Sandning/snöröjning.
Flera personer lyfte även fram Nedskräpning, Separerade gång- och cykelvägar, Separerade bil- och cykelvägar samt Belysning. Några önskade också att Stortorget ska göras om sett ur ett funktionshinderperspektiv, då rampen ned till torget upplevs som för brant/farlig.
Några exempel på övriga synpunkter/önskemål som framförts kring utemiljön är:
• Snöröjning på gångvägar och trottoarer. Funktionshindrade med rullatorer och kryckor m.m. kommer inte fram.
• Möjlighet att ta sig in i butiker som i dag endast har trapp in
• Trappen/rampen i mitten av Stortorget är väldigt brant och är livsfarlig att försöka använda som rullstolsburen
• Viktigt med träd och grönt
• Mycket klotter och fimpar
• Det behövs en "tyst viloplats" för oss som har autism och är ljudkänsliga och har svårt med mycket folk

4.2 Transporter (kollektivtrafik/biltrafik)

Av dem som besvarat enkäten brukar de flesta i första hand förflytta sig genom att gå (73%) eller köra egen bil (53%). Det finns även många som åker buss (28%) eller cyklar (22%). Några samåker även i någon annans bil eller använder färdtjänst. Ofta använder man en kombination av flera olika transportmetoder.

Jag använder busstrafik för resor inom Östersunds kommun

Ungefär en tiondel av de svarande (11%) använder busstrafik regelbundet, medan
närmare hälften (49%) gör det vid enstaka tillfällen. 4 av 10 svarande (40%) uppger att de aldrig åker buss.

Jag tycker att busstrafiken i Östersunds kommun är anpassad till olika behov hos personer med funktionsnedsättningar

En fjärdedel av de svarande (25% eller 29 personer) tycker att busstrafiken är anpassad till olika behov hos personer med funktionsnedsättningar, medan 14% (17 personer) inte tycker att det är så. I kategorin som inte besvarat frågan (”tom”) återfinns de som uppgivit att de aldrig åker buss (48%).

Jag tycker att informationen om busslinjer och tidtabeller är tydlig och lättillgänglig

Cirka en femtedel av dem som besvarat enkäten (19%) tycker att informationen om busslinjer och tidtabeller är tydlig och lättillgänglig, medan ungefär en tredjedel (31%) inte tycker att det är så. I kategorin som inte besvarat frågan (”tom”) återfinns de som aldrig åker buss (48 personer).

Finns det något kring busstrafiken i Östersunds kommun som är särskilt viktigt att förbättra?

Ja, bussresornas priser – 35

Ja, information om bussresor (t.ex. skyltar och tidtabeller) – 32

Ja, dålig väghållning vid busshållplatserna under vinterhalvåret – 20

Ja, busschaufförernas bemötande/hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättningar – 13

Ja, busslinjernas sträckning/turtäthet – 13

Ja, utrop vid busshållplatser (t.ex. om när nästa bussresa avgår) – 13

Ja, busshållplatsernas utformning – 7

Övrigt – 2

Nej, jag har inga synpunkter – 20

I ovanstående tabell redovisas en sammanställning över vad de som åker buss tycker behöver förbättras kopplat till busstrafiken i Östersunds kommun.

Det var möjligt att välja flera olika svarsalternativ, vilket många av de svarande också gjorde.

De två områden som flest personer tycker behöver förbättras kopplat till busstrafiken är bussresornas priser och informationen om bussresor.

Några svarande har föreslagit att det ska vara reducerat pris för personer med sjukersättning och arbetslösa.

När det gäller information om bussresor efterfrågas bland annat bättre skyltning vid busshållplatser samt att informationen via appar behöver förtydligas. Någon uttrycker att det är synd att de tryckta turlistorna togs bort och en annan att textinformationen om nästa busshållplats samt högtalarna på bussarna behöver förbättras.

Ytterligare områden som flera personer lyft fram är dålig väghållning vid busshållplatserna under vinterhalvåret, busschaufförernas bemötande, busslinjernas bussträckning och turtäthet samt önskemål om utrop vid busshållplatser (om när nästa bussresa avgår).

