Översiktskarta - större byggprojekt

Det här ska vi göra

Marken förbereds med infrastruktur i form av vägar, vatten, avlopp och el. Det innebär att framtida köpare lätt kan ansluta sig. De tomter som senare kommer säljas sätts utifrån behov. Det sker alltså ingen avstyckning i dagsläget.

Varför?

Industrimarken i kommunen och framförallt i Brunfloområdet är slut och vi ser att det finns en efterfrågan på industrimark. Därför förbereder Östersunds kommun ny industrimark för framtida behov.

När?

Projektet har blivit uppskjutet på grund av tillståndsproblem och ligger därför vilande.

Så påverkas trafik och förbipasserande

Ingen påverkan för kommunens invånare.

Kontakt vid frågor: Sebastian Karlsson, projektledare, sebastian.karlsson@ostersund.se
070-330 05 95.

När?

I Tandsbyn beräknas bygget och renoveringen starta sommaren 2026. Då flyttar Tandsbyns förskola till andra lokaler under byggtiden.

Bygget beräknas pågå i två år. Lokalerna ska vara färdiga för inflytt höstterminen 2028. I samband med det evakuerar Fåker skola till Tandsbyns skola och ombyggnationerna av Fåker skola startar. Förskolebarnen i Fåker går kvar i sina nuvarande lokaler tills de nya förskole- och skollokalerna ska vara färdiga vid årsskiftet 2029/2030.

Eleverna i Ångsta skola flyttar till Tandsbyns skola när Fåker skola är färdigställd, år 2030.

Varför har strukturen gjorts om?

De nuvarande förskole- och skollokalarna är slitna och området behövde en hållbar och långsiktig skolstruktur. Därför har vi en ny skolstruktur i området. Med den nya skolstrukturen ska:

• Alla barn och elever ska få plats i förskola och skola
• Barn och elever ska få bästa möjliga förutsättning till en god utbildning
• Pedagogerna ska få en hållbar arbetssituation och möjlighet att undervisa i ändamålsenliga lokaler
• Barn, elever och pedagoger ska få fräscha lärmiljöer

Mariebyvägen

Karossvägen

Brunflo är länets näst största tätort, och här finner du ett brett serviceutbud, goda kommunikationer och flera starka arbetsgivare. Vi arbetar aktivt med vår "Utvecklingsplan för Brunflo", som är en del av kommunens strävan att ge alla delar av vår kommun bästa möjliga förutsättningar för tillväxt och utveckling.

Brunflo – tillsammans formar vi framtiden!

I framtidens Brunflo kommer du att upptäcka nya mötesplatser, både i ett livfullt centrum och i de natursköna områdena nära Storsjön. Vi värnar om den småskaliga och kreativa andan som gör livet här unikt.

Brunflo är en dynamisk miljö för företag att växa och utvecklas. Här finns plats för ett blomstrande näringsliv och områden som är idealiska för industriutveckling, tack vare vår väletablerade infrastruktur. Tillsammans skapar vi en plats där både vi som bor här och nya invånare kan trivas och växa. Låt oss forma framtidens Brunflo – en plats man längtar att vara en del av!

Om utveckling Brunflo

Utvecklingsplanen har tagits fram genom medborgardialoger, expertgruppers insikter och öppna data. Planen beslutades av Kommunfullmäktige i mars 2020. Den bygger på en helhetssyn av samhället och pekar på vilka övergripande områden vi behöver fokusera på i utvecklingsarbetet.

Målet? Att Brunflo ska växa demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Planen gäller från och med år 2020 till 2030.

Läs mer:

• Pouplärversionen om Utveckling Brunflo.
• Kommunfullmäktiges beslut om de åtta kommunövergripande målen som ligger till grund för vårt arbete

Det här ska vi göra:

Den 4 april 2023 godkände Kommunstyrelsen detaljplaneprogrammet för före detta Frösö Zoo och parkeringen. Ett detaljplaneprogram tar kommunen fram innan den ordinarie detaljplaneprocessen för att vi ska se de stora dragen och ta fram övergripande planeringsförutsättningar, utgångspunkter och mål för kommande detaljplanearbete.

I det detaljplaneprogram som vi tagit fram föreslås nya bostäder, offentlig service i form av exempelvis förskola och särskilt boende samt gröna utemiljöer. Förslaget är att det ska bli blandad bebyggelse med radhus, kedjehus och parhus samt flerbostadshus. På sikt uppskattas 500-600 nya bostäder kunna byggas inom området. Förslaget är att skog och ängsmark ska bevaras i sammanhängande områden och bidra till rekreation, en grön karaktär i området samt till att bevara naturvärden.

