Nu börjar vi göra Östersund avfallsfritt!

Kommunalrådet Rosi Hoffer vill att Östersund ska ha nolltolernas mot avfall och Avfall VA:s chef Kristina Kenning vill att avfallsplanen ska trigga oss att förändra vårt beteende att skapa avfall. Det och mycket annat kom fram under tisdagens workshop.

Östersunds kommun bjöd in till föreläsningar och workshop för att sparka igång arbetet med en avfallsplan - en plan för hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi. Vi vände oss till beslutsfattare, inköpsansvariga, beställare, upphandlare, ekonomiansvariga, fastighetsägare, fastighetsförvaltare, återbrukare, länsstyrelsen, grannkommuner, intresseorganisationer så det blev ett 80-tal anmälda.

Alla kommuner ska ha en avfallsplan och den ska hållas aktuell, så det är dags att revidera den plan som gäller för Östersund.

Mängden avfall har ökat och materialåtervinningen har minskat

Under seminariet fick vi en beskrivning av läget i Europa, Sverige och Östersund. Mängden avfall per person i Sverige har ökat från 2010 till 2020. Senaste åren har det dock planat ut. I Europa är det ganska vanligt att deponera avfallet, men i Sverige är det lite som läggs på hög. Däremot förbränner Sverige avfall vilket blir till fjärrvärme och el. Östersund skickar restavfallet till avfallsförbränningen i Sundsvall. På grund av felsortering av avfallet går mycket mer avfall till förbränning än vad som skulle behöva gå dit.

"Vi skulle nå EU-målet om materialåtervinning om vi sorterade avfallet rätt", säger Agnes Willén, samordnare av avfallsstatistik på Naturvårdsverket och en av föreläsarna. "Det finns inte fungerande materialåtervinning av alla material, men när det gäller papper och pant till exempel så fungerar det."

Goda exempel

Det händer många bra saker i Östersund också där vi minimerar avfallet. Tyvärr har vi inte så mycket siffror som visar på effekterna. Men när äldreboendet Sekelbo i Göteborg såg över sitt val av produkter för vården och sitt arbetssätt minskade kostnaderna något, men också mängden avfall och därmed koldioxid.

"Vaktmästaren på Sekelbo slipper bära ut 4,5 ton avfall per år", säger Maria Larsson på Marla miljökonsult.

Även på evenemang kan man minska mängderna avfall. Kulturkalaset i Göteborg gav rabatt på maten om man hade med en egen matlåda.

Familjebostäder, också i Göteborg, har en tid arbetat mot cirkulära flöden och kunnat ta tillvara material och inredning från rivningsobjekt för att använda till upprustning av andra lägenheter.

I Östersund har kommunen startat Varvet där vi tar emot inredning och byggmaterial som kan användas på andra platser. Varvet är till för kommunen och externa aktörer. Det berättade projektledaren Rickard Bertilsson om.

Förändring behöver ett yttre tryck

"Det är jättesvårt att få människor att ändra sitt beteende", säger Katarina Graffman, doktor i antropologi och specialiserad på konsumtionsbeteenden. "Det är när vi känner ett starkt tryck som vi ändrar beteendet. Som i pandemin när vi slutade trängas på flygplan. Men direkt efter panedemin började vi flyga igen."

Det tar tid att långsiktigt förändra ett beteende på frivillig väg. Men med ett yttre tryck, som lagstiftning eller ändrade sociala normer, kan det gå fort. Influencers kan skapa det tryck som behövs för förändring.

Vi måste hjälpa människor att slippa ta reda på allt om produkter och vanor genom att begränsa till val mellan flera bra val.

Matsvinnslunch och goda idéer

Lunchen var tillagad av matrester från måltidsservice. Det blev både en lasagne med lammfärs och en med spenat.

Därefter tog workshopen vid. Målet var att få in idéer på åtgärder för att nå uppsatta mål för att förebygga och minska avfall och identifiera samarbetspartners och aktörer att kroka arm med.

Dagen genomfördes med stöd av Viable Cities

Arrangemanget genomfördes med stöd från det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

Så här såg programmet ut Pdf, 142.1 kB..