Gustav III:s torg

Gustav III:s torg i centrala Östersund har en lång historia som offentlig plats och många människor vistas och passerar där varje dag. Det skulle dock kunna vara mer inbjudande och bidra till stadskärnan på ett bättre sätt än vad det gör idag. Därför tar vi nu omtag för att se hur vi skulle kunna utveckla platsen.

Visionsskiss över torget.

Visionsskiss för torget. Klicka på bilden så blir den större. Illustration: Fojab Arkitekter.

Förstudien tas upp för godkännande av Kommunstyrelsen

Förstudien redovisades för Kommunstyrelsen på deras sammanträde i november 2025. Politikerna beslutade då att återremittera slutrapporten för att klagöra frågeställningar kring kollektivtrafik och ekonomi.

Vi har nu utfört fördjupade utredningar om de frågorna, och tar upp förstudien för godkännande på nytt på Kommunstyrelsens sammanträde den 6 oktober.

Om förstudien

Kommunen gör en förstudie om hur Gustav III:s torg skulle kunna utvecklas. En förstudie kan beskrivas som ett förberedande arbete inför ett projekt, i det här fallet en ny detaljplan som styr hur man kan utveckla torget.

I förstudiearbetet hittills har kommunen utrett förutsättningar för att omvandla torget och tagit fram en inriktning och vision för hur platsen skulle kunna utvecklas. Vi har också genomfört medborgardialog.

Kommunens vision innebär att en del av torget föreslås bebyggas, en del användas för kollektivtrafik och en del användas som en öppen torgyta. I en ny bebyggelse på torget skulle hotell-, konsert- och kongressverksamhet kunna inrymmas.

Förstudiens inriktning

Förstudien utgår inte från ett tomt blad utan det finns förutsättningar på platsen som påverkar vad som är möjligt att genomföra. I det förstudiearbete som redan är gjort har en vision och utvecklingsinriktning för torget tagits fram. Den innebär att:

  • en del av torget föreslås bebyggas. I en ny bebyggelse på torget skulle hotell-, konsert- och kongressverksamhet kunna inrymmas.
  • en del användas för kollektivtrafik.
  • en del användas som en öppen torgyta.

Dessa tre delar ska alltså kunna samsas på platsen och samverka till en attraktiv och inbjudande helhetsmiljö.

Visionen för torget visar på kommunens vilja med utvecklingen och ett exempel på hur det skulle kunna bli, men det innebär inte att frågan om utvecklingen av torget är färdigutredd eller beslutad. Det återstår mycket arbete och osäkerheter innan det står klart hur det kommer att bli.

Principskiss över Gustav III:s torg

Gustav III:s torg som det ser ut idag samt en principskiss. Bläddra med pilarna för att se båda bilderna.

Vad händer när förstudien är färdig?

Innan en ny detaljplaneprocess kan inledas behöver Kommunstyrelsen fatta beslut om planbesked. Förstudien ska fungera som ett underlag för beslut om planbesked och för vilken inriktning en ny detaljplaneprocess ska ha. Ett av förslagen i förstudien är att utreda kollektivtrafikfrågor och ekonomiska frågor ytterligare innan en detaljplanprocess inleds.

I samband med samråd i en eventuell ny detaljplaneprocess för torget kommer ett tydligare och mer genomarbetat förslag för utvecklingen av torget presenteras och du får återigen tillfälle att lämna synpunkter.

Bakgrund

Det har funnits många förslag på hur torget ska förändras under den senaste 10-årsperioden, senast i form av ett detaljplaneförslag som överklagades och inte godkändes av Mark- och miljödomstolen. Det skedde sommaren 2022.

I korthet beslutade domstolen att torget inte får bebyggas så mycket att torgets öppna karaktär försvinner. Kommunen valde att inte överklaga domslutet.

Genom förstudien gör kommunen ett omtag i processen och ser över vilka utvecklingsmöjligheter som finns med hänsyn till kulturmiljö, kollektivtrafik och möjligt nytt innehåll på torget.

Syftet med förstudien

Syftet med förstudiearbetet är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att omvandla torget. Särskilt fokus ligger på frågor kopplade till kulturmiljö. Förstudien ska ge underlag för beslut om en planprocess ska startas. Den ska också ge vägledning om vilken inriktning, omfattning och typ av bebyggelse som kan vara lämplig.

Förstudien ska även ge underlag för beslut om den fortsatta utvecklingen av Östersundslänken. Därför utreds möjligheten att utveckla hållplatser och andra funktioner för stads- och regionbussar, så att området kan fungera som en bytespunkt för kollektivtrafiken.

Handlingar och material

Vill du ta del av förstudiearbetets resultat hittills? Här hittar du aktuell information, utredningar och tidiga skisser från förstudiearbetet.

Handlingar från 2026

Nya handlingar publiceras efter Kommunstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2026.

Handlingar från 2025

Dessa ställdes även ut på Östersunds bibliotek och busstationens vänthall under dialogperioden.

Mål- och visionsformuleringar Gustav III:s torg - 2025-04-02 pdf, 357.3 kB.