Samhällsbyggnad arbetar nu med att ta fram en detaljplan för en del av programområdet.

Detaljplanen berör delar av området norr om Bergsgatan och ska möjliggöra bostäder och allmänna grönområden. Området bedöms preliminärt kunna innehålla omkring 100 bostäder i en blandning mellan flerbostadshus och markbostäder, exempelvis radhus. Slutlig planavgränsning är inte bestämd.

När?

Planarbetet påbörjas under sommaren 2024 och detaljplanesamråd väntas preliminärt kunna genomföras under sommaren 2025.

I samband med detaljplanesamråd kommer ett fördjupat utbyggnadsförslag redovisas för allmänheten och det kommer vara möjligt att lämna synpunkter och ställa frågor.

Detaljplaneläggning av resterande delar av programområdet behöver samordnas med utbyggnad av vatten och avlopp och inväntar därför det.

Varför?

Före detta Frösö Zoo har ett bra läge som gör att det är lämpligt att göra en relativt stor utbyggnad av bostäder och offentlig service. Området ligger nära Östersunds stad, samtidigt som det ligger nära stora naturområden som Östberget, norra Frösön och Ändsjön. Möjligheterna att ta sig till området har förbättrats genom den nya cykelbanan längs Bergsgatan och det kommer förbättras ännu mer genom ökad busstrafik.

Här hittar du ytterligare information om detaljplanearbetet för före detta Frösö Zoo samt handlingar från programskedet

Östersunds kommun bygger en biogasanläggning intill Gräfsåsens avfallsanläggning. Här kan du läsa mer om hur ditt matavfall blir fordonsbränsle och biogödsel – alltså cirkulär ekonomi.

Matavfall är rikt på både energi och näring. I stället för att elda upp matavfallet kan vi göra fordonsgas och biogödsel av det. Biogödslet kan vi sprida på de jämtländska åkrarna, där det odlas mat eller foder till våra djur. På så sätt kan vi få nytta av näringen i matavfallet och fordonsgasen blir ett lokalt producerat bränsle.

Naturvårdsverket är med och finansierar rötgasanläggningen till 45 % för att den bidrar till att minska mängden utsläpp av växthusgaser. Läs mer om själva biogasanläggningen. Där kan du också prenumerera på bolagets nyhetsbrev.

Vi bygger ut och bygger om Häggenås skola och Skogsgläntans förskola.

Det här ska vi göra

Skolbyggnaden byggs om i mindre omfattning. Här återställer/behåller vi ursprunglig rumsindelning i stor utsträckning.

I angränsade byggnader gör vi en total ombyggnad som ska rymma förskola, slöjdsalar och tillagningskök. Vi bygger ihop befintliga byggnader med en länk, som kommer att innehålla matsal, bibliotek och personaladministration.

Mindre tillbyggnader med nya entréer planeras för både skol- och förskolebyggnad. Vi kommer också att se över hela fastigheten med ny hämta/lämna-zon, parkeringsutredning och ny lekmiljö.

Skolan kommer efter renoveringen kunna ta emot 150 elever från förskoleklass till årskurs 6.

Förskolan Skogsgläntan ska kunna ta emot ungefär 70 barn fördelat på fyra avdelningar med två hemvisten.

När

Hösten 2025 börjar entreprenören förbereda och planera bygget. Beräknad byggstart är vid årsskiftet 2025/2026. I samband med det flyttar förskolan Skogsgläntan till tillfälliga lokaler. Skolan evakuerar under sommaren 2026.

Vi räknar därefter med ett års ombyggnation vilket innebär att förskolebarn och skolelever kan flytta in i sina nya fina lokaler vid höstterminen 2027.

Varför

Ombyggnaden behövs för att uppfylla kraven på god lär- och arbetsmiljö på Häggenås skola och Skogsgläntans förskola.

Så påverkas elever och personal

Barnen och eleverna kommer att få sin undervisning i andra lokaler under byggtiden. I dagsläget är det oklart var.

Lit och Häggenås är två orter med stor potential som kan utvecklas på många olika sätt. Därför har Östersunds kommun tagit fram en utvecklingsstrategi för orterna: en plan för vad som ska göras i både Lit och Häggenås fram till 2033. Strategin kallas Strategi utveckling Lit och Häggenås.

