Kommunala pensionärsrådet

§ 1 Valfrihet i hemtjänsten i hela kommunen

Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att utreda möjligheten att öka valfriheten inom hemtjänsten i hela kommunen, och inte bara i tätorten Östersund. Börje Hoflin, chef för Uppdragsenheten, informerar om vad som är aktuellt.

Målet med förslaget om ökad valfrihet är att alla medborgare i hela kommunen ska kunna välja vem som ska utföra hemtjänst och hemsjukvård i deras hem. För att det målet ska uppnås måste det finnas olika utförare i hela kommunen. Kommunen måste skapa förutsättningar för leverantörerna att verka i hela kommunen

Nämnden har tidigare haft uppe frågan till diskussion. Beslut kommer att fattas vid Vård- och omsorgsnämndens sammanträde 2022-03-24.

Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2021/2022 utrett dessa möjligheter. Det har skett genom omvärldsbevakning, dialog (workshops) med utförare och andra intressenter, samt dialog med nämndens egen budget- och utvecklingsgrupp.
Under utredningsarbetet har förvaltningen också stämt av mot de politiska direktiv som sattes upp när valfrihetssystemets infördes i april 2010. Dessa direktiv innebar att:

• Medborgarinflytandet ska öka
• Små- och medelstora företag ska kunna vara utförare
• Medborgarna ska kunna välja kommunen som utförare
• Möjligheter till långsiktig personal- och kompetensförsörjning ska förbättras
• Arbetsmetoderna med förebyggande insatser och rehabiliterande förhållningssätt ska säkras
  

För att komma vidare i processen föreslog Vård- och omsorgsförvaltningen i september 2021 att nämnden skulle prioritera ner möjligheten för små och medelstora företag att vara utförare av hemtjänst med personlig omvårdnad och/eller hemsjukvård. Dessa företag har idag, och även fortsättningsvis, stora möjligheter att utföra servicetjänster inom hemtjänsten och enligt befogenhetslagen. Där kan varje utförare själv välja inom vilket geografiskt område de vill verka. Ett sådant system för personlig omvårdnad skulle bli kostsamt men ändå inte garantera fler utförare i alla kommundelar.

Vård- och omsorgsförvaltningen föreslog vid samma tidpunkt att det fortsatta utredningsarbetet skulle rikta in sig på att kommunen antingen är ett enda område, det vill säga att alla utförare måste verka i hela kommunen, eller att kommunen delas in i 2 - 4 geografiska områden. I det senare alternativet kan nämnden till exempel ha olika många utförare i staden och på landsbygden, men det skulle ändå vara möjligt att säkerställa att det blir flera utförare i alla delar av kommunen.

Val av upphandlingsform

Vidare behövde nämnden ta ställning till vilken upphandlingsform den vill använda. För närvarande följer Östersunds kommun lagen om valfrihetssystem (LOV), vilket de flesta av kommunerna med valfrihetssystem gör.

Ett alternativ till det som har börjat användas av flera kommuner är att göra en upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) av ett förutbestämt maximalt antal utförare som kommunen sedan tecknar tidsbegränsade avtal med. Medborgare med hemtjänstbeslut kan sedan välja bland dessa utförare.

En LOU-upphandling kan antingen utgå från lägsta pris (till exempel att de fem anbudslämnarna med de lägsta priserna får avtal) eller också kan kommunen använda kvalitetsparametrar som utvärderingskriterier. Med en lägsta pris-upphandling får kommunen ett tydligt kvitto, efter genomförd upphandling, på kostnaden för valfrihetssystemet.

Inriktningsbeslut i Vård- och omsorgsnämnden

Utifrån frågeställningarna som gällde områdesindelning och upphandlingsform fattade Vård- och omsorgsnämnden ett inriktningsbeslut, den 29 september 2021, för den fortsatta utredningen om ökad valfrihet i hemtjänsten i hela kommunen.
Inriktningsbeslutet innebar att förvaltningen skulle gå vidare och utreda de två nedanstående alternativen.

Alternativ 1: Upphandling av utförare enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), med fast avtalstid för utförare i 2 - 4 geografiska områden. Flera utförare kan upphandlas i varje område.

Alternativ 2: Traditionellt valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) i 2 - 4 geografiska områden.

§ 2 Information om nya avgifter

Börje Hoflin, chef för uppdragsenheten och Mikael Hedström ekonomichef, informerar om det nya systemet för avgifter.

Vård- och omsorgsförvaltningen har bytt verksamhetssystem för medborgarnas journaler. Nya avgiftsbeslut skickas ut i början på varje år till alla medborgare som har insatser från nämnden. I år har det även skickats ut ett informationsbrev till alla som har hemtjänst. Nytt för i år är att en del så kallade schablontider är ändrade i det nya systemet – insatserna heter annorlunda jämfört med tidigare år. Det kan vara olika omfattning på insatserna i detalj, vilket kan ge mindre förändringar i avgifterna. Det ska egentligen vara lika men det går inte att få det exakt lika i det nya systemet. Förvaltningen har gjort omfattande kontroller på allt som har förts över till det nya systemet för att det ska bli rätt.

Representant från pensionärsorganisation undrar om skillnad i totalbelopp för avgifter skiljer sig mellan januari 2021 och 2022 samt hur stor del av fakturor som var felaktiga. Rådet önskar uppföljning av detta senare.

§ 3 Kö till särskilt boende/korttidsboende

Lise Hjemgaard Svensson, ordförande, Vård- och omsorgsnämnden, informerar om hur kön till särskilt boende/korttidsboende ser ut.
Kön har minskat avsevärt från tidigare topp, kö är nästan i balans för att ha ett bra flöde med boende på särskilda boenden.

§ 4 Nytt datum för KPR i oktober 2022

Vid KPR den 2 december 2021 fastställdes inte något sammanträdesdatum för oktober/november månad 2022.

Kommunala pensionärsrådet beslutar att ha ett möte den 19 oktober 2022.

§ 5 E-tjänst för arvoden

Ny e-tjänst för arvoden för KPRs ledamöter. Magnus Eriksson informerar om förändringen.