Exempel på svar:

”Svårt läsa skyltning vid hållplatser, speciellt för synsvaga”

”Reducerat pris för personer med sjukersättning (förmånskort från Försäkringskassan”

Om du kör bil - vad är särskilt viktigt att förbättra när det gäller biltrafik i Östersunds kommun?

Erbjuda fler parkeringsplatser, billigare parkering, lättare att få parkeringstillstånd – 11

Synpunkter kopplat till trafikregler, trafikljus och farthinder – 9

Följa upp hastigheter/införa farthinder – 7

Snöröjning/snöplogning – 5

Trafiksituationen i Lillänge – 5

Ta bort övergångsställen vid rondellerna – 3

Övrigt – 13

Inga synpunkter/tycker det är bra som det är – 3

I ovanstående tabell redovisas en sammanställning över vad de svarande som kör bil tycker behöver förbättras kopplat till biltrafiken i Östersunds kommun. Frågan var formulerad som en helt öppen fråga så de inkomna svaren har grupperats i olika kategorier.

45 av 120 personer har besvarat denna fråga i enkäten.

Det område som flest svarande tycker behöver förbättras avseende biltrafiken är kopplat till parkeringssituationen. Exempel på vad man vill ska förbättras är att det ska finnas fler handikapparkeringar/fler parkeringsplatser, att priserna för parkeringsplatser bör vara billigare samt att det bör vara enklare att få handikapptillstånd.

Exempel på svar:

”Se till att det finns tillräckligt med p-platser för handikappade och att de finns på rätt plats.”

”Det vore bra om det var lättare att få parkeringstillstånd. Som autist är det ofta omöjligt att orka med att vara i stadsmiljön någon längre stund. Många saker blir omöjliga att genomföra om det inte går att parkera nära.”

4.3 Bostäder

Av dem som besvarat enkäten bor en dryg tredjedel i bostadsrätt (38%), ytterligare en tredjedel i hyresrätt (31%) och närmare en fjärdedel i villa/radhus/småhus (23%). Några personer bor i LSS-bostad eller särskilt boende och enstaka personer har egen gård/fastighet. En person har inte besvarat frågan.

Jag kan enkelt ta mig in och ut ur min bostad

En tydlig majoritet av dem som besvarat enkäten (91%) uppger att de enkelt kan ta sig in och ut ur sin bostad.

Av de 11 personer som svarat ”Nej” på frågan om de enkelt kan ta sig in/ut ur sin bostad bor 3 personer i bostadsrätt, 5 personer i hyresrätt, 1 personer i villa/radhus/småhus, 1 person i LSS-bostad och 1 person på särskilt boende.

Om nej, vad är det som gör det svårt för dig att ta dig in och ut ur bostaden?

De som har svårt att ta sig in och ut ur bostaden har angivit följande orsaker:

Det saknas hiss – 6

Det saknas automatisk dörröppnare – 2

Har svårigheter med dörrar/trappor – 2

Hälsoskäl (har funktionsnedsättning och balansrubbning pga. olycka), vilket gör att hen faller i trappan ibland (hiss saknas). Ev. kommer trapphiss att installeras. – 1

Jag kommer att kunna bo kvar i min bostad även om min hälsa eller ekonomi skulle försämras

Ungefär hälften av de svarande (49%) bedömer att de kommer att kunna bo kvar i sin nuvarande bostad även om hälsa eller ekonomi skulle försämras. 14% (vilket motsvarar 17 personer) tror inte det och ungefär en dryg tredjedel (37% vilket motsvarar 44 personer) svarar ”Vet inte”.

Om nej, vad behöver du för att kunna bo kvar i din nuvarande bostad om din situation försämras?

Ungefär hälften svarade att det för att de ska kunna bo kvar skulle behöva installeras en hiss/trapphiss, eftersom det saknades i deras nuvarande fastighet. Nästan lika många svarade att de av ekonomiska skäl inte bedömer att de kommer att kunna bo kvar om något förändras. Enstaka personer uppgav även att hälsoskäl kan göra att de blir tvungna att flytta (exempelvis pga.5G för person som är elöverkänslig).