Strategin har vi på kommunen tagit fram tillsammans mer er som bor och arbetar i Lit och Häggenås. Tillsammans med barn, ungdomar, vuxna, äldre, företag, skolor, föreningar och organisationer kom vi fram till vilka utvecklingsområden som ska prioriteras i Lit och Häggenås.

Beslutet att godkänna strategin Strategi utveckling Lit och Häggenås 2023-2033 Pdf, 282.9 kB. fattades av Kommunfullmäktige den 19 december 2023. Det finns även en bakgrundsrapport där du kan läsa mer om resultaten från de olika dialogerna. Pdf, 2 MB.

Det här händer

Östersunds kommun har tagit fram ett tillägg till detaljplanen för att göra det möjligt att bygga högre byggnader på fastigheten Upplaget 1.

Kontorshuset som nu byggs är i fyra våningar av trä med grönt tak. En verkstad byggs ut som en förlängning av den befintliga byggnaden och knyter an mot det nya kontorshuset med en länkbyggnad.

Det finns även planer på en fristående industribyggnad i ett senare skede.

Varför?

I takt med att Försvarsmakten växer ökar beställningarna till Saab och behovet av att utöka verksamheten. För att möta det ökade personalbehovet kommer antalet kontorsplatser att fördubblas från dagens cirka 150 till minst 300.

När?

Bygget har varit i gång sen november 2024 och beräknas klart 2026/2027.

Det här ska vi göra:

Östersunds kommun har tagit fram en detaljplan som ska göra det möjligt för sällanköpshandel på tomten som heter Betongen 1 (gamla betongstationen) och som även ska förbättra trafiksituationen och ge trafiken bättre flyt i, och omkring, Odenskogsområdet.

Läs mer om satsningen på trafiken på sidan Trafiklyft norra Odenskog.

I februari 2024 beviljade Miljö- och samhällsnämnden bygglov till Bauhaus och Jysk.

Etableringen av Bauhaus och Jysk

Bygglovet gör det möjligt för en byggnad till Bauhaus och Jysk samt tillhörande parkeringsplatser och skärmtak för cyklar/kundvagnsgarage, nybyggnad av restaurang, nybyggnad av sprinklertank för brandbekämpning, nybyggnad av stödmurar och fasadskyltar samt två skyltpyloner.

I detaljplanen finns det även 700 kvadratmeter att bygga centrumverksamhet (restaurang, bilservice med mera) på.

Ett fint välkomnande

Tomten betongstationen är bland det första man ser på väg in i Östersund och det här innebär även en möjlighet att utforma ett mer attraktivt välkomnande till staden. Både byggnaderna och den yttre miljön ska därför utformas med stor omsorg. I detaljplanen anges det att ska ha en variation i fasadmaterial, färgsättning och byggnadshöjd. Trä ska ingå som fasadmaterial och som inramning för skyltar. Miljön och landskapet ska utformas på ett trevligare och mer tilltalande sätt.

När:

Detaljplanen för Betongen 1 med flera antogs av kommunfullmäktige den 24 maj 2023.

Här finns alla handlingar till detaljplaneförslaget för betongstationen.

Bygglov för Bauhaus och Jysk samt tillhörande ytor godkändes av Miljö- och samhällsnämnden den 28 februari 2024.

Varför:

Den nya detaljplanen ersätter en äldre plan som anger att området ska användas för industri. Att istället göra det möjligt att använda gamla betongstationen för handel ligger i linje med kommunens översiktsplan och handelspolicy.

Detaljplanen föreslår även en ny trafiklösning med Körfältsvägen som infart till Lillänge, det är en del av ett större arbete med att förbättra trafiksituationen i hela Odenskogs handelsområde. Genom att avlasta stora rondellen (trafikplats Odenskog) avlastas även Hagvägen.

Hur påverkas medborgarna:

Boenden längs Körfältsvägen påverkas genom ökad trafik förbi deras bostäder. Inga bostäder riskerar dock att överskrida riktvärden för trafikbuller.

Mosippans förskola påverkas genom den nya gatan mellan Körfältsvägen och Hagvägen. Gatan kommer behöva förses med bullerskydd mot förskolans gård.

Det stora byggarbetet drog i gång sommaren 2024, men redan i augusti 2023 startade vi genom förbättringar på och runt Körfältsvägen. Här hittar du aktuellt information om allt som händer inom "Trafiklyft norra Odenskog".

