Snö och halka

Prioriterade gång- och cykelbanor

De stora gång- och cykelbanorna är prioriterade vad gäller snöröjning. Där börjar vi ploga på

• vardagar mellan kl. 03 - 17 vid 1 cm nysnö
• lördagar, söndagar och helgdag vid 5 cm nysnö (7 cm om det fortfarande snöar)

Övrig snöröjning

Övriga gator, vägar, trottoarer, övriga kombinerade gång- och cykelbanor, parkeringar och torg börjar vi ploga vid 5 cm nysnö (7 cm om det fortfarande snöar).

Tätorterna är uppdelade i distrikt. Vid en snösväng snöröjer vi alla distrikt samtidigt. Då får vi kortast möjliga körsträckor och använder fordon och bränsle på det mest effektiva sättet. Det kan innebära att en liten villagata blir snöröjd före en genomfartsled.

Beroende på hur mycket snö som fallit tar snöröjningen allt mellan 5 - 10 timmar.

Kvällstid

På kvällarna har vi andra kriterier. Då börjar vi inte röja snö förrän det är 50 % mer nysnö på backen, dvs vid 7 - 8 cm nysnö på alla ytor.

Trottoarer och busshållplatser

Trottoarer och busshållplatser plogar vi samtidigt med gatan, men ofta med en annan maskin. Vi handskottar busshållplatsernas väderskydd vid behov.

Snöplogkanter längs sidorna

Någonstans ska vi lägga snön och det blir ofta på trottoarerna. Antingen tar vi halva trottoarerna på båda sidor i anspråk för snöupplag. Eller så lägger vi all snö på ena sidan av gatan. Då lämnar vi oftast snöfritt till gångtrafikanterna på den sida av gatan där gatlyktorna står.

Ibland vräker snön ner...

Vid ett normalt snöfall får vi ungefär 5 till 7 centimeter snö. Vi har beräknat och anpassat vår snöröjning till dessa normala snöfall. Men nån gång ibland vräker snön ner. Då är vi ute med alla våra fordon men vi hinner ändå inte hålla undan snön. Vid dessa extrema snöfall vädjar vi till medborgarna i Östersund att

• vara ute i god tid
• välja rätt skor
• välja rätt fordon och färdväg
• ta det lugnt i trafiken och vara extra uppmärksam

Fastighetsägare får själv skotta undan snöplogkanter vid infarter och ska ta hand om sin egen snö

När vi snöröjer bildas alltid större eller mindre snöplogkanter på sidorna. Fastighetsägaren får själv öppna upp snöplogkanten för sin infart, entré, postlåda, soptunnor etc.

Ett stort problem för oss är när, huvudsakligen, villaägare skottar ut snö från sin tomt och ut i gatan. Det försenar och fördyrar vårt arbete. Det är också ett problem för räddningstjänsten som inte tar sig fram, och för gångtrafikanter som tvingas ut i trafiken för att gångbanan är blockerad av snö.

Även takskottning kan bli ett problem för oss när fastighetsägare, vars byggnader gränsar till trottar eller gata, inte kör bort snön efter takskottningen.

Läs mer om vilket ansvar fastighetsägare har, när det gäller snö

Vid stabilt vinterväder med kallgrader behövs inte så mycket sandning. Då sandar vi bara där många fötter eller många däck har polerat snön till is. Så blir det exempelvis på gågatan i centrum eller på vägbanan vid busshållplatser.

Översyn av gator

Varje morgon under vintern, sju dagar i veckan, har vi en sandbil ute i de centrala delarna av stan som ser över behoven av halkbekämpning på genomfartsleder och bussgator. Den sandar där behov finns.

Översyn av gågatan och gång- och cykelbanor

Varje vardag ser vi också över de kombinerade gång- och cykelbanorna samt gågatan, torgen och andra ytor i centrala stan där många fotgängare går.

Halka kommer oftast plötsligt

Mildväder, med temperaturer nära 0 grader, ger halka och i samband med nederbörd slår det om fort och vi kan få blixthalka. I en stad som Östersund med stora höjdskillnader och närheten till Storsjön, kan halkan dessutom slå till lokalt.

