Lillsjöns naturreservat

Nära stan men ändå på landet. Naturreservatet omfattar både skog, öppet landskap, kärrstråk, bäckar och Lillsjön - en kalkblekesjö med rikt fågelliv och en badplats med brygga och badramp som underlättar för att ta sig ut i vattnet, samt en sandstrand. Inom reservatet finns en grillplats, vindskydd, cykel- och gångvägar samt stigar.

Du tar dig till Lillsjön med buss nummer 1, 4 och 9.

Foto: En folktom badplats med badbrygga och rullstolsramp

Badplatsen och grillplatsen

Vid Lillsjöns nordöstra sida finns en fin badplats med sandstrand, badbrygga och en rullstolsramp. Där finns också en grillplats med två vindskydd samt toalett.

Stigar och leder

Gång- och cykelvägen runt Lillsjön är en omtyckt promenad- och motionsslinga och i skogen och över ängarna finns många stigar att utforska. Från reservatet leder stigar vidare till skogsområdena runt Spikbodarna och Verksmon. Och söderut, mot Torvallahållet tar nästa naturreservat vid:
Läs mer om Torvalla urskog på länsstyrelsens hemsida

Det finns en slinga i skogen som är spångad för bättre tillgänglighet. Slingan är 400 meter lång. Nu är den emellertid trasig och tyvärr stängd tills vidare.

Ett naturreservat

För att värna om, och utveckla Lillsjöns värden för friluftsliv, rekreation och dess värdefulla natur, är Lillsjön och sjöns omgivningar ett naturreservat.

Anledningen till att natureservat bildades var för att skydda området från exploatering och gynna det rörliga friluftslivet. Det finns även höga biologiska och ekologiska värden i området som behöver skyddas.

Det är fritt att promenera och röra sig i markerna men det är inte tillåtet att "anlägga" egna cykelvägar genom att cykla utanför leder, eftersom det gör stora skador på naturen. Runt Lillsjön finns en cirka 2,5 kilometer lång gång- och cykelväg.

Läs mer nedan om vilka regler som gäller i naturreservatet

Skogen

Det är inte orörd natur som möter dig i Lillsjöns naturreservat. Här finns spår av äldre skogsbruk, av tidigare dikningar, av bete och äldre åkerbruk.

Marken i området är kalkrik och har gett upphov till en så kallad kalkbarrskog. Det är en skogstyp som är en av Nordens äldsta, mest artrika och skyddsvärda miljöer. Gran dominerar med inslag av tall och lövträd. I skogen trängs alla möjliga örter och svampar som trivs på näringsrika jordar. Här finns den hos oss så ovanliga kranshakmossan.

Kärren

Spridda i området finns flera små rikkärr och kalkkärr - det vill säga att de är näringsrika. Här växer olika orkideér, främst blod- och ängsnycklar men också tvåblad, purpurknipprot och flugblomster. Majviva och Kung Karls spira är andra arter som trivs här.

I de våtare partierna längs sjön kan du också stöta på den utrotningshotade jämtlandsmaskrosen. Det är en strandmaskros som känns igen på de långa, smala bladen och den nästan orangea blomman som vanligen förblir mer eller mindre stängd under blomningen.

Sjön

Lillsjön är, tack vare den kalkrika marken en näringsrik sjö med rik växtlighet. Här finns sällsynta kransalger som den hotade spretsträfsen.

Vid sjön rastar och häckar en mängd olika sorters våtmarksfåglar. Nitton hotade fågelarter har observerats vid Lillsjön exempelvis stjärtand, smålom och svärta.

I Lillsjön finns naturligt förekommande bestånd av harr och öring som vandrar upp via Odensalabäcken. Kommunen har tidigare planterat ut regnbågslax för att höja sjöns värde som fiskevatten. Sjön hyser även abborre, mört, harr, gädda, lake och sik.

Tyvärr har provsvar visat att det finns höga halter av PFAS i abborre och gädda i Lillsjön.

