Förorenad mark

Här hittar du information om vad du ska göra om du upptäcker en förorening, vill sanera förorenad mark eller göra markarbeten där det finns föroreningar i marken.

Om du som entreprenör, fastighetsägare eller ansvarig för en verksamhet upptäcker en misstänkt förorening är du skyldig att omgående informera Samhällsbyggnad, miljö och hälsa. Ring kommunens Kundcenter på telefon 063-14 30 00 och be att få tala med miljö och hälsa.

Om du upptäcker en förorening i mark eller grundvatten när du gräver ska arbetet omedelbart stoppas och du ska omgående kontakta Samhällsbyggnad, miljö och hälsa. För att få fortsätta gräva i ett förorenat område behövs en skriftlig anmälan.

Om du behöver skicka in en skriftlig anmälan så kan du använda blanketten för anmälan enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd alt. upplysning enligt 10 kap. 11 § Miljöbalken. Blanketten skickas till Östersunds kommun, Miljö- och samhällsnämnden, 831 82 Östersund.

Miljö och hälsa återkopplar med synpunkter på om det krävs åtgärder och kan ställa krav på att den som är ansvarig ska undersöka och vid behov åtgärda föroreningen.

Hur gör jag om jag ska sanera?

Innan du ska påbörja sanering eller markarbeten i ett förorenat område behöver du i god tid lämna in en anmälan till Samhällsbyggnad, miljö och hälsa. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som miljö och hälsa behöver för att bedöma om saneringen kommer att bedrivas på ett godtagbart sätt. Miljö och hälsa granskar och svarar på anmälan och kan vid behov besluta om villkor för saneringen.

För mindre saneringsarbeten kan du använda blanketten för anmälan enligt 28 § förordning (1998:899).

Som stöd för vad anmälan ska innehålla kan denna checklista användas.

Anmälan skickas till Östersunds kommun, Miljö- och samhällsnämnden, 831 82 Östersund.

Efter utförd sanering ska en slutredovisning skickas in till miljö och hälsa. Miljö och hälsa granskar slutredovisningen och skickar ett skriftligt svar. Slutredovisningen ska bland annat innehålla en beskrivning av saneringsarbetet, resultat samt bedömning och slutsatser. Ofta bifogas en situationsplan över området, analysprotokoll, fotodokumentation och mottagningskvitto för omhändertagna massor.

Som stöd kan denna checklista användas.

Schaktmassor och förorenade områden

Här hittar du vanliga frågor och svar om hur du hanterar schaktmassor och förorenade områden.

Vad är ett förorenat område?

Ett förorenat område kan bestå av mark, grundvatten, byggnader, objekt eller sediment som har föroreningshalter som överskrider de lokala bakgrundshalterna. Det finns olika typer av föroreningar och därför är det viktigt att utreda hur mycket och vilka föroreningar som finns på en plats. Föroreningar kan även förekomma i mark eller vatten liksom i deponier, byggnader och andra anläggningar.

Föroreningar som hamnat i mark, grundvatten eller i sediment blir ofta kvar under lång tid om vi inte gör någonting åt dem och kan spridas vidare till vattendrag och grundvatten. Många föroreningar påverkar människan eller miljön på lång sikt, men även akuta effekter förekommer.

Människor utsätts för föroreningar på många sätt. Några exempel är via luften, maten, olika produkter och arbetsmiljön. Spridningen är ofta långsam och påverkas av nederbörd, grundvattenströmningar och biologiska processer. Föroreningar som legat relativt fast kan även påverkas och spridas vid exempelvis schaktning.

Är uppgrävda massor alltid avfall?

Schaktmassor utgör ofta avfall. I Miljöbalkens 15 kapitel 11 § framgår vad som klassas som avfall.

"Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med."

Det betyder att de massor som grävs upp och som någon vill göra sig av med utgör avfall. Därmed behöver det säkerställas att massorna hanteras i enlighet med avfallslagstiftningen.

Att massorna klassas som avfall innebär inte att de inte kan nyttiggöras genom återvinning. Det är positivt att återvinna och återanvända massor. Det är dock viktigt att det görs på rätt sätt så att eventuella föroreningar inte sprids i vår natur eller riskerar att påverka människors hälsa.

När är uppgrävda massor inte avfall?

Schaktmassor som grävs upp och används inom samma fastighet/arbetsområde inom en rimlig tidsrymd räknas normalt inte som avfall, förutsatt att schaktmassorna inte är förorenade. Tänk på att även schaktmassor som återanvänds inom samma arbetsområde måste uppfylla relevanta krav med avseende på föroreningsinnehåll och tekniska egenskaper.