Jag känner till följande möjligheter till anpassningar och stöd som kan underlätta min vardag

Av de 120 personer som besvarat enkäten är det 66% (79 personer) som känner till möjligheten att få olika hjälpmedel. 56% (67 personer) känner till RUT-tjänster och 53% (63 personer) hemtjänst.

När det gäller olika former av anpassningar och stöd som kommunen erbjuder har 45% av de svarande (54 personer) kunskap om bostadsanpassning och 40% (48 personer) fixartjänster. Många har också angivit att de känner till flera av alternativen. 8% (10 personer) har valt att inte besvara frågan.

Jag upplever att det finns goda möjligheter att flytta till en mer anpassad bostad i mitt närområde om jag skulle vilja

Ungefär hälften av de svarande (48% eller 58 personer) uppger att de inte vet om de skulle kunna flytta till en mer anpassad bostad i närområdet. En dryg tiondel (13%) svarar att de upplever att det finns goda möjligheter att göra det medan 41% (47 personer) inte tycker att det stämmer särskilt bra/inte alls.

Jag upplever att det finns anpassade bostäder till rimliga priser i Östersunds kommun

Drygt hälften av de svarande (58%) uppger att de inte vet om det finns anpassade bostäder till rimliga priser i Östersund. En tredjedel (34% vilket motsvarar 40 personer) tycker inte att det stämmer alls/särskilt bra, medan 8% (10 personer) tycker att det stämmer mycket eller ganska bra.

Vad är särskilt viktigt att förbättra när det gäller bostäder i Östersunds kommun, ur ett funktionshinderperspektiv?

35 personer av 120 svarande har besvarat denna fråga. De två områden som flest äldre tycker behöver förbättras är bostädernas tillgänglighet och priser.

När det gäller tillgänglighet så efterfrågas anpassade lägenheter som är lättillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar och att man bör inhämta vilka behov som finns hos den som ska bo där redan när man planerar bostäderna. Förslag som lämnas är att det bör finnas rymlig hiss som gör det enkelt att ta sig in och ut, automatiserade dörröppnare, inga trösklar, rymliga rum, rymliga duschkabiner, nedsänkta köksskåp med utdragbara förvaringsutrymmen och balkong som man kan ta sig ut på.

Några lyfter fram att det behöver finnas hyresrätter till rimliga priser, både för pensionärer och personer som bor i gruppbostad.

Några exempel på svar:

”Tillgängligheten. Börja redan vid planeringen. Vem byggs det för? Viktigt att fånga in vad som är bäst för den som ska bo där. Vi är olika därför är samarbete och information med alla berörda viktigt.”

”Att det finns hiss, rymliga rum, rymliga duschkabiner, balkong som man tar sig ut på. Lättillgängliga utrymmen för utomhushjälpmedel”

”Hyresrätter för pensionärer till rimliga priser som man har råd att bo i.”

”Priset är en stor faktor. Kanske skulle det vara möjligt att införa en gruppbostad light. Att man till exempel har en boendestödsgrupp med kontor nära, som sedan täcker 4–5 kvarter.”

4.4 Social gemenskap och delaktighet

Jag har möjlighet att träffa de människor jag vill och delta i aktiviteter när jag önskar

En majoritet av de svarande uppger att de kan delta i de sociala aktiviteter de önskar (77% eller 93 personer har svarat att de stämmer mycket eller ganska bra).
22% (26 personer) uppger att de inte tycker att det stämmer särskilt bra/alls. En person har valt att inte besvara frågan.

Det finns lokala mötesplatser och ordnas aktiviteter där jag kan träffa andra som bor i närområdet

Ungefär hälften av de svarande (49%) uppger det finns lokala mötesplatser där de kan träffa andra i närområdet.
En dryg tredjedel (34% vilket motsvarar 40 personer) tycker inte att det stämmer särskilt bra/alls.
Närmare en femtedel (17% vilket motsvarar 20 personer) svarar att de inte vet om det finns några sådana möteslokaler/anordnas aktiviteter i närområdet.

