Vanliga frågor om hur vi arbetar med luftkvalitet

Svar: Det är lagkrav på alla kommuner att kontrollera luftkvaliteten, för att se till att luften är bra för människorna som bor och lever i kommunen.

EU har tagit fram gränsvärden för luftkvaliteten som även är införda i svensk lagstiftning och kallas för Miljökvalitetsnormer. Om en kommun har för höga partikelhalter måste kommunen få ner partikelhalten inom tre år från det att det upptäcktes, annars riskerar kommunen att få böter från EU.

Det räcker att det är överskridande på ett ställe för att det ska bli krav på att ta fram ett åtgärdsprogram.

Svar: Det anges i lagstiftningen var vi ska mäta luften och det är på det ställe där vi misstänker att partikelhalten i luften är som högst.

Det är Naturvårdsverket som är vägledande myndighet för luftkvalitet och de har tagit fram föreskrifterna för hur Sveriges kommuner ska mäta luftkvaliteten. Enligt dem ska kommuner mäta där de misstänker att de högsta halterna finns och där människor vistas och exponeras. Mätningen ska ske ungefär i ansiktshöjd, alltså där vi andas. (Naturvårdsverkets föreskrift för kontroll av luftkvalitet: NFS 2019:9) Här i Östersund har vi utifrån de kriterierna valt Rådhusgatan, en relativt trafikerad gata där luftgenomströmningen är låg.

Enligt lagstiftningen är det inte tillåtet att ha någon gata med värden som överskrider miljökvalitetsnormerna. Om vi hade mätt på en gata med mindre trafik så hade vi missat att halterna på Rådhusgatan är skadliga och behöver åtgärdas.

Svar: Enligt föreskrifterna för kontroll av luftkvalitet ska luften mätas på det ställe där kommunen misstänker att halten är som högst.

Beroende på hur stor en stad är så finns det olika krav på mätningarna, på städer av Östersunds storlek är kravet en mätstation. Mätningarna ska sen kompletteras med avancerade datormodelleringar för att få information om föroreningsläget på fler gator. Modelleringarna omfattas också av lagkrav med krav på noggranhet och kvalitet.

Svar: När mätningarna visade för höga halter av partiklar behövde vi mer information om hur stort problemet är för att kunna ta fram så effektiva lösningar som möjligt. Därför beställdes en datorsimulering av konsultbolaget COWI AB. Mätningarna från Rådhusgatan används för att kvalitetssäkra modellberäkningen.

Det är Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet, som har tagit fram det rekommenderade arbetssättet för att kontrollera luftkvaliteten: mätning i kombination med datorsimulering, då det anses ge de mest tillförlitliga resultaten.

Datormodelleringen görs med avancerad programvara som beräknar föroreningshalterna i hög upplösning över ett helt år. Modelleringen innehåller utsläppsdata från trafik, industrier, sandningsrutiner, småskalig vedeldning, lokala väderförhållanden och utformningen av byggnader och vägar.

Att göra mätningar på fler platser än Rådhusgatan vore inte kostnadsmässigt försvarbart eftersom mätningsutrustning är dyrt. Det är heller inte något Naturvårdsverket rekommenderar.

Modelleringarna omfattas precis som mätningarna av lagkrav med krav på noggranhet och kvalitet.

Svar: Partiklar i luften är farliga för människors hälsa. Det gör att människor riskerar att drabbas av sjukdomar relaterade till partiklar i luften bara av att vistas och leva i centrala Östersund. Det vill vi självklart undvika till varje pris.

På grund av hälsoriskerna med partiklar i luften har EU luftkvalitetsdirektiv och att inte följa dem är mycket allvarligt. Om vi i Östersund inte gör tillräckliga åtgärder mot partikelföroreningarna så riskerar vi att ärendet tas upp till EU-domstol och att Sverige döms till mycket höga viten. Som exempel har Frankrike dömts till vite för ett liknande ärende, de blev då skyldiga att betala 10 miljoner EURO, per halvår som miljökvalitetsnormerna inte uppfylldes.

Svar: Partiklarna kommer framför allt från slitage av vägbanan vid när fordon kör, gasar och bromsar. Däck, asfalt och sandningssand slits mot varandra och bildar små partiklar som virvlar upp i luften.

Partikelhalten påverkas inte av vilket drivmedel som används eller vilket typ av fordon som framförs. Däremot skapar dubbdäck mer partiklar än dubbfria däck.

Svar: Luftföroreningar påverkar vår hälsa negativt genom att de orsakar och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar, samt flera olika sorters cancer. Personer som sedan tidigare har hjärtsjukdomar, diabetes, KOL eller astma är extra känsliga för luftföroreningar. Även gravida och barn är känsliga grupper. För gravida finns det enlligt Karolinska institutet koppling mellan exponering för luftföroreningar och ökad risk för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning, högt blodtryck och låg födelsevikt hos barn.

Miljökvalitetsnormen är den högsta godtagbara nivån för partiklar som inte får överskridas. Men det finns ingen ofarlig nivå för partiklar, utan de påverkar människors hälsa även vid nivåer under de fastställda gränsvärdena.

I Sverige dör cirka 6 700 personer varje år till följd av luftföroreningar. Partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i luftvägarna.

Svar: De åtgärder som kommunstyrelsen beslutat om är dels åtgärder för att minska damningen från vägarna genom nya sätt att bygga och sköta vägarna, och dels måste trafiken genom centrala Östersund minska genom att fler väljer att gå, cykla och ta bussen.

• Optimering av drift och underhåll:
  • Dammbindning med saltlösning
  • Våtsopning
  • Tidig vårsopning
  • Vacuumsug

• Grövre vintersand (grövre grus går inte sönder lika lätt och är ofta renare vid leverans).
• Förbättrad vägbeläggning (vissa sträckor på Rådhusgatan och Kyrkgatan ska få en mer slittålig asfalt).
• Regelverk för arbetsplatsparkeringar. Medarbetare på kommunen ska få ansöka om parkeringstillstånd istället för att erbjudas arbetsplatsparkering. På så sätt ska bara de som verkligen har behov av parkering få det.
• Mobility management-paket (ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra attityder och beteenden).

Svar: En del av åtgärderna sker bara under de delar av året som problematiken är som störst, till exempel dammbindning, sopning och städning.

Andra åtgärder handlar till stor del om vårt beteende, och det blir inkonsekvent och svårt att få effekt om lokala trafik- och parkeringsföreskrifter ändras flera gånger per år.

Svar: Enligt väghållarna på Teknisk förvaltning fungerar vägsalt främst när temperaturen är runt noll grader. I åtgärdsprogrammet föreslås det att minska mängden av sand så gott det går och att testa salt då vädret tillåter.

Svar: Gruset vi använder är lokalproducerat. Tidigare har vi använt ett grus från Jämtlands kalkrika berggrund. Det gruset innehöll alltså en hel del kalk vilket gjorde det förhållandevis mjukt.

Men det finns inga belägg för att partiklar från kalkhaltigt grus skulle vara mer hälsovådligt än partiklar från annat grus.

Läs mer om vilket grus vi använder

Svar: Nej, det finns inga förslag om dubbdäckförbud i åtgärdsprogrammet för luftkvalitet, även om dubbdäck skapar mer partiklar än dubbfria däck.

Svar: Nej, det finns inga sådana förslag i åtgärdsprogrammet.