Väsentliga förändringar av naturmiljön ska anmälas till Länsstyrelsen

Om marknivån ska ändras kan marklov behövas.
Mer information om hur du ansöker om marklov hittar du här

Är det är oklart om schaktmassorna kommer att återanvändas inom samma arbetsområde, eller om användningen inte kan förutses annat än på lång sikt, så räknas schaktmassorna som avfall.

Vad gäller när schaktmassor ska köras bort eller lämnas till mottagare?

Den som ansvarar för arbetet och den som transporterar massorna är skyldig att kunna redovisa bland annat var schaktmassorna kommer ifrån och dokumentation som styrker att schaktmassorna har blivit korrekt klassade. Därefter kan schaktmassorna lämnas till en godkänd mottagare.

Som ansvarig för massorna behöver man säkerställa att mottagaren har tillstånd att ta emot schaktmassor. Fråga därför alltid efter dokumentation (tillstånd eller beslut gällande verksamheten) som visar att schaktmassor får tas emot på platsen.

Vem ansvarar när grävningsarbeten utförs i förorenade massor/områden?

Beställaren (fastighetsägare eller verksamhetsutövaren) är normalt ytterst ansvarig för den verksamhet som bedrivs. Verksamheten innefattar även det arbete som utförs av olika entreprenörer. Entreprenören, till exempel en grävare eller en åkare är dock själv ansvarig för att bedriva sitt arbete i enlighet med gällande lagstiftning.

Entreprenören ska inte åta sig ett arbete som beställaren inte har rätt att låta utföra, detta betyder att du som entreprenör måste ha koll på att det arbete du ska utföra har godkänts av tillsynsmyndigheten.

Som entreprenör ska du alltid fråga efter dokumentation i form av tillstånd, beslut eller annan handling som styrker att arbetet får utföras. Denna typ av handling innehåller oftast information om försiktighetsmått eller villkor som styr hur, var och när arbetet får utföras.

Skulle exploaterings- eller anläggningsarbeten leda till att föroreningar sprids eller förvärras kan den som har bedrivit arbetena bli ansvarig för det efterbehandlingsbehov som kan uppstå.

När är du skyldig att rapportera till tillsynsmyndigheten (Miljö och hälsa)?

Den som äger, brukar eller utför arbeten på en fastighet är skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten (oftast Miljö och hälsa) om förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön upptäcks på fastigheten.

Om du som entreprenör noterar att marken är förorenad vid till exempel schaktning ska det rapporteras till Miljö och hälsa. Allt arbete ska avbrytas i väntan på återkoppling från tillsynsmyndigheten.

Vad behöver göras innan schaktning får påbörjas?

Inför schaktning ska det genomföras en bakgrundskontroll för att ta reda på hur marken tidigare har använts och vilka föroreningar som kan förväntas finnas på aktuell fastighet.

Uppgifterna återfinns bland annat i:

Länsstyrelsens EBH-karta

kommunens historiska karta

Historiska kartor på eniro.se

Var även uppmärksam på om området har nyttjats av Försvarsmakten. Tänk på att föroreningar kan sprida sig, så titta även på närliggande fastigheter.

Provtagning med avseende på PFAS ska som princip alltid ske av massor som härstammar från skidstadion, Frösö Park, Bynäset, flygplatsen, Västerfärjesundet och Furulund nedströms från räddningstjänstens brandövningsplats.

Även på andra platser inom kommunen kan det finnas anledning att misstänka PFAS-påverkan. Än så länge finns det bara preliminära riktvärden för PFOS, det PFAS-ämne som är starkast förknippat med historisk brandskumsanvändning. Riktvärdet för KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning) ligger på 3 respektive 20 µg/kg TS. En bedömning av när PFAS-provtagning ska krävas kan göras med hjälp av:

PFAS karta över vattenprover

Om det visar sig att det har funnits förorenande verksamheter på eller i närheten av fastigheten kan markprovtagning behöva genomföras innan schaktning får påbörjas. Glöm inte att underrätta och anmäla eventuell sanering till tillsynsmyndigheten om förorening påträffas!

Om du är osäker på om provtagning behövs, ring 063-14 30 00 eller mejla kundcenter@ostersund.se En handläggare kommer att återkoppla inom två arbetsdagar.

Schaktning inom vattenskyddsområde kan vara prövningspliktigt. Inom Östersund Storsjöns vattenskyddsområde är schaktningar som omfattar en yta större än 150 kvadratmeter anmälningspliktiga. 

Här hittar du kartor över utbredningen av kommunens vattenskyddsområden.


När krävs provtagning för klassning av massor?