Det går sällan att sanda i förebyggande syfte. Vid mildväder smälter sanden snabbt ner i isen eller spolas bort av smältvatten. Vi försöker sanda när sanden gör mest nytta. Då är vi ute med alla våra fordon. Vi sandar först huvudgator, bussgator, busshållplatser, kombinerade gång- och cykelvägar och därefter torg, parkeringar och smågator. Men vi hinner inte sanda överallt på samma gång. Vid sådan extrem halka vädjar vi till medborgarna att

• vara ute i god tid
• välja rätt skor - använd broddar
• välja rätt fordon och färdväg
• ta det lugnt i trafiken och vara extra uppmärksam

Det tar cirka 5 timmar att sanda alla våra ytor. Om mildvädret håller i sig måste vi oftast börja om från början igen.

Vi hyvlar också för att bekämpa halka

Fastighetsägare ska sanda trottoarerna

Överallt i tätbebyggt område, där trottoaren gränsar till en tomt, är det fastighetsägaren som ansvarar för sandningen på trottoaren utanför tomten. Finns det ingen trottoar, räknas ändå ytan utanför tomten som ett gångbaneutrymme, där fastighetsägaren är skyldig att sanda.

Där kommunen äger marken som gränsar till en gångbana har kommunen samma ansvar som andra fastighetsägare; det vill säga att sanda gångbanan.

Läs mer om vilket ansvar fastighetsägare har, när det gäller sandning

Vanliga frågor om sandning

Spara halva trottoaren för sparkåkning?

Våra sandspridare gör att sand sprids över en större yta vilket gör det svårt att spara en sida för att sparkar ska kunna glida lätt. Dessutom är det vårt ansvar att minimera risken att någon halkar och skadar sig vilket gör att vi måste sanda hela bredden.

Grus, sand eller salt?

Vi använder ett krossat stenmaterial. Vid svårare väglag, när det är glashalt, kan vi blanda in ett finare material som ger bättre fäste. Gruset är blandat med lite salt för att det inte ska frysa ihop till klumpar.

Bästa gruset för luftkvaliteten och vår hälsa?

Numera använder vi ett grövre grus som dammar mindre. Grövre grus ger inte lika negativ påverkan på luftkvaliteten, och därmed vår hälsa, som ett finare grus. Gruset vi använder nu är lokalproducerat och kommer från Jämtlands kalkrika berggrund. Gruset innehåller alltså en hel del kalk men det finns inga belägg för att dammet från kalkhaltigt grus skulle vara mer hälsovådligt än damm från annat grus.

Att damm bildas beror på många olika faktorer. Ett hårdare grus smulas inte sönder lika lätt, men nöter istället vägbanan och däcken, vilket också ger damm. Ända sedan starten för luftkvalitetsprojektet har vi noga följt tillgänglig forskning och andras erfarenheter, och när det gäller val av grus finns inga entydiga svar.

Inför nästa säsong 2023 - 2024 tittar vi på ett annat lokalproducerat grus som är mer beständigt mot nötning - det vill säga att det smulas inte sönder lika mycket och dammar därmed mindre. Men då kan vi alltså få annat damm istället.

Läs mer om åtgärderna för att förbättra luftkvaliteten i Östersund

Vid stora snöoväder eller besvärliga perioder med mildväder och halka prioriterar vi snöröjning och halkbekämpning. Under mer normala väderförhållanden hinner vi hyvla och då har vi några riktlinjer att hålla oss till, se nedan.

Om det är kallare än -20 grader kan vi inte hyvla på grund av risk för skador på maskinerna. 

Spårigt och knottrigt

När det blir spårigt och knottrigt isriver vi med en väghyvel.

• På gator och parkeringar hyvlar vi bort ojämnheter över 5 cm inom 3 dygn.
• På kombinerade gång- och cykelbanor hyvlar vi bort ojämnheter över 3 cm inom 2 dygn.
• Busshållplatser och vägbulor ägnar vi särskild omsorg och hyvlar bort isvallar så fort vi hinner.
  

För att avgöra behovet av isrivning, mäter vi både i längs- och i tvärled med en 60 cm:s rätskiva. Vi hyvlar inte om det är enstaka ojämnheter utan det ska vara ett generellt problem i stora områden.

Tjockt med snö eller is

När vägbanorna har ett is- eller snötäcke som är tjockare än 10 cm hyvlar vi. Höga snöplogkanter som uppstår vid hyvling, tar vi bort i gatukorsningar och vid garageinfarter. Ibland uppstår nivåskillnader mot exempelvis garageinfarter. Vi åtgärdar inte sådana nivåskillnader.