Läs mer om kostråd om fisk från Lillsjön

Se också vårt informationsblad "Kostrekommendationer för fisk ..." Pdf, 264.6 kB.

Bäckarna

Sjöns får sitt vatten i huvudsak av Överbäcken som mynnar i sjöns östra del. Vattnet lämnar sjön via Odensalabäcken i söder som slutligen mynnar ut i Brunfloviken i Storsjön. Längs bäckarna växter en frodig högörtsflora. I bäckarna kan man, förutom den vandrade fisken, få se den lilla elritsan.

Kraftledningsgatan med miljödammarna och fjärilarna

I kanten av reservatet går en kraftledningsgata. Här har kommunen anlagt några mindre reningsdammar för regn- och smältvattnet från Odenskog. Speciella vassarter är planterade där som fångar upp föroreningarna från vattnet.

Violett guldvinge

Den sällsynta och starkt hotade fjärilen violett guldvinge finns snart bara på några få platser runt Storsjön. Den har dock funnit sig tillrätta i kraftledningsgatan.

Den violetta guldvingen har guldfärgade vingar med violetta stänk längs kanterna eller med ett violett skimmer över hela vingen. 

Foto: Bodil Carlsson

Violett guldvinge är en liten dagfjäril med ett vingspann på 22–26 mm. Du kan se den flyga från sista dagarna i maj och tre veckor in i juni. Flygtiden för arten styrs dock mycket av väderleken. Fjärilen kan flyga fram till början av juli, särskilt svala somrar som fördröjer flygtiden.

Naturvårdsverkets skyddsplan för guldvingen

Guldvinge med ihopslagna vingar som sitter på en ormrotsblomma.

Foto: Bodil Carlsson

Honan lägger äggen på den lilla växten ormrot. Äggen placeras alltid mycket nära marken. En lyckad äggläggning kräver därför en gles och kortvuxen vegetation. För att larverna ska utvecklas krävs mycket sol och värme. Ägget kläcks efter cirka 10 dagar. Larven börjar då att äta små hål i ormrotsbladet och därefter i ytskiktet på bladen, som till slut blir helt genomskinliga.

För att fjärilen ska stanna kvar och hitta fler gynnsamma områden, lät kommunen avverka skog våren 2020, för att öppna en korridor till ett kärr där den också borde trivas.

Regler för naturreservatet

För att värna och utveckla Lillsjöns värden för friluftsliv, rekreation och natur är Lillsjön med omgivningar, sedan maj 2019, ett naturreservat. Det är Östersunds kommun som är huvudman och förvaltare för naturreservatet. Att bilda naturreservat är ett sätt att långsiktigt skydda värdefull natur.

Regler

Inom Lillsjöns naturreservat är det förbjudet att:

  1. förstöra eller skada fast naturföremål, t.ex. träd och stenar
  2. medvetet skada växt- och djurliv, T.ex. gräva upp växter eller störa häckande fåglar
  3. elda, förutom på särskilt iordningställda platser och då använda den upplagda veden eller medhavd ved
  4. rida
  5. parkera annat än på anvisad plats
  6. tälta, campa eller liknande i mer än två dygn utan tillstånd från förvaltaren av naturreservatet
  7. fiska från båt eller annat flytredskap
  8. sätta upp skylt eller liknande anordning annat än tillfälligt.

Skötseln

I reservatsbeslutet finns en skötselplan för området. I den beskrivs hur reservatets värden ska bevaras och utvecklas. Som exempel kommer vissa delar att skötas så att inslaget av lövträd ökar. Genom att hugga bort gran och tall och lämna lövträd gynnas bland annat fåglar och insekter medan andra partier av skogen lämnas att utvecklas fritt till glädje för svampar och lavar. Målsättningen är också att genom skötsel skapa trygga och promenadvänliga skogar för besökaren.

Logotyp för Lokala Naturvårdssatsningen, förkortat LONA.
Sidan uppdaterad 2023-01-31