Det är mottagningsanläggningarnas och deponiernas skyldighet att säkerställa att alla massor som tas emot uppfyller kraven för massor som får tas emot på respektive anläggning. Därför behöver dokumentation som styrker massornas beskaffenhet och ursprung alltid kunna uppvisas, även om massorna anses vara "rena". Alla anläggningar har villkor att följa och ställer krav på dokumentation därefter.

Det krävs minst dokumentation gällande massornas ursprung samt karaktär, exempelvis lerjord från fastighet XXXXX. När information om massornas karaktär och ursprung är beskriven är det viktigt att bedöma om massorna utgör en miljörisk. Bedömningen ska även inkludera lämpliga användningsområden för massorna. En bedömning av miljörisk och möjliga användningsområden ska göras oavsett provtagningsbehovet av massorna.

Schaktmassorna ska alltid vara provtagna om massornas ursprung kan föranleda misstankar om eventuell förorening. Det finns anledning att misstänka föroreningar i stadens centrala delar, i närheten av vältrafikerade vägar, från mark med pågående eller tidigare industriverksamhet eller i närheten av andra potentiellt förorenade områden.

Till stadens centrala delar räknas följande områden:

  • Norr till söder: Arkivvägen till travbanan
  • Väst till öst: Östberget/Öneberget till Genvägen/Krondikesvägen
  • Observera att villakvarter undantas från provtagningskrav om inga potentiellt förorenade områden finns på platsen.

Till vältrafikerade vägar räknas följande:

  • Alla gator i stadens centrala delar, undantaget gator i villakvarter
  • Större stråk utanför de centrala delarna
  • E14
  • E45

Hur många prover behöver tas i samband med schaktning?

De riktlinjer för provtagning som generellt rekommenderas i Östersunds kommun är:

  • Vid volymer på cirka 200 m³ bör minst ett samlingsprov tas ut och analyseras.
  • På volymer upp till 2 000 m³ bör minst fem samlingsprover tas.
  • För volymer därutöver tas minst ett samlingsprov per ytterligare 1 000 m³.

Beroende på massornas karaktär kan fler eller färre prover krävas.

Ny vägledning från Naturvårdsverket gällande provtagning och klassning av avfall (från 2001)

Det är viktigt att komma ihåg att varje plats är unik och att antalet provpunkter behöver anpassas utifrån plats, jordart, närliggande verksamheter med mera. Det är verksamhetsutövaren som ska göra bedömningen av provtagningsresultatet.

Om föroreningar påträffas behöver eventuellt ytterligare provtagning genomföras för att avgränsa markföroreningen innan den kan avhjälpas. Avhjälpande av en förorening, genom exempelvis bortschaktning, kan behöva anmälas enligt 28§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Tillsynsmyndigheten granskar anmälan och beslutar i ärendet. I beslutet framgår vilka försiktighets­mått som behöver följas.

Mer information i Vägledning om skyldigheten att anmäla avhjälpandeåtgärd

Hur många prover behövs när ledningsgravar grävs?

Ett samlingsprov ska tas ut var 50:e meter när massornas ursprung kan föranleda misstankar om eventuell förorening. Det finns anledning att misstänka föroreningar i stadens centrala delar, i närheten av vältrafikerade vägar, från mark med pågående eller tidigare industriverksamhet eller i närheten av andra potentiellt förorenade områden.

Till stadens centrala delar räknas följande områden:

  • Norr till söder: Arkivvägen till travbanan
  • Väst till öst: Östberget/Öneberget till Genvägen/Krondikesvägen
  • Observera att villakvarter undantas från provtagningskrav om inga potentiellt förorenade områden finns på platsen.

Till vältrafikerade vägar räknas följande:

  • Alla gator i stadens centrala delar, undantaget gator i villakvarter
  • Större stråk utanför de centrala delarna
  • E14
  • E45

Hur ska provtagning genomföras?

Provtagningen ska genomföras av sakkunnig provtagare och ska ske enligt Svenska Geotekniska föreningens fälthandbok ”Undersökningar av förorenade områden, SGF 2:2013”.

Ny vägledning från Naturvårdsverket gällande provtagning och klassning av avfall upprättades 2021.

Vilka parametrar/ämnen behöver analyseras för att kunna klassa massor som mindre än ringa risk?

Baserat på den historiska bakgrundskollen ska en sakkunnig göra en bedömning av vilka prover som ska tas.

Det är viktigt att provtagningen anpassas utifrån vilka föroreningar massorna kan tänkas innehålla. För att få reda på om du planerat att ta tillräckligt många prover och om du valt rätt prover kan du skicka in en provtagningsplan med tillhörande bedömning till Miljö och hälsa för granskning. Miljö och hälsa tar ut en avgift för handläggning av ärenden.