Från och med 2022-01-01 så ska arvoden för politiska organ och råd inte längre sökas med en pappersblankett utan det ska göras via en e-tjänst på Östersunds kommuns hemsida. Undantag från detta kan göras i undantagsfall om ledamot saknar BankId.

Rapportering av arvoden görs via Östersunds kommuns hemsida.

§ 6 Information från Projekt åldrandevänlig kommun

Åsa Wallin, projektledare för Projekt åldrandevänlig kommun (Age-friendly cities and communities) informerar om den”Strategi för en åldrandevänlig kommun” som kommer att skickas ut på remiss under våren 2022.

Åsa vill även rådfråga KPR om på vilket sätt de vill involveras i arbetet med den handlingsplan som ska tas fram med utgångspunkt från strategidokumentet.
Vid KPR-mötet den 17 februari berättade Åsa att det inom ramen för ”Projekt åldrandevänlig kommun” (Age-friendly cities and communities) nu har tagits fram ett förslag till strategidokument baserat på det som framkommit i de olika medborgarundersökningar som genomförts under 2020 och 2021.

I strategidokumentet föreslås vilka strategiska utvecklingsområden som ska prioriteras den kommande mandatperioden. Strategidokumentet kommer att skickas ut på remiss i slutet av februari månad och KPR kommer självklart att ingå i remissutskicket och ha möjlighet att lämna synpunkter på innehållet.

Med utgångspunkt från strategidokumentet ska det i nästa steg utformas en handlingsplan med konkreta aktiviteter kopplat till de föreslagna uppdragen. Vi vill gärna att pensionärsorganisationerna involveras i det arbetet och söker därför representanter som skulle vilja medverka i en workshop under våren 2022. Workshopen kommer att genomföras under april månad.

Åsa ber nu KPR:s representanter för pensionärsorganisationerna att utse max 2 representanter från respektive pensionärsorganisation som vill delta i detta arbete.
Maila aktuella namn och kontaktuppgifter till asa.walllin@ostersund.se senast fredag den 18 mars.

De personer som har anmält sig kommer efter det datumet att få en särskild inbjudan med närmare information om tid, plats och upplägg för dessa workshops.

§ 7 Äldreomsorgsberedningen

Kommunfullmäktige har tillsatt en särskild äldreberedning som ska ta fram en ”Riktlinje för äldreomsorgen i Östersunds kommun”. Stephen Jerand, kommunalråd, informerar om det pågående arbetet med riktlinjen.

Den riktlinje som tas fram ska hålla över tid, oavsett partipolitik. De äldres behov ska vara i centrum. Bakgrundsrapport är framtagen.

Det förebyggande hälsoarbetet är mycket viktigt påpekar Stephen.

Ledamot i rådet påpekar vikten av att värna de allra äldsta och sköraste.

Kommunala pensionärsrådet kommer att få mer information om denna riktlinje när den är färdigställd.

§ 8 Avveckling av det särskilda boendet Björkbacka

Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 9 februari 2022 att avveckla det särskilda boendet Björkbacka under våren 2023. Lise Hjemgaard Svensson, ordförande, vård- och omsorgsnämnden, informerar om beslutet.

Bakgrund

Vård- och omsorgsnämndens program för bostadsplanering
Vård- och omsorgsnämndens program för bostadsplanering är ett planerings-underlag för åren 2019–2028. Programmet ska ge kommunen och Vård- och omsorgsnämnden goda förutsättningar att fullfölja sin planeringsskyldighet enligt socialtjänstlagen, och besluta om de rätta åtgärderna för alla målgrupper och behov.

Programmet beskriver behovet av bostadsbyggande och andra insatser utifrån befolkningsförändringar och de nuvarande och förväntade behoven för äldre och personer med funktionsnedsättning.

Vård- och omsorgsnämnden ska säkerställa att det finns lägenheter för särskilt boende som håller god kvalitet.

Björkbacka
Björkbackas särskilda boende är slitet och omodernt.
2015 skrev Vård- och omsorgsnämnden kontrakt med Förenade Care om driften på Björkbacka. Kontraktet hade kortare avtalstid än de övriga särskilda boendena som upphandlades samtidigt. Då var planen att det skulle finnas ett nytt särskilt boende klart i samband med avtalstidens slut, den 30 september 2022, och att Björkbacka skulle fasas ut.

Vad har hänt sedan dess?
Vård- och omsorgsnämnden fattade 2021-09-29 ett beslut om att förlänga driftsavtalet med Förenade Care fram till juni 2023 då det särskilda boendet på Bangårdsgatan har öppnat. Detta för att göra det möjligt att erbjuda de boende på Björkbacka lägenhet inom annat boende.

Varierande tillgång och efterfrågan över tid
I Vård- och omsorgsnämndens program för bostadsplanering står det att kommunen behöver bygga fler särskilda boenden fram till 2028. De uppgifterna baserar sig på befolkningsprognoser som visar att de äldre medborgarna i kommunen blir allt fler under de kommande åren. Forskningen visar på att vi lägger till fler friska år men också att allt fler lever längre med kroniska sjukdomar.

• I april 2021 hade nämnden ett överskott av lägenheter inom särskilt boende.
• I december 2021 fanns det 80 personer som väntade på ett erbjudande.
• 21 januari 2022 väntar 35 personer på att få erbjudande om lägenhet.
  

Förvaltningen har lång erfarenhet av att analysera behov, tillgång och efterfrågan till särskilt boende.

Situationen som uppstod i december 2021 orsakades inte av att det fanns en ökad efterfrågan till särskilt boende utan att det under en längre period varit färre som avlidit inom särskilt boende. Det har visat sig under åren att dessa toppar har uppstått när dödligheten varit låg, inte på grund av ökade behov hos medborgarna.

Om det är en normal omsättning inom särskilt boende är det balans om cirka 30 personer väntar på erbjudande om lägenhet. Normal omsättning har genom åren varit mellan 25 och 30 lägenheter per månad. Här nedan visas antalet medborgare som är 80 år och äldre (per år) och totala antalet avlidna i kommunen (per kvartal).