Viktiga handlingar

Kulturmiljöanalys Gustav den III:s torg pdf, 15.3 MB.

PM Sammandrag av pågående förstudiearbete Gustav III:s torg pdf, 1.6 MB.

Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2025-02-12 § 50.pub pdf, 376.1 kB.

Tjänsteskrivelse - Förstudie Gustav III:s torg, beslut om fortsatt arbete.pub pdf, 311.1 kB.

Planscher som ställs ut under dialogtiden

Plansch 1 dåtid - FS GIII planscher dialog_webb pdf, 4.3 MB.

Plansch 2 nutid - FS GIII planscher dialog_webb pdf, 3.2 MB.

Plansch 3 framtid - FS GIII planscher dialog_webb pdf, 4.9 MB.

"Tidsresan" - Inspirationsmaterial under dialogen

Tidsresan Gustav III:s torg till webben pdf, 791.7 kB.

Collage

Gustav III:s torg år 2035 - häng med på tidsresa!

Fiktiva personer berättar om vad Gustav III:s torg betyder för dem år 2035. Detta material togs fram som inspirationsmaterial till dialogen.

"Tidsresan" - intervjuer med fiktiva personer på och runt Gustav III:s torg år 2035 pdf, 799 kB.

Frågor och svar om Gustav III:s torg

Här kan du få svar på några vanliga frågor om Gustav III:s torg.

Vad har förstudien kommit fram till?

Utifrån förstudien bedöms det som möjligt att utveckla och bebygga torget på åtminstone några olika sätt och fortfarande visa tillräcklig hänsyn till kulturmiljöfrågorna. Vi bedömer att ett av sätten att utveckla torget samspelar bättre med kulturmiljön och har en god potential att utveckla torget som offentlig mötesplats i centrum. Vi bedömer det som möjligt att få plats med en hotell- konsert- och kongressanläggning i en ny bebyggelse på del av torget och vi ser det också som önskvärt att placera en samlad bytespunkt samt vänthall för kollektivtrafiken i anslutning till torget.

Förstudien har dock visat att det inte går att ha både stads- och regionbusstrafik längs med Kyrkgatan, som det föreslogs inledningsvis. Kollektivtrafikfrågorna och särskilt regiontrafikens placering, behöver därför utredas vidare.

Förstudien är tänkt att vara bred och översiktlig och frågan om torgets utveckling behöver ytterligare utredningsarbete och politiska beslut innan det går att säga hur det faktiskt kommer bli, men det arbete som är gjort hittills tyder på att det går att göra torget till en mer attraktiv och inbjudande plats.

Vad gör ni annorlunda nu jämfört med sist, då planen upphävdes?

Vi har inte påbörjat något nytt detaljplanearbete, men om man jämför skisserna från det tidigare planarbetet med de skisser som vi arbetat med nu så har vi utgått från en analys av kulturmiljövärdena på ett tydligare sätt. Det har resulterat i att den bebyggelse som vi bedömer som möjlig och lämplig är mindre än tidigare och att det är mer öppna torgytor. En annan skillnad är det i skisserna avsatts mer plats för kollektivtrafiken på torget.

Är att bebygga torget det en enda alternativet?

Vi har i arbetet med förstudien haft som en utgångspunkt att utveckla torget genom att lägga till ny bebyggelse på en del av marken. En ny bebyggelse ger möjligheter att förändra torgets form och tillföra nya verksamheter, vilket gör det möjligt att styra hur man kan röra sig och vistas på torget samt hur torgets karaktär upplevs. För att en ny bebyggelse ska vara praktiskt och ekonomiskt genomförbar behöver den som regel ha en viss volym, och vi har därför undersökt hur mycket som går att bygga med hänsyn till kulturmiljön.

Vilken typ av bebyggelse är mest aktuell?

Förstudiens huvudinriktning har varit att studera möjligheten att etablera en hotell-, kongress- och kongressanläggning samt en vänthall för resande med kollektivtrafik och tillhörande kommersiella ytor. Bebyggelsen har studerats utifrån hur det förhåller sig till sin omgivning med hänsyn till kulturmiljön och kollektivtrafiken, men det finns fortsatt ett betydande utredningsbehov.

Var ska bussarna ta vägen?

I förstudien har vi undersökt möjligheten att placera hållplatser för stads- och regionbussar på och i anslutning till Kyrkgatan vid Gustav III:s torg. Efter en fördjupad utredning har vi bedömt att lösningen inte är lämplig eftersom den inte skulle vara trafiksäker.

Däremot kan hållplatserna för stadsbussarna förbättras längs Kyrkgatan. Det skulle kunna ingå i en framtida trafiklösning för torget, men behöver utredas vidare. Även placeringen av hållplatser för regionbussarna behöver utredas vidare.

Något slutligt beslut om busstrafikens placering tas inte nu. Frågan hänger samman med eventuella framtida beslut om en ny detaljplan för torget.