Vilka ämnen/parametrar behöver analyseras vid misstanke om förorening?

Valet av parametrar ska baseras på vilka föroreningar som kan antas finnas på den aktuella platsen. Därför är det viktigt att en utförlig historisk undersökning görs innan de parametrar som ska analyseras väljs ut.

Här finns information om vilka ämnen som generellt är associerade med olika branscher.

Föroreningar sprider sig på olika sätt och tar inte hänsyn till fastighetsgränser. Därför är det viktigt att alltid utföra provtagning om det finns potentiellt förorenade områden i närheten och spridningen kan riskera att nå det planerade schaktet, även om det förorenade området ligger på en annan fastighet.

Vilka ämnen/parametrar behöver analyseras vid misstanke om förorening?

Valet av parametrar ska baseras på vilka föroreningar som kan antas finnas på den aktuella platsen. Därför är det viktigt att en utförlig historisk undersökning görs innan de parametrar som ska analyseras väljs ut.

Här finns information om vilka ämnen som generellt är associerade med olika branscher.

Föroreningar sprider sig på olika sätt och tar inte hänsyn till fastighetsgränser. Därför är det viktigt att alltid utföra provtagning om det finns potentiellt förorenade områden i närheten och spridningen kan riskera att nå det planerade schaktet, även om det förorenade området ligger på en annan fastighet.

När får massor användas utan att en anmälan krävs?

Hur och var massor som klassas som MRR (mindre än ringa risk) får användas beror på många olika faktorer.

Handboken om Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1 kan med fördel läsas för att få vägledning.

Generellt kan massor som inte bedöms utgöra en risk för människors hälsa eller miljön på vare sig kort eller lång sikt klassas som MRR. Utredningsbehovet av massorna varierar beroende på var massorna kommer ifrån. Notera att även skogs- eller jordbruksfastigheter kan vara påverkade av miljö- och/eller hälsoskadliga ämnen och behöver utredas för att klassas som MRR.

Om massor ska tillföras områden som kräver särskild hänsyn, exempelvis naturreservat, vattenskydds­områden, översvämningsriskområden, gamla täkter eller Natura 2000-områden, behöver alltid en anmälan inkomma till tillsynsmyndigheten. Om massorna flyttas till ett naturområde och åtgärden är så pass stor att åtgärden kan bidra till att väsentligt ändra naturmiljön måste åtgärden anmälas till:
Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Om massornas föroreningsrisk överstiger MRR och de istället har en ringa risk att förorena mark, vattenområde eller grundvatten krävs en anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till Miljö och hälsa. Är föroreningsrisken inte endast ringa krävs att en tillståndsansökan görs till Länsstyrelsen.

Du kan läsa mer om hur prövningsnivån bedöms på:
Bedömning av prövningsnivån vid återvinningav schaktmassor i anläggningsändamål

Vad gäller vid utsläpp av länshållningsvatten/schaktvatten?

Den som gräver och den som har rådighet för att en schaktning ska utföras ansvarar för utsläpp av schaktvatten/länshållningsvatten. Enligt de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken omfattar ansvaret bland annat att den som gräver och har rådighet ska ha kunskap om hur utsläppet kan påverka recipienten, minimera utsläpp av skadliga ämnen och använda bästa möjliga teknik.

Observera att pumpning av vatten och/eller arbeten i vattenområden kan utgöra vattenverksamhet.
Läs mer om vattenverksamhet här.

Om det finns anledning att misstänka förorening ska länshållningsvattnet provtas innan det får släppas ut. Inget länshållningsvatten får släppas på dagvattennätet utan godkännande från den kommunala VA-enheten och Miljö och hälsa. Ofta är lokal infiltration att föredra för att minska risken för grumling vid utlopp.

Hur ska schaktmassor från områden med invasiva växter hanteras?

Schaktmassor som innehåller invasiva växter ska hanteras på ett spridningssäkert sätt och växtdelarna ska skickas på förbränning. En karta över observationer av invasiva växter har gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet:
Karta artdatabasen över invasiva växter

Rapportering av farligt avfall

Om mycket höga föroreningshalter uppmäts räknas schaktmassorna som farligt avfall. Från 1 november 2020 ska uppgifter om farligt avfall rapporteras till Naturvårdsverket. Då blir det spårbart vem som hanterar det farliga avfallet, var det finns och hur mycket det är.
Här kan du läsa mer om hur rapporteringen av farligt avfall går till

Sidan uppdaterad 2022-07-14