Det är svårt att redan nu säga hur tillgång och efterfrågan till särskilt boende kommer att se ut från 2023 och framåt. Om behovet av särskilt boende ser likadant ut under 2023 som det gör idag kommer tillgång och efterfrågan att vara i balans i samband med att Bangårdsgatan öppnar.

Ledamöter i rådet påpekar att man gärna skulle vilja ha information om nedläggningar som denna tidigare i processen. Robert Brandt, förvaltningschef förklarar att det är svårt att kunna ge information tidigare för att man vill begränsa vetskapen om sådant här tills personal och boende är informerad för att inte skapa ryktesspridning och oro i onödan.

§ 9 Övriga frågor

• Robert Brandt, förvaltningschef informerar om läget gällande coronapandemin inom Vård- och omsorgsförvaltningen.
  Den 9 februari släpptes ju på de restriktioner som Folkhälsomyndigheten haft tidigare. De tidigare rekommendationerna är fortfarande kvar inom Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet med munskydd och så vidare. Det enda som släppts på är att man tagit bort avrådan från besök. Omfattande smitta finns i verksamheten, liksom i övriga samhället. De flesta dock lindrigt sjuka.
• Lise Hjemgaard Svensson informerar Kommunala pensionärsrådet om att Vård- och omsorgsnämnden beslutat om en förlängning av avtalet med Brännagården. Sedan 2013 har nämnden ett avtal med Omsorgskooperativet Brännagården i Högarna by, som gäller att tillhandhålla lokaler och verksamhet för utförande av åtta korttidsplatser. Kontraktet gäller till och med 31 mars 2023. Kommunen har option att förlänga avtalet med samma villkor i ytterligare 3 år. Meddelande om en eventuell förlängning ska lämnas till leverantören senast 12 månader innan kontraktets upphörande. Vård- och omsorgsnämnden förlänger avtalet för korttidsplatser med Omsorgskooperativet Brännagården i tre år, till och med den 31 mars 2026. Avtalet förlängs med oförändrade villkor enligt den option som finns i nuvarande avtal. Avtalet gäller 8 platser för korttidsboende på Brännagården i Högarna.
• Ledamöter från pensionärsföreningar lyfter frågan om avsaknad av närvarande representation från samtliga kommunens förvaltningar.
  Sekreterare informerar rådet att detta är en fråga som det just nu tittas på hur man ska kunna lösa.

§ 35 Resultat medborgardialoger hösten 2021

Inom ramen för Projekt åldrandevänlig kommun (Age-friendly cities and communities) har Östersunds kommun under hösten 2021 genomfört 5 medborgardialoger riktat till medborgare 65+.

• Åsa Wallin återkopplar resultatet från dessa dialoger.
  5 fysiska dialoger har genomförts under oktober-november 2021 i Hornsberg, Körfältet, Centrala stan, Lit och Odensala.
  
  
• Resultaten från dialogerna har sammanställts och återkopplats till deltagarna.
  
  
• Fokusgruppsintervju riktad till äldre medborgare med annan etnicitet återstår att genomföra (planeras att genomföras i januari månad).
  
  

Kort om resultaten

Utemiljöer

Vid samtliga dialoger efterfrågades fler sittplatser/bänkar.

Medborgarna känner sig generellt sett trygga i sitt eget närområde.

Vid några av dialogerna lyftes betydelsen av att det ska finnas grönområden och att man vill att buskage och liknande ska röjas i högre utsträckning.

Busstrafik

Vid samtliga dialoger lyftes att informationen om busstrafik behöver förbättras, att man vill ha billigare/gratis bussresor för äldre (eller åtminstone gratis för äldre som använder rullatorer) och att äldre med rullatorer bör få kliva på i mitten av bussen.

Bostäder

Vid de flesta dialoger lyftes att det behöver finnas tillgängliga bostäder och lägenheter med rimliga hyror. I Lit efterfrågades fler lägenheter generellt sett.

Social gemenskap

Vid samtliga dialoger ville man ha bättre information om de mötesplatser och aktiviteter som finns samt att det ska ordnas fler aktiviteter. Vid flera dialoger efterfrågades också fler lokaler där man själv kan ordna aktiviteter.

Icke-diskriminering och medborgarinflytande

Vid samtliga dialoger lyftes att man behöver motverka digital diskriminering och förbättra äldre medborgares möjligheter till inflytande. Vid några dialoger tog man även upp att man vill bli behandlad som en vuxen individ även efter 65 år.

Samhällsstöd och service

Synpunkterna kring samhällsstöd och service skilde sig mycket åt mellan olika dialoger.

Hornsberg:

En majoritet av deltagarna tycker att det finns god tillgång till samhällsstöd och service i Hornsberg. Några problem kopplat till Region J-H lyftes fram (möjligheten att ta sig till hälsocentralen och parkeringsavgifter vid hälsocentralen).

Körfältet:

En majoritet av deltagarna tycker att det finns god tillgång till samhällsstöd och service på Körfältet i och med närheten till Lillänge. Man vill att det ska finnas en hälsocentral på Körfältet.

Centrala stan:

En majoritet av deltagarna tycker att det finns god tillgång till samhällsstöd och service i centrala stan. Man upplever problem med den snabba digitaliseringen och tycker att banker har mycket dålig service.

Lit:

Säkerställa att all personal som arbetar i vård och omsorg är vaccinerade, Stärka kommunens krisberedskap, Motverka digitaliseringens negativa konsekvenser, Vidta åtgärder för att öka tryggheten lokalt i Lit, Saknas hälsocentral i Lit på sommaren

Odensala:

Det finns dåligt med matbutiker i närområdet, det saknas direktbuss mellan Odensala och Lillänge, Det saknas någonstans att gå och äta lunch, Flera brevlådor har tagits bort. Bibliotekets service att köra hem böcker är mycket uppskattad.

Status medborgardialoger personer med funktionsnedsättningar 18+ hösten 2021

• Personer med synnedsättningar (SRF): Dialog hölls med SRF den 19 oktober. Resultatet har sammanställts och återkopplats till deltagarna.
• Personer med hörselnedsättningar (HRF): Enklare, kompletterande dialog hölls med HRF på Hörseldagen den 16 oktober.
• Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Fokusgruppsintervjuer hölls den 22 och 25 oktober. Resultatet har sammanställts.
• Personer med intellektuell funktionsnedsättning: Fokusgruppsintervju hölls den 24 november. Resultatet har sammanställts.