Det ordnas aktiviteter och evenemang för på en mängd olika platser i samhället (bibliotek, lokaler i bostadsområdet, parker etc.) som gör det möjligt för alla att delta

Drygt hälften av de svarande (53%) tycker att det ordnas aktiviteter på många olika ställen i samhället där alla har möjlighet att delta.
En fjärdedel (24% vilket motsvarar 28 personer) tycker inte att det är så och ytterligare en fjärdedel (23% vilket motsvarar 28 personer) uppger att de inte vet om det görs.

Det händer att jag känner mig ofrivilligt ensam

43% av de svarande (vilket motsvarar 51 personer) uppger att de aldrig känner sig ofrivilligt ensamma.
Övriga uppger att de kan göra det i olika hög utsträckning: 13% (16 personer) uppger att de känner sig ofrivilligt ensamma någon eller några gånger i månaden, 19% (23 personer) uppger att de känner så någon gång i veckan och 6% (7 personer) känner så varje dag.

Jag upplever följande hinder för att träffa människor/delta i de aktiviteter jag önskar

Jag upplever i nuläget inte några hinder att träffa människor/delta i de aktiviteter jag önskar – 54

Jag saknar information om vilka aktiviteter och evenemang som finns – 26

Jag känner mig osäker att gå på aktiviteter ensam – 21

Det finns inte några mötesplatser i mitt närområde – 20

Jag kan inte ta mig till de aktiviteter jag önskar med kollektivtrafik – 20

Jag har inte tillgång till internetuppkoppling (för att delta i digitala aktiviteter) – 16

De mötesplatser som finns har inte aktiviteter som intresserar mig – 12

Jag har inte råd att delta i de aktiviteter som ordnas – 12

Jag kan inte ta mig till de aktiviteter jag önskar utan hjälp (t.ex. ledsagning) – 11

Jag har svårt att ta mig ut ur min bostad – 4

Annat: I nuläget Covid19/Corona – 12

Annat: Svårigheter att höra pga. hörselnedsättning – 2

Annat: Dåliga bussförbindelser kvällstid – 1

Annat: Tål inte internetuppkoppling pga. elöverkänslighet – 1

Annat: Elallergi mot bland annat mobiler och hörselslingor – 1

Annat: För stark strålning från mobiler m.m. – 1

Annat: Lokaler anpassade för oss elöverkänsliga – 1

Annat: Känner inte så många och har svårt att lära känna människor – 1

Annat: Mina gamla vänner är döda – 1

Annat: Jag vet inte vilka aktiviteter som avses i frågeställningen. Men hörselslinga ska alltid finnas i lokaler där kommunen ordnar aktiviteter. – 1

Ej besvarat frågan – 4

Vad är särskilt viktigt att förbättra när det gäller social gemenskap och aktiviteter i Östersunds kommun, ur ett funktionshinderperspektiv?

Förbättra ljudmiljön i möteslokaler/på mötesplatser – 8

Erbjuda lokaler som är anpassade för personer med elöverkänslighet – 3

Informera om de aktiviteter som finns – 3

Erbjuda samlingslokaler för aktiviteter – 2

Övrigt – 17

Vet inte/inga synpunkter – 7

Det var endast cirka 35 personer av de 120 svarande som valde att besvara denna fråga. De tre områden som flest personer vill förbättra är att Förbättra ljudmiljön i möteslokaler/på mötesplatser (för personer med hörselnedsättningar), Erbjuda lokaler som är anpassade för personer med elöverkänslighet samt att Informera om de sociala aktiviteter som finns.

Exempel på svar:

”Att alla möteslokaler och dylikt har en god ljudmiljö. Inga ekande salar, fungerande slingor och högtalare.”

”Vi med funktionshinder har olika krav på miljön. Det ska vara möjligt att anpassa lokaler etc. efter de behov människorna har. Som exempel: en person med hörselnedsättning behöver hörselslingor. Hörselslingor är starkt störande för en del elöverkänsliga. Det ska då vara möjligt att enkelt stänga av hörselslingan om den inte behövs. Alternativt att de bara sätts på när de behövs.”