Det här ska vi göra:

På Blomstergården, Karlslund 1:32, vill Östersunds kommun göra det möjligt att utveckla en ny stadsdel. Detaljplanen innebär att cirka 500 bostäder och skola, förskola och verksamheter kan byggas. Den nya stadsdelen ska utformas för att minimera bilanvändandet. Vi vill skapa en stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet och en variation i bebyggelsen.

När:

Detaljplanen för Blomstergården antogs av Kommunfullmäktige den 28 september 2023 och vann laga kraft 30 augusti 2024.

Varför:

Syftet är att utveckla området vid gamla slakteriet för att möjliggöra för fler bostäder i ett centralt läge.

Vad ska vi göra?

Bygga om skolan för att få större klassrum med bättre ventilation och fler grupprum. Varje klassrum ska enligt förslaget rymma 25 elever och lärare.

I samband med ombyggnationen flyttar köket och matsalen ut från skolbyggnaden, in till den angränsande byggnaden som kallas Slöjdhuset. Där blir det ett serveringskök med matsal samt ett kapprum och toaletter.

De ytor som blir kvar i skolbyggnaden ska rymma andra funktioner som elevhälsa, skolbibliotek och fritidshem.

Vi målar om och byter ut all el.

När

Bygget startar första kvartalet 2025 och ska vara klart fjärde kvartalet 2025.

Varför

Skolan behöver kunna ta emot minst 25 elever och personal i varje klassrum för att alla barn som har behov av en plats på skolan ska rymmas i lokalerna. Idag kan maximalt 17 personer vara i varje klassrum samtidigt för att luften ska räcka till.

Så påverkas elever, personal och omkringboende

Under tiden som bygget pågår kommer skolans elever flytta upp till Körfältsskolan. Flytten sker under jullovet 2024/2025 och man flyttar tillbaka jullovet 2025/2026. Eleverna kommer alltså att gå på Körfältsskolan vårterminen och höstterminen 2025.

Sopbodarna mellan träden mot Residensgränd kommer att rivas, och en ny lastlösning kommer byggas. Tidvis kan det bli störningar för trafiken på Residensgränd. Eventuellt buller kan komma från byggarbetsplatsen och leveranser dit.

Gustav III:s torg som det ser ut idag samt en principskiss. Bläddra med pilarna för att se båda bilderna.

Det ska bli ett nytt modernt vattenverk, en park och en gång- och cykelbana längs en del av Storsjöstråket.

Tillsammans med NCC och Sweco planerar Östersunds kommun just nu bygget av det nya vattenverket. Det blir ett vattenverk med ny teknik för rening av vatten. Den nya tekniken är ett nanomembran som renar på mekanisk väg men behandling med UV-ljus kommer också att finnas.

När det nya vattenverket är klart 2029 ska det nuvarande vattenverket rivas, istället anlägger vi en park på platsen. När parken är klar öppnar vi området mellan Tjalmargatan och Nedre Vattugatan för allmänheten, där Storsjöstråket då har byggts om till en gång- och cykelväg.

Det här ska vi göra

Kommunen är huvudman för tomten, medan Diös äger fastigheten. Eftersom det finns föroreningar på tomten behöver den först saneras. Kommunen planerar därför att sanera området under 2024 tillsammans med Diös - och med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket.

I saneringen använder vi en metod med biokol för att absorbera föroreningar i kolet. Vi har tidigare gjort försök med metoden i en pilotstudie i samarbete med Örebro universitet.

När saneringen är avslutad tar Diös vid och fortsätter med bostadsplanering för tomten.

När

• Kommunen har projekterat under 2023
• Planen är att saneringen startar våren 2024 och pågår året ut.

Varför

Bangårdsgatan, där tomten ligger, är en del av omvandlingen av Söder i Östersund. Tomten som tidigare huserat ett Gasverk används inte idag. Här ser vi en möjlighet att kunna erbjuda fler bostäder i det nya område som växer fram.

Så påverkas trafik och förbipasserande

Furutorpsgatan kommer att stängas av under arbetet. Vi kommer bara att tillåta bilar som är i behov av att komma fram till fastigheter efter gatan. Företag och näringsidkare i området kommer att bli personligt kontaktade för samordning av arbeten.