Halka

Att isriva med väghyvel kan också vara en effektiv halkbekämpning. Då river vi bort den släta och glatta isen och lämnar en rå och ojämn yta där däck och skosulor får bättre fäste.

Vid stora snöoväder eller besvärliga perioder med mildväder och halka prioriterar vi snöröjning och halkbekämpning. Under mer normala väderförhållanden hinner vi hyvla och då har vi några riktlinjer att hålla oss till, se nedan.

Om det är kallare än -20 grader kan vi inte hyvla på grund av risk för skador på maskinerna. 

Spårigt och knottrigt

När det blir spårigt och knottrigt isriver vi med en väghyvel.

• På gator och parkeringar hyvlar vi bort ojämnheter över 5 cm inom 3 dygn.
• På kombinerade gång- och cykelbanor hyvlar vi bort ojämnheter över 3 cm inom 2 dygn.
• Busshållplatser och vägbulor ägnar vi särskild omsorg och hyvlar bort isvallar så fort vi hinner.
  

För att avgöra behovet av isrivning, mäter vi både i längs- och i tvärled med en 60 cm:s rätskiva. Vi hyvlar inte om det är enstaka ojämnheter utan det ska vara ett generellt problem i stora områden.

Tjockt med snö eller is

När vägbanorna har ett is- eller snötäcke som är tjockare än 10 cm hyvlar vi. Höga snöplogkanter som uppstår vid hyvling, tar vi bort i gatukorsningar och vid garageinfarter. Ibland uppstår nivåskillnader mot exempelvis garageinfarter. Vi åtgärdar inte sådana nivåskillnader.

Halka

Att isriva med väghyvel kan också vara en effektiv halkbekämpning. Då river vi bort den släta och glatta isen och lämnar en rå och ojämn yta där däck och skosulor får bättre fäste.

I de centrala delarna av Östersund kör vi oftast bort snön efter varje snöröjning. Vi använder oss av snöslungor och lastbilar. Utanför centrala stan kör vi bort snö vid behov när väderleken är stabil.

Efter större snöoväder eller flera snöoväder efter varandra, tar det längre tid för oss att köra bort snön.

På smågator tar vi bort snöplogkanter när gatans bredd blivit mindre än 4 meter.

Läs mer om gatubredd i villakvarter

När vi snöröjer, sandar eller hyvlar, arbetar vi alltid utifrån en noga fastställd plan där vi nyttjar maskiner, chaufförer och bränsle på effektivast möjliga sätt utifrån de ekonomiska resurser vi har, samt tidsåtgången. Vi iakttar också likställighetsprincipen - det vill säga att kommunmedborgare, som befinner sig i samma situation, ska behandlas lika.

Totalt jobbar 50 – 60 personer med snöröjning och halkbekämpning på gator och trottoarer. Av dessa är ungefär 20 anställda på kommunen, resten är kontrakterade entreprenörer. Vi har alltid samma bemanning i beredskap under vintersäsongen; dygnet runt och sju dagar i veckan. Vi kan alltså ge samma service under kvällar och helger som på vardagar.

Till vår hjälp har vi en vädertjänst med detaljerade prognoser och mätstationer som mäter snödjupet i Lit, Brunflo, Frösön, Torvalla/Odensala, Lugnvik och Östersunds tätort.

En hel snösväng, när alla fordon är utkallade, kostar ungefär 700 000 kr. Då är cirka 60 maskiner och bilar ute och plogar.

Prioriterade trafikanter

I kommunens Plan för trafik (2005) finns, bland annat, följande utvecklingsområden som vi utgår ifrån när vi planerar vår snöröjning och halkbekämpning:

• trafiksäkerhet och trygghet
• tillgänglighet och framkomlighet
• miljö och folkhälsa

Läs mer i Plan för trafik (2005) Pdf, 635.2 kB.

Teknik i bilarna

I alla fordon som sköter vinterväghållningen sitter en gps. Därför vet vi exakt var vi varit, och när. Det underlättar också för förare som ska ta över en viss sträcka. Med denna teknik "glömmer" vi inga gator.

Skicka in ett medborgarförslag

Vi jobbar med vinterväghållningen utifrån de ekonomiska ramar och de riktlinjer som politikerna har bestämt.

Tycker du att vi borde göra mer? Eller jobba på ett annat sätt?
Skicka in ett medborgarförslag