”Mer tydlig information om hur och när och vart aktiviteter håller hus.”

4.5 Respekt och social tillhörighet (icke-diskriminering)

Jag blir bemött med respekt i samhället

Ja, alltid – 34 – 28%

Ja, oftast – 68 – 57%

Ibland – 11 – 9%

Nej, aldrig – 2 – 2%

Vet inte – 4 – 3%

(tom) – 1 – 1%

Jag upplever att de aktiviteter och evenemang som kommunen ordnar vänder sig till alla, sett ur ett funktionshinderperspektiv

Ungefär 4 av 10 svarande upplever att kommunens aktiviteter och evenemang vänder sig till alla, ur ett funktionshinderperspektiv (39% har svarat att det stämmer ganska eller mycket bra). 14% (17 personer) tycker inte att det stämmer särskilt bra/inte alls och närmare hälften (46%) svarar ”Vet inte”.

Jag upplever att de aktiviteter och evenemang som kommunen ordnar har rimliga priser

En dryg tredjedel av de svarande (37% vilket motsvarar 44 personer) upplever att kommunens aktiviteter har rimliga priser (dvs. har svarat att det stämmer mycket eller ganska bra). Mer än hälften (53% eller 64 personer) säger att de inte vet om det är så, medan 8% (19 personer) inte tycker att det stämmer särskilt bra/inte alls.

Jag tycker att lokal media (dvs. lokala tidningar, radio eller TV) beskriver personer med funktionsnedsättningar på ett positivt sätt

Ungefär hälften av de svarande (52% vilket motsvarar 62 personer) tycker att lokal media beskriver personer med funktionsnedsättningar på ett positivt sätt. En dryg tiondel (14% eller 17 personer) tycker inte att personer med funktionsnedsättningar beskrivs på ett positivt sätt och en tredjedel (33% eller 40 personer) har inte någon uppfattning.

Jag upplever att personer med funktionsnedsättningar blir tillfrågade om hur olika produkter och tjänster kan utvecklas för att motverka hinder för delaktighet

En dryg tiondel av de svarande (16% , vilket motsvarar 19 personer) upplever att personer med funktionsnedsättningar blir tillfrågade om hur produkter och tjänster kan utvecklas för att passa deras behov (dvs. har svarat att det stämmer mycket eller ganska bra). En tredjedel (30% eller 36 personer) tycker inte att det är så och drygt hälften (53% eller 64 personer) säger att de inte vet om det är så.

Vad är särskilt viktigt att förbättra för att öka respekten för personer med funktions-nedsättningar/motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättningar i Östersunds kommun?

Frågan var formulerad som en helt öppen fråga så de inkomna svaren har grupperats i olika kategorier.

Det var cirka 40 personer av de 120 svarande som valde att besvara denna fråga. Svaren var mycket olika så det har varit svårt att göra tydliga grupperingar.

Det område som lyftes av flest personer var att Öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar. Exempel på andra områden som tagits upp är att Bemöta alla med respekt samt att Involvera/lyssna på personer med funktionsnedsättningar.

Några exempel på svar:

”Sprida mer kunskap om funktionsnedsättningar och låta övriga i samhället veta om oss.”

”Det behövs en mycket större kunskap och förståelse för t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i samhället. Både vad gäller miljö, omgivning, tillgänglighet, bemötande och definitivt vad gäller anpassning av stöd. Ett BRA exempel på hur är t.ex. de fåtöljer som finns på Östersunds bibliotek, som är som en liten egen kokong, med möjlighet att ladda mobilen. Lugn och ro, i sin egen lilla bubbla, fast man är bland "folk", det är såååååå skönt. Det borde finnas överallt i samhället.”

”Diskriminering (och rasism) finns alltid i samhällen. Diskriminering beror oftast på okunnighet och oförmåga att sätta sig in i en annan persons livsvillkor. Så det är bara att fortsätta informera och upplysa om olika funktionsnedsättningar (kanske ett tema för en sammankomst eller föredrag).”