• Personer med rörelsenedsättningar: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med Parkinsonföreningen och Reumatikerföreningen den 1 december, möte med Personskadeförbundet RTP ska hållas den 2 december och med Strokeföreningen den 14 december.

Några exempel på vad som framkom vid medborgardialogen med SRF:

Utemiljöer:

Förbättringsområden är sandning/snöröjning, belysning, fler kontrastmarkeringar och att förbättra ljudet vid övergångsställen. Man lyfte även den otydlighet som finns kring vilken sida man ska gå på när det gäller gång- och cykelbanor.

Busstrafik:

Förbättringsområden är informationen om busstrafik, utrop av busshållplatser på Länstrafikens bussar och att underlätta på- och avstigning på bussarna. Svårt för många att åka buss utan ledsagare.

Bostäder:

Viktigt att det finns hushållsutrustning anpassad för personer med synnedsättning och att det finns tillgängliga bostäder (inga trappor alternativt hiss, punktskrift i hissen, konstrastfärger), bra belysning. Behoven bör beaktas redan vid bostadsbyggandet.

Social gemenskap:

Underlätta tillgången till ledsagning och färdtjänst (viktig för att personer med synnedsättning ska kunna delta i sociala aktiviteter)

Icke-diskriminering och medborgarinflytande:

Motverka digital diskriminering (kan inte utgå från att alla har en dator eller har en smartphone), lyssna in vad medborgare/föreningar tycker i högre utsträckning, förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att engagera sig politiskt. Inhämta synpunkter från personer med synnedsättningar vid utformning av nya tjänster och digitala lösningar

Det återstår två dialoger kopplat till funktionshinderområdet som ska genomföras innan jul (RTP Skadeförbundet och Strokeföreningen).

Dialog med representanter för Samiskt samråd ska genomföras (förhoppningsvis innan jul).

Dialog med äldre 65+ med annan etnicitet ska förberedas till januari månad.

Styrdokument ska tas fram baserat på samtliga undersökningar som genomförts i projektet (Bakgrundsrapport, Strategidokument och Handlingsplan).

Styrdokumenten kommer att skickas ut på remiss under januari månad.

Sammanställningar från samtliga medborgardialoger kommer att skickas ut till ledamöterna i Kommunala pensionärsrådet.

§ 36 Förändrade riktlinjer för föreningsbidrag

Hanna Hirvelä, verksamhetsutvecklare kommer till Kommunala pensionärsrådet för att informera om förändringar av riktlinjer för föreningsbidrag inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde.

Det kommer föreslås att från och med 2022 kommer det att finnas fyra olika bidrag att söka:

• Grundbidrag
• Verksamhetsbidrag
• Extraordinärt bidrag
• Jämställdhetsbidrag (nytt)

Jämställdhetsbidrag

1. X kronor om det finns formuleringar om jämställdhet i föreningens stadgar/verksamhetsidé/värdegrund
2. X kronor om föreningen har en strategi/handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete
3. X kronor om föreningen har en åtgärdsplan som tillämpas i händelse av mobbning/kränkande särbehandling/trakasserier eller annan form av övergrepp
4. X kronor om föreningen under föregående år har haft en aktivitet där medlemmar har jobbat tillsammans med jämställdhetsfrågor (se exempel under

Extraordinärt bidrag

• Deltagande i specialligor eller liknande idrottsarrangemang för personer med funktionsnedsättning
• Extraordinära aktiviteter som inte återkommer med jämna mellanrum, och som inte ryms inom föreningens ordinarie verksamhet
• Jubileumsfiranden när en förening fyller jämna 50- eller 100 år, exempelvis 50, 100, 150, 200 och så vidare

Nytt

• Jämställdhetsaktiviteter där medlemmar i en förening jobbar tillsammans med jämställdhetsfrågor.

Exempel på jämställdhetsaktiviteter:

• Ta fram en strategi eller handlingsplan för föreningens jämställdhetsarbete
• Göra gruppövningar kring diskriminering, normer, sexism, privilegium och/eller stereotyper
• Gå igenom Sveriges jämställdhetspolitiska mål och/eller diskrimineringsgrunderna
• Diskutera olika typer av våld och åskådarperspektivet
• Ta fram en policy kring delaktighet, värderingar, jargonger, ordval, respekt och/eller förhållningssätt mot varandra inom föreningen
• Gå igenom lokaler som föreningen ofta nyttjar för att se om den fysiska miljön är välkomnande för alla och kan användas av så många som möjligt utan speciella anpassningar, samt ta fram en handlingsplan för att åtgärda eventuella brister
• Ta reda på vilka aktiviteter kvinnor och män (pojkar och flickor) inom föreningen vill ha, och anpassa utbudet av aktiviteter utifrån det
• Anordna en utbildning för föreningens ledare som syftar till att främja inkludering inom föreningen
• Gå igenom nulägeskollen (en e-tjänst) som finns på Östersunds kommuns hemsida där föreningen kan se hur den ligger till i sitt jämställdhetsarbete

Målgrupp för dessa bidrag som Vård- och omsorgsnämnden ger är:

1. Pensionärsföreningar
2. Föreningar för personer med funktionsnedsättning
3. Föreningar för anhöriga och/eller personer som har en sjukdom alternativt återhämtar sig från en sjukdom
4. Kultur- och idrottsföreningar som anordnar aktiviteter som specifikt riktar sig till pensionärer, personer med funktionsnedsättning eller personer som har en sjukdom alternativt återhämtar sig från en sjukdom. Verksamheten ska bedrivas i ett hälsofrämjande syfte.

Bidrag till andra föreningar som samlar minst tre pensionärer eller personer med funktionsnedsättning vid sina aktiviteter som tidigare kunnat söka bidrag föreslås nu inte tilldelas bidrag för detta.