Kontakt vid frågor: Sebastian Karlsson projektledare, sebastian.karlsson@ostersund.se

Mer information om störningar kommer också att gå ut via servicemeddelanden

Det här ska vi göra

Vi skapar förutsättningar för Sametingets parlamentsbyggnad i Östersund.

Sametinget har utifrån några olika förslag på placering valt att gå vidare med alternativet nedanför Jamtli, nere vid Storsjön. Byggnaden väntas bli cirka 3900 kvadratmeter stor och ska förutom plenumssal även rymma kontor för Sametingets administration.

Parlamentsbyggnaden har ritats av arkitekten Hans Murman på uppdrag av Sametinget.

På grönytan i korsningen Tjalmargatan - Bangårdsgatan har vi byggt en dagvattenanläggning, ett så kallat biofilter. Biofiltret, som ser ut som en grussänka med växter i, renar smutsigt regn- och smältvatten innan det släpps ut i Storsjön. Runt sänkan har vi anlagt en liten park.

Regn- och smältvatten, så kallat dagvatten, från stadens tak och gator leds ner i gallerbrunnar och vidare i ledningar som mynnar i Storsjön. Detta vatten är allt annat än rent. Det innehåller skräp som fimpar, snus, plast och papper samt partiklar från asfalt, bildäck och rengöringsmedel.

Rening av dagvatten...

Vid Minnesgärdet finns två utlopp som leder dagvatten ut i Storsjön. Till det ena utloppet kommer vatten från ett 130 hektar stort område som börjar ända uppe vid Körfältet. Tjalmargatans dagvattenpark renar delar av det vattnet innan det fortsätter ut i Storsjön.

Sänkan i dagvattenparken är normalt inte fylld med vatten utan ser för det mesta ut som en liten vildvuxen plantering. När det regnar mycket, eller när snön smälter, kommer sänkan tillfälligt att fyllas upp med dagvatten. Föroreningar från exempelvis trafik och vägar fastnar i gruset och växterna renar dagvattnet ytterligare genom rötternas upptag av det förorenade vattnet.

När dagvattnet har runnit genom biofiltret fångar ledningar upp vattnet och leder det vidare till ett underjordiskt magasin fyllt med krossad sten. Där fastnar ytterligare föroereningar i stenkrosset och ett renare vatten rinner till slut ut i Storsjön.

...och en park

När vi byggde biofiltret anlade vi också en liten park med promenadväg runt. På de öppna ytorna sådde vi gräsfrön och till sommaren kommer hela parken att börja grönska. På detta sätt blir ytan så kallad "multifunktionell" och kan användas på flera sätt. Det renar smutsigt vatten, skapar en viktig livsmiljö för insekter och andra djur och det är dessutom en trevlig plats för oss människor att vara på. Genom att använda ytor till flera saker kan vår stad bli både smartare och bättre för miljön.

I december 2021 beslutade riksdagen att Försvarsmakten ska återetablera sig i Östersund genom bildandet av Västernorrlands regemente, med Jämtlands fältjägarkår som detachement i Sollefteå och Östersund från och med 2022. Försvarsmakten och Fortifikationsverket vill att det nya regementsområdet ska ligga i Torråsen och har lämnat in en ansökan om en ny detaljplan för området.

Varför ett regementsområde i Östersund?

Öst, syd, nord och väst. Med vårt geografiska läge betraktas Östersund som en utmärkt strategisk plats att förlägga försvarsresurser på. Östersund har genom historien haft betydande militär aktivitet genom olika regementen och förband. Infanteri, artelleri, flyg och arméns tekniska skola har varit en del av staden.

Idag tas nya initiativ för att återetablera den militära närvaron i det så viktiga öst-västliga stråket mot Trondheim: nu vill Försvarsmakten etablera ett regementsområde i Torråsen.

Det här har vi gjort

Vi har byggt en ny förskola. Förskolan är en så kallad SKR-förskola typ D20. Det innebär att förskolan byggs utifrån ett av de fyra typkoncept som Sveriges kommuner och Regioner (SKR) tagit fram, och som nu byggs runt om i hela landet. De fyra typkoncepten kallas Alfa, Beta, Cesar och David. Tidigare har Lillsjöns förskola byggts enligt konceptet, som en C-typ, och var då tredje förskolan i landet utifrån SKRs koncept.

Att förskolan byggts enligt ett färdigt koncept innebär för kommunen att det funnits få möjligheter att göra tillval och ändringar. Däremot har vi haft koll på vad kostnaderna kommer att landa på. Det är ett effektivt och prisvärt byggande och från grundkonceptet kan vi göra mindre anpassningar utifrån kommunens behov. Till exempel vill vi ha en fjälliknande miljö och vi har valt fasader som passar den miljö vi bor i.