4.6 Arbete, sysselsättning och medborgarinflytande

Pensionär – 73 – 62%

Anställd (förvärvsarbetande) – 11 – 9%

Arbetssökande – 8 – 7%

Sjukskriven/sjukbidrag/sjukersättning – 7 – 6%

Studerande – 4 – 3%

Daglig verksamhet/MICA – 3 – 3%

Egenföretagare – 3 – 3%

Hemma med aktivitetsersättning – 1 – 1%

Annat (ej angivet vad) – 7 – 6%

(tom) – 2 – 2%

Totalsumma – 120 – 100%

Jag är engagerad i någon form av frivilligt arbete/frivilligverksamhet

6% av de svarande (7 personer) uppger att de är engagerad i någon form av frivilligt arbete varje vecka och 3% (3 personer) flera gånger i veckan. Cirka en tiondel av de svarande (9%) deltar i någon form av frivilligt arbete minst en gång i månaden och ytterligare en dryg tiondel (11%) gör det några gånger per år. Majoriteten av de svarande (70%) är inte engagerad i någon form av frivilligt arbete.

Om nej, skulle du vilja engagera dig i något frivilligt arbete/frivilligverksamhet?

På en följdfråga om de som inte är engagerade i frivilligverksamhet i nuläget skulle kunna tänka sig att vara det, svarar 17% (vilket motsvarar 20 personer) att de kan tänka sig det. Övriga uppger att de inte vill eller redan är engagerade.

Jag är politiskt aktiv eller aktiv i någon intresseorganisation eller annan förening

Ungefär 4 av 10 bland de svarande (38% eller 45 personer) uppger att de är aktiva i någon intresseorganisation eller förening, medan en majoritet (61%) inte är det. 2% (2 personer) har inte besvarat frågan.

Jag upplever att jag har möjlighet att påverka de beslut som fattas i kommunen

Ungefär en femtedel av de svarande (20%, vilket motsvarar 23 personer) upplever att de har möjlighet att påverka de beslut som kommunen fattar. Övriga uppger antingen att de inte tycker att det stämmer särskilt bra/inte alls (46% eller 56 personer) eller att de inte vet om de kan göra det (33% eller 39 personer).

Vad är särskilt viktigt att förbättra när det gäller att ta tillvara personer med funktionsnedsättningar som resurs i samhället?

Det är 37 av 120 personer som valt att besvara denna fråga i enkäten.

Flest svarande tycker att man ska ta tillvara personer med funktionsnedsättningar som resurs i samhället genom att Förbättra möjligheter till arbete och genom att Involvera/tillfråga personer med olika funktionsnedsättningar inom olika områden.

Några exempel på svar som lämnats:

”Utforma anpassade arbetsplatser.”

”Aktivera och fråga oss med något funktionshinder lite mera.”

”Det har ordnats några brukarråd, men jag upplever dem mer som informationsråd än att kommunen rådfrågar och lyssnar på föreningarna INNAN de tar sina beslut. Socialtjänsten har fortfarande inget brukarråd överhuvudtaget. Jag anser att det borde finnas minst en BISAM (Brukare I SAMverkan) som är anställd av kommunen och som ALLTID finns med i ALLA beslut som gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som kan föreläsa, informera, rådgiva boenden, personal osv.”

4.7 Kommunikation och information

Jag tycker att kommunen erbjuder information om sina verksamheter på ett tillgängligt sätt

Närmare hälften av de svarande (44% eller 50 personer) tycker att kommunen erbjuder information på ett tillgängligt sätt (dvs. svarar att det stämmer mycket eller ganska bra). En tredjedel (31%) upplever inte att informationen är särskilt tillgänglig och ungefär en tredjedel (28%) säger att de inte vet om informationen om kommunens verksamheter är tillgänglig, vilket kan betyda att det hittills inte varit aktuellt för dem att efterfråga/söka denna typ av information

Jag kan få information om kommunens verksamheter i pappersformat eller talformat om jag behöver

Ungefär en tredjedel av de svarande (31%) känner till att de kan få information om kommunens verksamheter i pappers- eller talformat om de behöver det. 61% uppger att de inte vet om det går att få.

