Parker och grönområden

Barn leker med vatten i en fontän

Foto: Göran Strand

Parker och grönområden är stadens lungor. De tar upp koldioxid och producerar syre, de jämnar ut temperaturen på sommaren och tar hand om regn- och smältvatten. Därför är parkerna nödvändiga för tätbebyggda områden. De är också nödvändiga för bevarandet av en biologisk mångfald. Och de är nödvändiga för människors vila och rekreation. I kommunens parker finner du möjligheter till både lek, motion och vila.

Nedan kan du läsa om några av kommunens parker. Tänk också på att

Allemansrätten gäller även i parker och stadsnära skogarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Så här jobbar vi med parker och grönområden

Östersunds kommun arbetar aktivt med att både göra naturen tillgänglig för alla och för en rik biologisk mångfald.

Läs mer i Plan för naturvård och parkPDF

Oönskade växter och farliga träd

Det som växer i våra parker och grönområden ska oftast få växa där. Finns växterna naturligt i Jämtland så ska de också få finnas i våra parker. Det gäller även giftiga växter.

Men främmande, invasiva växter ska vi hjälpas åt med att bekämpa. Träd eller grova trädgrenar som hotar att falla kan också behöva tas ned.

Läs mer om invasiva växter och farliga träd

Badhusparken

Stans "närmaste" park som ofta är arena för evenemang. Här finns

  • Lekplats
  • Skate-ramp
  • Minigolf
  • Utlåning av kubb-spel, krocket och spelpjäser till utomhusschackspelet
  • En scen för evenemang
  • Servering

Offentlig konst i Badhusparkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vinterparken

På vintern byter Badhusparken skepnad och hyser då allehanda vinteraktiviteter under namnet Vinterparken. Där kan östersundsbor och besökare njuta av vinterns alla begivenheter som skridskoåkning, skidåkning, släd­åkning, snö­borgar, isskulpturer och massor av andra vinteraktiviteter mitt i centrala Östersund!

Läs mer om Vinterparkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Dalhemsparken

Parken har ett vackert läge vid Storsjöns strand mellan gångbrons fäste på Frösösidan och Vallaleden. Dalhemsparken bjuder in både till vila och aktivitet. Här finns perman­enta sittplatser vid vattnet med stolar som går att vrida på så att du hela tiden kan vända dig mot solen. Här finns även nya planteringar i kalkstensmurar med sommarblommor samt buskar och stora gräsytor.

Det finns också ett utegym med olika redskap, klätternät, pumptrackbana. Dessutom finns Surfbukten här med bland annat två stora bryggor med hopptorn på den norra bryggan.

Fridgårdsparken/Torlandsparken

Fridgårdsparken ligger intill Parkskolan och är utformad för skolidrott och rekreation. Här finns bland annat skateboardramp, discgolfbana, fotbollsmål och beach­volley­boll­bana. I närheten av skaterampen hittar du konstverket Majblomman som går bra att både sitta och vila på. I parken hittar du också en del, för oss, exotiska växter som hassel eller manchurisk valnöt.

Offentlig konst i Frigårdsparkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Historik

Parken fick sitt namn av 1923 års namngivningskommitté. Ursprungligen var marken här mycket sank, men på 1960-talet dikades området ur och cirka 5 kilometer dräner­ings­rör grävdes ned. Därefter fungerade området en tid som parkförvaltningens plantskola.

När man vid 1960-talets mitt anlade parken, användes överblivet material från denna: hassel, lind och alm planterades utmed vägarna. Här har funnits kul­stöt­nings­ring, stav­hopps­låda, längd- och höjdhoppsgrop samt bollplan.

Torlandsparken

Parken ligger mellan Parkskolan och Odenslundsskolan.

Frösödalsparken

En trevlig och mysig oas på Frösön. 1986 ritades lekplats och planteringar. Dessförinnan låg här ett torg med en liten kiosk.

Frösö strand

Populärt grönområde med goda förbindelser med centrum. I anslutning till området går Mjällestigen som är en välanvänd naturstig.

När man följer Önevägen ett stycke väster om Vallsundsbron, kommer man till Frösö strand.

Det här är Frösöns längsta strandstråk med gång- och cykelbana som sträcker sig från Mjälle i väster, förbi Frösö sjukhusområde och hela vägen mot båthamnen i Hornsberg i nordöstlig riktning. Mot Mjälle har stråket en mer utpräglad naturkaraktär och mot båthamnen mer parkkaraktär.

Kyrkparken

I Kyrkparken kan man titta på olika träd. Skyltar finns vid 13 av dessa träd och en kartan med information om träden sitter i Kyrkans informationsskåp vid utgången till Kyrkgatan.