Krav för att kunna få bidrag

• Bedriva sin huvudsakliga verksamhet inom Östersunds kommun
• Tillhöra Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde
• Komplettera kommunens egen vård- och omsorgsverksamhet
• Vara religiöst och partipolitiskt obunden
• Bedriva en verksamhet som är öppen för alla som delar föreningens värderingar och vill följa dess stadgar
• Vara uppbyggd enligt demokratiska principer och arbeta för jämställdhet och delaktighet
• Inte bedriva en vinstgivande verksamhet
• Ställa sina räkenskaper och revisionshandlingar till förfogande för granskning
• Ha stadgar som är godkända av medlemmarna
• Ha en styrelse och revisorer som är utsedda av medlemmarna

• Ha ett giltigt plus-, bank- eller postgiro/bankkonto och ett organisationsnummer (nytt krav)

Ansökan via e-tjänst ska innehålla:

• En komplett ifylld ansökan om bidrag
• Ett justerat (undertecknat) protokoll från föreningens årsmöte innevarande år, där det framgår uppgifter om valda styrelseledamöter, kassör och revisorer
• Föreningens verksamhetsberättelse för föregående år (gäller vid ansökan om grund-, verksamhets- och jämställdhetsbidrag) (nytt)

Grundbidrag

• 6 000 kronor per år för pensionärsföreningar
• 12 000 kronor per år för föreningar för personer med funktionsnedsättning
• 6 000 kronor per år för föreningar för anhöriga och/eller personer som har en sjukdom alternativt återhämtar sig från en sjukdom (nytt)
• Kultur- och idrottsföreningar som anordnar aktiviteter som specifikt riktar sig till nämndens målgrupper har inte rätt till grundbidrag – endast verksamhetsbidrag och extraordinärt bidrag (nytt)

Vård- och omsorgsnämnden kommer att ta beslut om förändrade riktlinjer för föreningsbidrag vid sitt sammanträde den 16 december.

§ 37 Översyn av boendemiljön på kommunens särskilda boenden

Ulrika Paulsson berättar om uppdraget från VON att se över miljön på kommunens särskilda boenden gällande trivselfaktorer. Det är ett stort antal faktorer som kommer att ses över. Det är inte en granskning av verk-samheterna utan en översyn av själva miljön. Både kommunens egna särskilda boenden och de i privat regi kommer att ses över.
Resultatet kommer att följas upp med KPR under våren 2022.

§ 38 Sammanträdesdatum för Kommunala pensionärsrådet 2022

Sammanträden för Kommunala pensionärsrådet 2022 beslutas enligt följande:

17 februari

7 april

19 maj

15 september

20 oktober

8 december

Sammanträdestiden är mellan 13.00 och 16.00.

Nytt datum för sammanträde i oktober/november 2022 kommer att beslutas vid KPR den 17 februari 2022.

§ 39 Övriga frågor

• Rådet får information om hur läget ser ut i kommunens verksamhet gällande coronapandemin. Det är för närvarande lugnt i verksamheterna. Ingen smitta på särskilda boenden.

• Hanna Hirvelä informerar att lägsta ålder för fixartjänster, digital hemguide, portionsmat och förebyggande säkerhetsbesök i hemmet enligt lagen om vissa kommunala befogenheter kommer att höjas. Detta på grund av att befogenhetslagen har höjts från 67 till 68.
  
  

• Christina Hedin informera om en fråga som tidigare varit uppe gällande ambulansens möjlighet att ta sig in i flerfamiljsfastigheter. Ambulanspersonal har inte nycklar och koder till alla fastigheter men personalen är bra på att lösa detta.
  
  
• Rådets ordförande informerar efter fråga om köerna till särskilda boenden. Köerna är för närvarande ovanligt långa, ca 70 medborgare står i kö. Det kan bero på ett uppdämt behov under pandemins värsta fas och innan vaccineringar. Det beror också på en låg omsättning av lägenheter.
  
  
• Christina Hedin berättar lite om Äldreomsorgsberedningen.
  Det finns kommunövergripande utmaningar framöver gällande äldreomsorgen som beredningen ska arbeta med.
  
  

• Inger Breil tar upp frågan om Kollektivtrafik som har pågått väldigt länge utan att man ser något resultat eller får klara besked. Vad man önskar är rabatterade priser samt eventuellt gratis bussåkning för pensionärer. Rådet önskar att få klara besked om detta inom en snar framtid och inte bollas mellan Östersunds kommun och Region Jämtland/Härjedalen.

Innehållsförteckning

§ 30 Kostpolicyn ersätts med nya riktlinjer 5
§ 31 Information om arbetet för och med nationella minoriteter 7
§ 32 Information om hyror och avgifter för särskilt boende och hemtjänst 10
§ 33 Utbildningsdag för Kommunala pensionärsrådet 12
§ 34 Övriga frågor 13

§ 30 Kostpolicyn ersätts med nya riktlinjer

Alexander Håkansson, miljösamordnare och Birgitta Nilzon, dietist kommer till Kommunala pensionärsrådet för att berätta om den Kostpolicy som ersätts med ny riktlinje.

Kommunfullmäktige har beslutat att den nuvarande kostpolicyn, som är gemensam för Vård- och omsorgsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden, ska ersättas av två politiska riktlinjer. Det ska vara en för respektive nämnd.
Vård- och omsorgsförvaltningen har omarbetat och uppdaterat ställningstagandena i kostpolicyn utifrån en in- och omvärldsbevakning. Förvaltningen har även haft en dialog med Måltidsservice vid Teknisk förvaltning som driver kommunens kök.
Den politiska riktlinjen för mat och måltider ska kvalitetssäkra måltidsverksamheten och tydliggöra Vård- och omsorgsnämndens förhållningssätt vad gäller mat och måltider. Riktlinjen gäller för samtliga verksamheter inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde.
Mat och måltider ska vara en källa till glädje, njutning, trivsel och välbefinnande. Måltiden är en mötesplats förknippad med social samvaro, återhämtning och kulturella värden. Måltiderna är också grundläggande för att tillgodose kroppens behov, ge medicinsk kostbehandling och att förebygga undvikbar ohälsa.