Jag använder internet

En tydlig majoritet av de svarande (80%) har uppgivit att de använder internet. Samtidigt är det en dryg femtedel (19%) som uppger att de inte gör det. En person har valt att inte besvara frågan.

Om nej, vad är det som gör att du inte använder internet?

De vanligaste orsakerna är att man saknar kunskap, tillgång till utrustning eller inte är intresserad av att använda internet. Några kan av hälsoskäl inte använda dator pga. elöverkänslighet eller allvarlig synnedsättning. I flera fall förekom en kombination av dessa olika orsaker, t.ex. att man saknar tillgång till utrustning och kunskap om hur man använder datorer eller att man saknar tillgång till utrustning och är elöverkänslig. En person som saknade utrustning uppgav att hen brukar låna en dator.

Jag vet var jag kan få stöd om jag behöver hjälp med hur man använder mobiltelefon, dator eller internet

I ovanstående tabell redovisas en sammanställning över vilka former av stöd kring telefoner och datorer som de svarande känner till. Det var möjligt att ange flera olika svarsalternativ när man svarade på frågan, vilket många personer också gjort. 19 av de svarande har hoppat över/inte besvarat denna fråga.

Av dem som besvarat frågan är det flest personer som känner till bibliotekets (26%), respektive Region Jämtland-Härjedalens stödfunktioner t.ex. syncentral, hörselpedagogiska enheten eller Hjälpmedels-centralen (26%). Flera känner också till funktionshinderorganisationernas stöd (16%) eller tar hjälp av sina anhöriga, t. ex. släktingar och vänner (12%).

13% (15 svarande) säger att de inte vet var man kan få stöd. 8% (10 svarande) har angivit att de använder annat form av stöd, men har inte angivit vad.

Vad är särskilt viktigt att förbättra när det gäller Östersunds kommuns kommunikation och information?

Det är endast 32 av 120 personer som valt att besvara denna fråga i enkäten.

Det som flest personer lyfte fram som viktigt att förbättra inom området information och kommunikation är att Använda flera olika kanaler för information och att Anordna utbildningar/stöd i digital teknik.

Exempel på svar som lämnats:

”I princip fungerar kommunikation och information ganska bra. Det gäller oftast att veta var man ska leta om man använder dator. Möjligen en månatlig eller kvartalsvis eller halvårsvis info om vad som hänt eller vad som ska ske i kommunen ut till hushållen (kostnadsfråga?).”

”I vår förening (elöverkänsligas förening) tror jag att endast 2 av 10 har dator. Ytterligare någon har mobil. Vi blir utanför samhället mer och mer allt eftersom kommunikation blir mer och mer enbart digital. Jag tror att flera av våra medlemmar saknar ÖP eller LT.”

”Mer tydlig information som når ut till LSS-bostäder och elevhem”.

”Jag saknar ett stöd för hjälp till digital kommunikation i hemmet. Har inte funnit info att det finns. Har man inte datorkunniga släktingar så lever man i digitalt utanförskap.”

4.8 Samhällsstöd och service

Jag tycker att det finns ett tillräckligt utbud av service i närheten av där jag bor, till exempel livsmedelsbutik, bank, hälsocentral eller bibliotek

En majoritet av de svarande (72%, vilket motsvarar 87 personer) tycker att det finns ett tillräcklig serviceutbud i deras närområde.

En fjärdedel av de svarande tycker inte att det gör det (25% uppger att det inte stämmer särskilt bra/inte alls). Övriga har svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls.

Jag kan utan problem ta mig till livsmedelsbutik, bank, hälsocentral eller bibliotek genom att gå/åka rullstol eller använda kollektivtrafik

En majoritet av de svarande (74%, vilket motsvarar 88 personer) uppger att de utan större problem kan ta sig till service i närområdet genom att gå/åka rullstol eller använda kollektivtrafik.