Offentlig konst i Kyrkparkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lillsjöns naturreservat

Nära stan men ändå på landet. Naturreservatet omfattar både skog, öppet landskap, kärrstråk, bäckar och Lillsjön - en kalkblekesjö med rikt fågelliv, bra fiske, som är fritt, och en badplats med brygga och sandstrand. Inom reservatet finns en grillplats, cykel- och gångvägar, stigar och en handikappanpassad spångad slinga på 700 meter.

Du tar dig till Lillsjön med buss nummer 1, 4 och 9.

Skogen

Det inte orörd natur som möter en i Lillsjöns naturreservat. Här finns spår av äldre skogsbruk, av tidigare dikningar, av bete och äldre åkerbruk.

Marken i området är kalkrik och har gett upphov till en så kallad kalkbarrskog. Det är en skogstyp som är en av Nordens äldsta, mest artrika och skyddsvärda miljöer. Gran dominerar med inslag av tall och lövträd. I skogen trängs alla möjliga örter och svampar som trivs på näringsrika jordar. Här finns den hos oss så ovanliga kranshakmossan.

Kärren

Spridda i området finns flera små rikkärr och kalkkärr - det vill säga att de är näringsrika. Här växer olika orkideér, främst blod- och ängsnycklar men också tvåblad, purpurknipprot och flugblomster. Majviva och Kung Karls spira är andra arter som trivs här.

I de våtare partierna längs sjön kan du också stöta på den utrotningshotade jämtlandsmaskrosen. Det är en strandmaskros som känns igen på de långa, smala bladen och den nästan orangea blomman som vanligen förblir mer eller mindre stängd under blomningen.

Sjön

Lillsjön är, tack vare den kalkrika marken en näringsrik sjö med rik växtlighet. Här finns sällsynta kransalger som den hotade spretsträfsen.

Vid sjön rastar och häckar en mängd olika sorters våtmarksfåglar. Nitton hotade fågelarter har observerats vid Lillsjön exempelvis stjärtand, smålom och svärta.

I Lillsjön finns naturligt förekommande bestånd av harr och öring som vandrar upp via Odensalabäcken. Kommunen planterar också ut ädelfisk varje år för att höja sjöns värde som fiskevatten. Sjön hyser även abborre, mört, harr, gädda, lake och sik.

Bäckarna

Sjöns får sitt vatten i huvudsak av Överbäcken som mynnar i sjöns östra del. Vattnet lämnar sjön via Odensalabäcken i söder som slutligen mynnar ut i Brunfloviken i Storsjön. Längs bäckarna växter en frodig högörtsflora. I bäckarna kan man, förutom den vandrade fisken, få se den lilla elritsan.

Kraftledningsgatan med miljödammarna och fjärilarna

I kanten av reservatet går en kraftledningsgata. Här har kommunen anlagt några mindre reningsdammar för regn- och smältvattnet från Odenskog. Speciella vassarter är planterade där som fångar upp föroreningarna från vattnet.

Violett guldvinge

Den sällsynta och starkt hotade fjärilen violett guldvinge finns snart bara på några få platser runt Storsjön. Den har dock funnit sig tillrätta i kraftledningsgatan.

Den violetta guldvingen har guldfärgade vingar med violetta stänk längs kanterna eller med ett violett skimmer över hela vingen. 

Foto: Bodil Carlsson


Violett guldvinge är en liten dagfjäril med ett vingspann på 22–26 mm. Flygtiden för violett guldvinge är från sista dagarna i maj och tre veckor in i juni. Flygtiden för arten styrs dock mycket av väderleken. Fjärilen kan flyga fram till början av juli, särskilt svala somrar som fördröjer flygtiden.

Läs mer om den violetta guldvingenPDF

Naturvårdsverkets skyddsplan för guldvingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Guldvinge med ihopslagna vingar som sitter på en ormrotsblomma.

Foto: Bodil Carlsson


Honan lägger äggen på den lilla växten ormrot. Äggen placeras alltid mycket nära marken. En lyckad äggläggning kräver därför en gles och kortvuxen vegetation. För att larverna ska utvecklas krävs mycket sol och värme. Ägget kläcks efter cirka 10 dagar. Larven börjar då att äta små hål i ormrotsbladet och därefter i ytskiktet på bladen, som till slut blir helt genomskinliga.

För att fjärilen ska stanna kvar och hitta fler gynnsamma områden har kommunen avverkat skog för att öppna en korridor till ett kärr där den också borde trivas.

Lövbergaparken/Björkbackaparken

Här kan du hitta barnens skog. Den är full av riktigt grova träd som barnen kan gömma sig bakom. Plats för lek i en trevlig miljö. Här finns dessutom ett mysigt kafé, tennis­planer samt boulebanor och en tillgänlighetsanpassad lekplats. Du kommer hit med buss nummer 6 och 8.