Alla matgäster som får insatser inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska erbjudas mat att njuta av och måltider att längta till. Maten ska beredas av bra råvaror med individuellt anpassad näring. Stor hänsyn ska tas till klimat, miljö och hållbar utveckling.

Denna riktlinje är en revidering av den kostpolicy som beslutades av Kommunfullmäktige 2013-03-14.

Tidigare saknades LSS-perspektivet. I den nya riktlinjen har även miljöperspektivet beaktats i en mycket högre grad med att mat och måltider ska vara ekologiskt hållbara.

Den fastställda Riktlinjen kommer att delges KPR efter att den varit ute på återremiss samt beslutats av Kommunfullmäktige.

Ledamot påpekar vikten av bra måltider, det är en stor fråga inom särskilda boenden för de som bor där.

§ 31 Information om arbetet för och med nationella minoriteter

Patricia Fjellgren, samordnare och Camilla Olofsson, samisk utvecklingsstrateg kommer till Kommunala pensionärsrådet för att informera om arbetet för och med nationella minoriteter.

Camilla berättar om den riktlinje som håller på att tas fram för detta arbete.

Utmaningar som riktlinjen ska möta:
• Brist på kompetens
• Rädsla
• Mycket få samiska modersmålstalare
• Inget synligt samiskt samhälle
• Resurser
• Brist på inflytande och delaktighet
• Brist på kartläggning
• Brist på information och myndighetsbemötande
• Brist på främjande och synliggörande

Tillgångar:
• Personal
• Intresse
• Ödmjukhet
• Välvilja
• Det arbete som görs i kommunen
• De nationella minoriteterna själva
• Sametingsetableringen
• Samisk kultur på frammarsch
• Resurser

Delar i Riktlinje för arbete med nationella minoriteter

1. Samiska och övriga nationella minoritetsbarn och ungdomar ska ges likvärdiga förutsättningar som majoritetsbefolkningen att utveckla sitt språk, sin kultur och identitet.
Dessa rättigheter ska prioriteras i såväl utbildningssystemet som på fritiden. Kommunen säkerställer att samiska barn och ungdomar har reellt inflytande under former som anpassas till deras förutsättningar i frågor som berör dem, samt att alla kommunens elever får kunskaper av god kvalitet om urfolket samernas och övriga nationella minoriteters historia och situation nationellt och lokalt.

2. Samer ska få sociala insatser, vård och omsorg av samiskspråkig personal med kompetens i och lyhördhet för samisk kultur.
När någon som tillhör en nationell minoritet önskar sociala insatser, vård eller omsorg helt eller till väsentlig del på finska, jiddisch, romani chib eller meänkieli ska kommunen sträcka sig långt för att tillgodose önskemålet.
Samer och personer som tillhör övriga nationella minoriteter och får kommunala sociala insatser, vård eller omsorg ska få möjlighet att bibehålla sin kultur och identitet.

3. Östersund ska vara en attraktiv kommun för samer att bo i där samisk kultur lyfts fram som en självklar och berikande del av samhället.
Kommunen skapar förutsättningar för revitaliseringen och utvecklingen av samiskt språk och kultur. Kommunen säkerställer att medborgare, personal och förtroendevalda får kunskap om samisk kultur och dess starka samband med traditionell samisk mark. Kommunen säkerställer att all personal och förtroendevalda får grundläggande information om kommunens skyldigheter enligt minoritetslagen.

4. Samers möjlighet att använda mark och vatten som en grund för sin urfolkskultur ska främjas i kommunal verksamhet.
Samers användning av mark och vatten ska lyftas fram och beaktas i planarbete och kommunala beslut. Det gäller såväl renskötsel som samers traditionella resursutnyttjande, landskapets kulturhistoriska och andliga värden och som förutsättning för vidareförandet av traditionell samisk urfolkskunskap. Traditionell samisk kunskap om uthålligt brukande av mark och vatten ska tillvaratas i kommunens hållbarhetsarbete.

5. Samer ska ha reellt inflytande i kommunala frågor som berör dem.
Samtliga nämnder ansvarar för att samråda med samer enligt minoritetslagens definition. Nämnderna ansvarar för att regelbundet informera om nationella minoriteters rätt till inflytande. De ska kartlägga vilka frågor som övriga nationella minoriteter anser berör dem och vill ha inflytande i, samt beakta denna vilja.

6. Medborgarna ska informeras om sina rättigheter till myndighetskontakter på samiska, finska och meänkieli.
Samtliga nämnder ansvarar för att informera om samers och övriga nationella minoriteters rättigheter enligt minoritetslagen på ett sätt som är anpassat efter deras behov och önskemål.

7. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare för arbetstagare med kompetens i nationella minoritetsspråk och nationella minoritetskulturer.
Kommunen värdesätter och förvaltar den resurs som medarbetare med minoritetsspråkskompetens och kompetens om samisk, judisk, romsk, sverigefinsk och tornedalsk kultur utgör. Vid nyanställningar ska samisk språk- och kulturkompetens vara en tillgång.

§ 32 Information om hyror och avgifter för särskilt boende och hemtjänst

Sandra Skog, avgiftshandläggare och Angelica Hjelm, administratör Vård- och omsorgsförvaltningen samt Eva Johnsson, handläggare Teknisk förvaltning kommer efter önskemål från ledamöter till Kommunala pensionärsrådet för att gå igenom hur avgifter och hyror sätts för boende på Särskilda boenden samt inom hemtjänsten.

Sandra går igenom hur processen ser ut vid hyressättning på särskilda boenden. Vad som ska räknas in i medborgarens inkomster och hur det fungerar med avgiftstak och att det finns ett minimibelopp som medborgaren ska ha kvar efter hyror och avgifter för insatser av kommunen.
Ledamöter påpekar att de tycker att hyresnivåerna för särskilda boenden är väldigt höga och att de ser att många inte har råd att flytta till ett.

Du som bor på särskilt boende betalar hyra för lägenheten. Du betalar också en avgift för maten samt en hemvårdsavgift.

Avgiften för mat är 4 197 kronor per månad. I priset ingår frukost, lunch, middag och alla mellanmål. Hemvårdsavgiften är 2 139 kronor per månad - hänsyn tas dock till din betalningsförmåga. Hyran varierar beroende på var du bor.