En fjärdedel uppger samtidigt att de inte har den möjligheten (26% eller 31 personer har svarat att det inte stämmer särskilt bra/inte stämmer alls). En person har valt att inte besvara frågan.

En person har kommenterat att det går bra att ta sig till service genom att gå/åka rullstol under förutsättning att trottoarerna är plogade på vintern. En annan person har kommenterat att hen måste ha bil för att ta sig till servicen. Ytterligare en person har kommenterat att det saknas bank och att kollektivtrafiken där hen bor är begränsad (åker därför taxi för att ta sig till service).

Jag har lätt att få kontakt med min hälsocentral när jag behöver det

En majoritet av de svarande (77%, vilket motsvarar 92 personer) uppger att de har mycket eller ganska lätt att få kontakt med sin hälsocentral. Samtidigt uppger 21% av de svarande (24 personer) att de inte har det.

Jag vet var jag ska vända mig för att ansöka om stöd, vård eller omsorg

En majoritet av de svarande (76%, vilket motsvarar 91 personer) uppger att de vet var de ska vända sig för att ansöka om stöd, vård och omsorg. Samtidigt är det närmare en fjärdedel (23%) som uppger att de inte vet var de kan vända sig. 2 personer har valt att inte besvara frågan.

Jag känner mig trygg med att jag kommer få hjälp från kommunen den dag jag behöver det

Drygt hälften av de svarande (58%) uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga med att få hjälp från kommunen om de behöver det. Närmare en femtedel (18%) känner sig inte särskilt trygga med det och cirka en fjärdedel (24%) svarar ”Vet inte”.

Har du några förslag på vad Östersunds kommun behöver förbättra ur ett funktionshinderperspektiv (t.ex. när det gäller tjänster, miljöer eller inflytande/delaktighet)?

Samhällsstöd och service (bl.a. se över personalkontinuiteten i hemtjänst, se över boendestöd, hemtjänst och ledsagning, förbättra hörselvården, se över avgifterna för olika insatser) – 17

Utemiljöer och allmänna byggnader (se över tillgänglighet att komma in i butiker och allmänna byggnader, förbättra snöröjning så att personer med rullator och rullstol kan ta sig fram) – 4

Information och kommunikation (mer tydlig information som är lättläst och med bildstöd, bättre information på kommunens hemsida, bättre kommunikation generellt sett) – 3

Social gemenskap och aktiviteter (bl.a. se över hörselslingorna i kommunen och utbilda personal hur hörselslingorna fungerar) – 3

Respekt och icke-diskriminering (förbättra kunskap om funktionsnedsättningar generellt sett, öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) – 2

Arbete, sysselsättning och medborgarinflytande (förbättra möjligheterna till arbete för personer med funktionsnedsättningar, anställa en brukarinflytande samordnare (BISAM) i kommunen, starta brukarråd hos socialtjänsten) – 2

Transporter (tydligare information på bussarna) – 1

Bostäder (säkerställa att bostadsanpassning fungerar) – 1

Vet inte/är nöjd som det är – 6

Övrigt – 5

Resultatet av denna enkätundersökning kommer att användas som ett av flera delunderlag när Östersunds kommun under 2021 ska utforma en flerårig handlingsplan för att göra kommunen mer åldrandevänlig.

Enkätundersökningen kommer under våren 2021 att kompletteras med ytterligare undersökningar för att säkerställa att vi fångar så många olika perspektiv från personer med funktionsnedsättning som möjligt.

Exempel på ytterligare undersökningar som kommer att göras är en enkätundersökning riktad till personer med intellektuell funktionsnedsättning, telefonintervjuer med personer med funktionsnedsättning som använder färdtjänst, fokusgruppsintervjuer med personer som har psykisk funktionsnedsättning/psykisk ohälsa och ”Life filming” (personer med funktionsnedsättningar kommer att tillfrågas om att fotografera/filma sådant de tycker behöver förbättras i utemiljön i det egna närområdet).

Den nämnda handlingsplanen kommer därefter att tas fram hösten 2021.