Offentlig konst i närheten av Lövbergaparken/Björkbackaparkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Minnesgärde

Parkområdet i anslutning till stranden vid Minnesgärde utgörs av ett tidigare villa­område med ett flertal tomter. Samtliga hus är i dag rivna, men trädgårds­vegeta­tionen som ramar in tomterna finns fortfarande kvar och vittnar om områdets tidigare historia. Träd­gårdsvegetationen skapar flera mindre rumsbildningar som är trivsamma och bidrar till områdets kvalitéer.

Vid Minnesgärde finns goda badmöjligheter och stora, öppna gräsytor för sport och lek, samt en beachvolleyplan. Området var tidigare ett populärt lekområde för många barn från Odensalaområdet.

Här finns även en tillgänglighetsanpassad fiskebrygga och en anpassad rastplats. Om­rådet kommer succesivt att utvecklas till ett tillgängligt strandnära rekreations­område. Stigen efter Storsjön fram mot "Kalkan" kallas också för kärleksstigen. Besök platsen så förstår du. Följ Storsjöstråket så långt som möjligt, där börjar stigen. Du kan ta dig hit med buss nummer 9.

Odenparken

Odenparken utgörs av ett större parkrum beläget i anslutning till Stuguvägen. Det stora parkrummet smalnar av österut och övergår till ett grönt stråk med björkrader. I anslutning till entrén till Campusområdet vidgar sig parken till en större rumsbildning igen.

I anslutning till entrén till Campusområdet i den östra delen finns en bågformad pergola, soffor, perenn- och buskplanteringar.

Den nedre, västra delen av Odenparken började anläggas 1927 på mark som hade avsatts för parkändamål mellan stadskärnan och Odenslund som utgjordes av friare bebyggelse utanför stadsområdet.

Odenparken är en viktigt del i ett grönt stråk och kommunikationsstråk längs Stugu­vägen. I den nedre delen genomkorsas parken även av en gång- och cykelväg som via en tunnel under Stuguvägen ansluter till stadsdelen Odenslund.

Tullparken

I början på södra delen av Strandgatan vid Gamla Tullhuset numera Gaaltje - samiskt kulturcenter ligger denna park.

Historik

Tullhuset byggdes 1889 på en tomt som förut varit fattighustomt. Eftersom huset är ett av de äldsta bevarade i Östersund och är byggt i en lite ovanlig nyrenässansstil, är det av särskilt kulturhistoriskt värde.

De första anläggningsarbetena i parken gjordes 1892-98 och bör ha liknat dem i Kyrkparken.

1915 veks 250 kronor för omändringar i samband med att ett stickspår skulle dras från järnvägen upp mot tullhuset. Det arbete som utfördes det året var bara en tillfällig lösning. Man beslöt att riva häcken som löpte längs Strandvägen och ersätta den med en ny efter att trottoaren breddats liksom trottoaren längs Södra Postgränd.

1917 besökte Park- och Planteringskommittén parken och beslutade att tre gångar mellan Köpmangatan och Strandgatan skulle behållas med vissa ändringar. En ny gång mellan Nya Postgränd och Tullhuset skulle anläggas. Häcken mot Strandgatan revs upp och ersattes med ett enkelt stängsel. Alla buskage togs bort och på i deras ställe såddes gräs så att hela parken bestod av gräs-matta med friväxande träd.

1926 anmälde Park- och Planteringskommittén till Magistraten att ungdomar spelade boll så att gräsmattan skadades.

1935 fanns i parken 4 soffor.

1943 önskade de boende kring parken att dess popplar skulle gallras för att släppa in mer ljus.

1947 gjordes 11 parkeringsplatser längs Köpmangatan.

1954 fick Östersunds Elektriska Aktiebolag tillstånd att under 10 år ha en trans­formator­station i parkens nordöstra hörn.

1956 höjdes marken i delar av parken.

1959 fick Frälsningsarméns ungdomskår tillstånd att hålla friluftsmöten för barn och ungdomar två gånger i veckan under juli och augusti.

Sedan 1960-talet fanns där en stor lekplats med boll-/isbana, karusell, klätterställning och sandlåda. När en värmecentral byggdes i nordvästra hörnet togs en del lekredskap bort. V.centralen är riven, kvar finns en stor sandlåda. 1987 gjordes ny planterings- och utrustningsplan.

Österängsparken

Österängen är belägen i den norra delen av stadsdelen Söder i anslutning till centrum och utgör historiskt gränsen mellan rutnätsstaden och den friare bebyggelsen på Söder.

Österängen är den största parken i anslutning till stadskärnan och är av stor betydelse som större grönområde i anslutning till den parkfattiga stadskärnan. Parken karaktär­i­seras som en gräspark och domineras av en större öppen gräsyta på sydvästsluttningen nedanför Stora kyrkan.

Österängen har ett viktigt användningsområde som aktivitetsyta vid skolavslutningar och andra evenemang där den stora öppna gräsytan är värdefull. De öppna ytorna utnyttjas även för spontanidrott, lek och spel, picknic etcetera.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-07-23