Maxtaxa

Hemvårdsavgiften kan blir lägre eftersom du betalar efter betalningsförmåga enligt reglerna om maxtaxa.

Beräkning av avgift

Hur stor hemvårdsavgift du betalar beror på din inkomst eventuellt bostadstillägg och hyra. Maximal hemvårdsavgift är 2 139 kronor per månad.

Tanken är att du ska få behålla minst 7 316 kronor av din inkomst när du har betalat hyran och hemvårdsavgiften "för ensamstående över 65 år." Dessa pengar ska räcka till matavgiften och till dina normala levnadskostnader utöver maten.

Har du bara 7 316 kronor kvar eller mindre när du betalat hyran så blir det ingen hemvårdsavgift. Bor du tillsammans med en make eller sambo ska ni få behålla minst 6 483 kronor per person. Det här tar kommunen hänsyn till när den räknar fram hemvårdsavgiften för dig som bor på särskilt boende.

Exempel 1:
Anna har 7 416 kronor kvar av sina inkomster och sitt bostadstillägg efter att hyran är betald. Hennes hemvårdsavgift blir max 100 kronor per månad. (7 416 - 7 316 = 100).

Exempel 2:
Ulla har 10 500 kronor kvar av sina inkomster och sitt bostadstillägg efter att hyran är betald. Hon betalar då full hemvårdsavgift alltså 2 139 kronor per månad.

Exempel 3:
Britta har 6 000 kronor kvar av sina inkomster och bostadstillägg efter att hyran är betald. Hon har alltså mindre pengar kvar än vad som är rimligt för att täcka matavgift och normala levnadskostnader.

Britta slipper betala hemvårdsavgift. Hon kan också kontakta Socialförvaltningen för att se om hon har rätt till försörjningsstöd.

Kommunala pensionärsrådet önskar få en mer ingående genomgång av kommunens hyressättningen för särskilda boenden och hur den beräknas, tas till exempel personalutrymmen med i beräkningen?

Kommunala pensionärsrådet kommer att få en grundlig genomgång av detta vid ett senare tillfälle.

§ 33 Utbildningsdag för Kommunala pensionärsrådet

Rådet diskuterar om vad den halva utbildningsdagen i november ska innehålla och vilket datum den ska vara.
Datum för utbildningen bestäms till 2021-11-16
Önskemål på innehåll som framkommer är:
• Grundlig genomgång av hyror och avgifter
• Frågan om hur och om det fungerar vid utryckning av ambulans. Ledamöter har vetskap om tillfällen då ambulanspersonal inte kunnat komma in i fastigheter. Hur fungerar detta? Vad gör man åt det?
• Information om nya hjälpmedel
• Information om mat och måltider vid särskilda boenden

§ 34 Övriga frågor

• Information om att inkommit klagomål på Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet har vidarebefordrats till sektorchef för sektor Hemtjänst och särskilt boende

Innehållsförteckning

§25 Uppföljning hur arbetet med omfattande hemtjänst fungerar 5
§26 Information om riktlinjer för minskad ojämlikhet och för hälsa och välbefinnande 6
§27 Information från Projekt åldrandevänlig kommun 12
§28 Information om kommunens strategi för bostadsförsörjning 16
§29 Övriga frågor 18

§ 25 Uppföljning hur arbetet med omfattande hemtjänst fungerar

Bodil Evertsson kommer till Kommunala pensionärsrådet för att informera om hur arbetet med omfattande hemtjänst fungerar.
Omfattande hemtjänst är det begrepp som tidigare innefattade Trygghetsteamet.

Bodil berättar om bakgrunden till varför man infört denna förändring.
Uppdraget har varit hos alla hemtjänstutförare sedan 16 april 2021.
Sedan start har 29 medborgare haft denna insats.
Enkät har skickats till anhöriga och medborgare och detta har visat på mycket stor nöjdhet med insatsen. Samtliga 29 som haft denna insats har övergått till fasta besök inom 2 dygn. Samarbetet mellan hemtjänstutförare, nattorganisation och biståndshandläggare har fungerat mycket bra. När man startade hade det bestämts att ha arbetsgrupp med undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, distriktssköterska och biståndshandläggare. Man försöker utveckla den processen med arbetsgrupper som kan omfatta fler medborgare.
Lise Hjemgaard Svensson frågar om medborgare väljer Korttidsboende i högre omfattning och om det ses över om var gräns ska gå mellan omfattande hemtjänst eller Korttidsboende. Vilka medborgare ska kunna få omfattande hemtjänst? Bodil svarar att detta är något som man tittar på och arbetar med. Uppföljning kommer att delges rådet vid senare tillfälle under hösten.
Representant från rådet frågar om det finns tillräckligt med Korttidsplatser. Bodil menar att det inte finns för få korttidsplatser, men för tillfället är det låg omsättning på lägenheter inom särskilt boende och just nu står 80 personer i kö för särskilt boende.

§ 26 Information om riktlinjer för minskad ojämlikhet och för hälsa och välbefinnande

Helene Sandal, tillgänglighetsstrateg och Ellen Kristiansson kom till Kommunala pensionärsrådet för att prata om och ta in synpunkter om de riktlinjer de håller på att ta fram för Minskad ojämlikhet och för Hälsa och välbefinnande.

Uppdraget att ta fram dessa riktlinjer kommer från politiken.
Dessa riktlinjer ska användas som grund när andra riktlinjer och styrdokument inom kommunen tas fram, samtliga förvaltningar.
Ej beslutade ännu. Ska upp till kommunstyrelsen för godkännande sedan ut på remiss till förvaltningarna.

Riktlinje för minskad ojämlikhet ersätter strategin ”Ett Östersund för alla – för ett inkluderande samhälle genom design för alla” samt handlingsplan ”Barnfattigdom”.

Riktlinje för minskad ojämlikhet

Vad behöver kommunen beakta vid framtagande av denna riktlinje?