Förstudien föreslår därför att kollektivtrafikfrågorna utreds vidare och att det finns ett beslut om hur busstrafiken på hela Östersundslänken ska lösas innan arbetet med en detaljplan startar.

Bör vi inte nyttja marken till att få in mer gröna ytor i centrala Östersund?

Grönska är ett viktigt inslag i stadsmiljön och bidrar bland annat med att ge skugga, ta hand om regnvatten och att ge upplevelsevärden. I förstudiearbetet hittills har vi inte arbetat i detalj med hur mycket grönska som går att få in, men vid en omvandling av torget finns möjligheter att ordna ny grönska på torgytor och i gaturummen kring torget.

Hur kommer utvecklingen av Gustav III:s torg att påverka luften?

Det finns en risk att luftkvaliteten på Rådhusgatan försämras lokalt om man bygger i direkt anslutning till gatan och skapar ett mer omslutet gaturum. Ny bebyggelse skapar också som regel mer trafik vilket bidrar till att försämra luftkvaliteten i centrum i stort. Kommunen arbetar med luftkvalitetsfrågan enligt ett åtgärdsprogram, som dock inte förväntas leda till att gränsvärdena för luftkvalitet klaras. Frågan om påverkan på luftkvaliteten behöver utredas vidare och kommer prövas i samband med ett eventuellt nytt detaljplanearbete för torget. En utveckling av torget med en ny och uppgraderad lösning för kollektivtrafiken kan vara en del i att minska bilresandet i centrum, vilket kan vara positivt för luftkvaliteten.

Behöver vi verkligen ett till hotell?

Beläggningsgraden i Östersund tyder på att det finns tillräckligt underlag för ytterligare ett hotell. Den var 70,7 procent under januari-augusti 2024 och hela 92,6 procent juli 2024. Enligt hotellkedjor med verksamhet i Östersund krävs en beläggningsgrad på minst 55–57 procent för att det ska vara tillräckligt stort underlag för att ytterligare ett hotell ska etableras. Östersunds beläggningsgrad på 70,7 procent kan jämföras med 49,9 procent i Umeå och 51,6 procent i Sundsvall, under perioden januari – augusti 2024.

Vad innebär den avsiktsförklaring Östersunds kommun ingått med fastighetsbolaget Diös?

Den 24 september 2026 godkände Kommunfullmäktige en avsiktsförklaring mellan Östersunds kommun och fastighetsbolaget Diös om utvecklingen av Gustav III:s torg.

Med utgångspunkt i förstudien ska kommunen och Diös tillsammans undersöka vilka möjligheter och förutsättningar som finns för att utveckla torget. Arbetet ska ge underlag för beslut om innehåll, omfattning, investeringar och genomförande.

Resultatet ska ge kommunen stöd i beslutet om och hur Gustav III:s torg ska utvecklas.

Varför samarbetar Östersunds kommun med Diös?

Kommunen och Diös samarbetade även i den tidigare utvecklingen av Gustav III:s torg. Diös har länge varit engagerat i frågan, har god kunskap om området och har fortsatt visat intresse för att vara med och utveckla platsen.

Sedan samarbetet inleddes 2016 har förutsättningarna förändrats. Byggkostnader, investeringsvillkor och möjligheter till finansiering ser annorlunda ut idag än när de första idéerna togs fram. För att få ett bra beslutsunderlag behöver kommunen därför komplettera sina egna utredningar med kunskap om marknaden, investeringar och de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra projektet.

Kommunen bedömer att projektet är så komplext att en extern aktör behöver vara delaktig i arbetet. Det kan minska osäkerheterna, ge ett bättre beslutsunderlag och bidra till en effektivare fortsättning av projektet.

Om Gustav III:s torg

Gustav III:s torg, som ursprungligen hette Nytorget, har en lång historia som offentlig plats. Torget kom till i slutet på 1800-talet och var en del av stadens utvidgning mot söder och öster. Det är stadens andra torg efter Stortorget och var på sin tid en del i ett nytt och mer modernt sätt att stadsplanera med öppna och luftiga torg samt breda och trädplanterade esplanader. Från början användes torget för olika evenemang som exempelvis handel och fungerade som en plats att träffas och socialisera på. När bilen blev vanligare i samhället ändrades torgets karaktär till att mer bli en plats för bilism, bussresande och parkering vilket det delvis är än idag.

Gustav III:s torg är en del av ett riksintresseområde för kulturmiljövården som berör hela Östersunds centrum. Centrum är utpekat eftersom det är en kulturmiljö som berättar om hur städer i Sverige byggts och utvecklats sedan slutet av 1700-talet. Ett tidigare detaljplaneförslag för torget antogs av Kommunfullmäktige i juni 2021, men upphävdes sommaren 2022 av Mark- och miljödomstolen. Skälet till att detaljplanen upphävdes var att domstolen bedömde att den skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset. Kommunen valde att inte överklaga beslutet.

Torget sett från Rådhustornet

Foto från Rådhustornet 1916, planteringar på gator och torget syns. Bildkälla: Jamtli/Kringla och Östersunds historia III.

Sidan uppdaterad 2026-10-01