Nu har vi plats för 144 barn på en förskola med åtta avdelningar i två plan. Se gärna bilder inifrån förskolan i bildspelet här ovanför.

Förskolan har bland annat:

• Groventré
• Kapprum
• Tillagningskök
• Matsal
• Rum för lek och vila
• Samlingsrum
• Rörelserum
• Ateljé och verkstad
• Personalrum
• Expedition

Det här har vi kvar

Storfjällets förskola kommer att inrymma en samisk avdelning. Det kommer att märkas i utemiljön på förskolan från och med sommaren 2025.

Samisk boplats

Det ska byggas en samisk boplats med en Kåta och en Njalla. Kåtan är den plats och byggnad där samerna haft sin boning under många generationer. Kåtan är en viktig symbol för den samiska kulturen. Njallan är den visthusbod som samerna haft i närheten av kåtan, högt upp på en trädstam eller på pålar för att hålla maten borta från vilda djur.

Konstnärlig gestaltning

Även den konstnärliga utsmyckningen är inspirerad av den samiska kulturen. Det kommer att bli en koja och en gungbräda byggda i gränslandet mellan den trygga zonen närmast förskolan och den vildazonen på den skogbeväxta delen av förskolegården.

Utsmyckningen kommer att vara funktionell och ingår som en del av den lekutrustning som gården rustas med. I offentliga uppdrag ska konstnärlig gestaltning/utsmyckning finnas med och utgöra en procent av entreprenadkostnaden.

Grön kompensation

I projektet har man exploaterat skogsmark och reducerat allmänhetens rätt till att vistas inom området - där det tidigare varit naturmark. Därför har kommunen valt att göra åtgärder även utanför förskolegården.

I närhet av förskolan kommer en natur- och kulturstig att installeras för att även allmänheten ska få kännedom om den samiska kulturen och få hjälp att uppleva naturen i närområdet. Stigen kommer att starta i svängen på Storfjällsvägen ovanför busshållplatsen vid Tvärågränd.

När

Bygget startade våren 2023.

Varför?

Behovet av förskola har ökat i takt med att fler flyttar till Torvalla. Förskolan Storfjället kommer nu att ersätta de förskolelokaler som används vid Ottfjällets och Smörkransens förskolor.

Utmaning - Fossilfritt Sverige

Under tiden som byggarbetsplatsen pågick utfördes ett pilotprojekt med så många elektrifierade maskiner som möjligt. Vi uppnådde en 95 procentig elektrifieringsgrad. Både grävmaskiner, hjullastare, kranar, asfaltsläggare och asfaltsvält samt övriga mindre maskiner kunde köras på el. Det innebär att vi i det här projektet har genomfört EU:s första elektrifierade byggarbetsplats - se mer i rutan längre ned på sidan.

Det här genomfördes som ett steg i att vara medlem i Fossilfritt Sveriges satsning klimatledare inom offentlig upphandling.

Resultatet av denna pilot presenteras i en separat rapport. Det man ville undersöka var om en elektrifierad byggarbetsplats var möjlig utifrån de rådande förutsättningarna. Resultatet pekar på att det finns elektrifierade maskiner så att nästan hela projektet kunde utföras elektrifierat. Det som saknas är en markpackningsvält för packning av mark under byggnader och hårdgjorda ytor.

Projektet skulle också utröna om tid och ekonomi påverkas av en sådan klimatambition. Man ville också ta reda på vilken skillnad det faktiskt gör med klimatet att använda maskiner som i drift inte bidrar med några utsläpp.

Du kan ta del av rapporten här:

Rapport - Utsläppsfri byggarbetsplats Storfjället, Östersund - Skanska Pdf, 10.6 MB.

Så läser du skissen

Skissen här ovanför är en illustrationskartan för detaljplanen över Storfjällets förskola med utemiljö.

Ringarna med plustecken är befintliga träd. Zonerna är indelningar som visar vilken typ av lekar som kan ske på förskolegården:

• Tryggzon= enklare att röra sig, mer iordninggjort, jämnare mark, anpassat för små barn.
• Kreativ zon = en del träd är borttagna och viss mark anpassad,
• Vild zon = befintlig skogsmark, passar för vildare lekar för stora barn.