Förverkliga mänskliga rättigheter, Agenda 2030, konventioner, diskrimineringslagstiftning, barnkonventionen, funktionshinderpolitik (ett horisontellt politikområde), regional utvecklingsstrategi, Regional Folkhälsopolicy.

Varför behövs riktlinjen för minskad ojämlikhet?

Riktlinjen för minskad ojämlikhet ska visa vad Östersunds kommun ska göra för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga utan hinder och där kommunen har ett barnrättsperspektiv.

Kommunala verksamheter har möjlighet/rådighet att påverka flera faktorer som har betydelse för möjlighet till delaktighet, såsom samhällsplanering, skolverksamhet, vård, omsorg, miljö och natur.

Nuläge – personer med funktionsnedsättning (några exempel)

• Utbildningsnivån är lägre bland personer med funktionsnedsättning än övriga i befolkningen. Två orsaker är att särskilt stöd sätts in för sent och att elever med funktionsnedsättning känner sig mer otrygga.
• Det är också vanligare att unga med funktionsnedsättning varken studerar eller har arbete. Många upplever diskriminering och kränkande behandling i arbetslivet.
• Möjligheterna till arbete och löneutvecklingen är sämre. Att kunna försörja sig själv är en avgörande faktor för andra levnadsvillkor som hälsa, privatekonomi och fritid.
• Personer med funktionsnedsättning står oftare utanför arbetsmarknaden jämfört övrig befolkning.

1. Östersunds kommun verkar för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika grupper

Att utjämna skillnader i livsvillkor mellan grupper innebär att alla har möjlighet att vara delaktiga i det sociala, ekonomiska och politiska livet oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning – det leder till ”Ett Östersund för alla”.

Kommunen skapar förutsättningar så att medborgarna känner tillit till det demokratiska samhället och till varandra. Östersunds kommun verkar för bostadsområden som är socialt hållbara för att bland annat motverka boendesegregation.

1. Östersunds kommun verkar för att vara en åldrandevänlig kommun sett ur ett livsloppsperspektiv

Personer över 65 år och personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva hälsosamma och självständiga liv med ökad och stärkt delaktighet i samhällsfrågor.

Arbetet för att bli en åldrandevänlig kommun omfattar att skapa tillgängliga och trygga utemiljöer, transporter och bostäder, möjliggöra social delaktighet, social tillhörighet, ge tillgång till arbete/sysselsättning, stärka medborgarinflytande, erbjuda tillgänglig information och kommunikation samt tillhandahålla bra samhällsstöd och service.

Personer över 65 år och personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i detta utvecklingsarbete.

Att arbeta utifrån ett livsloppsperspektiv innebär att aktiviteter/insatser ska genomföras för målgrupper i livets alla skeden.

Lyckas vi med att utforma samhället universellt , så att det fungerar för en mångfald av människor, då blir det färre hinder för delaktighet och det behövs färre individuella lösningar. Ingen behöver bli diskriminerad.

1. Östersunds kommun ställer krav på universell utformning av miljöer, produkter och tjänster

Östersunds kommun ställer krav på universell utformning i stället för att utforma särlösningar för vissa grupper. I Östersunds kommun bemöts alla människor likvärdigt och det är den rådande normen.

Principer som ska beaktas är likvärdig användning, flexibilitet i användning, enkel och intuitiv användning, uppfattbar information, tolerans för misstag, låg fysisk ansträngning, storlek och utrymme för åtkomst och användning. Det som är nödvändigt för 20% av befolkningen, underlättar för 40% och är bekvämt för alla.

1. Östersunds kommun verkar för att systematiskt identifiera och undanröja hinder för delaktighet i alla samhällsområden

Hinder uppstår när människor inte kan vara delaktiga i samhället. För att identifiera och undanröja hinder för delaktighet i kommunen är en förutsättning att medborgare involveras i processen. Kommunen ska också arbeta systematiskt med att utveckla kommunikation och information om tillgänglighet till miljöer, produkter och tjänster.

1. Individen är delaktig i utformning och beslut av personliga lösningar som har hög kvalitet och är likvärdiga.

Individuella stöd och lösningarna kan ses som kompensation av brister i samhällets utform-ning eller som kompensation av funktions-förmåga. Individuella stöd och lösningar kan vara avgörande för individens möjlighet till delaktighet för att säkerställa oberoende, självbestämmande och självständighet hos individen.

Riktlinjen för god hälsa och välbefinnande

Vad behöver kommunen beakta vid framtagande av denna riktlinje?

• Mänskliga rättigheter

• Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
• Diskrimineringslagen (2008:567)
• Översiktsplan Östersund 2040
• Regeringens proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik
• Vår hälsa – länets möjlighet. Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2020-2024.
• En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020
• Regional ANDT-strategi för Jämtlands län 2015–2020
  
  

Varför behövs riktlinjen?

• Andelen som upplever sin hälsa som god minskar (från 71% till 66%)
• Andelen äldre ökar vilket kommer kräva förebyggande och främjande insatser
• 35 % uppnår inte rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet- geografiska skillnader
• 26 % har avstått från att gå ut ensamma (bland kvinnor är det 43% )
• Riskkonsumtion av alkohol ökar, framförallt bland män
• 47% av eleverna i åk 9 har någon gång druckit alkohol- ingen minskning
• Andelen flickor i åk 2 på gymn. Som snusar ökar
• Andelen elever som uppger att de blivit erbjudna att prova narkotika samt de som har lust att prova har ökat
  
  

1. Östersunds kommun verkar föredömligt för att alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att göra goda val för sin hälsa såväl psykiskt, fysiskt och socialt

Alla medborgare ges likvärdiga möjligheter till god hälsa och ett långt och aktivt liv. Östersunds kommun ska samverka med relevanta aktörer, arbeta förebyggande och på ett föredömligt sätt verka för att alla ska ha en god psykisk, fysisk och social hälsa. En god hälsa är avgörande för fler aspekter senare i livet. Särskilt fokus ska därför läggas på barn och unga samt personer med funktionsnedsättning.

1. Östersunds kommun verkar för hälsofrämjande livsmiljöer för alla

I Östersunds kommun har alla medborgare en trygg och säker miljö att bo, verka och vistas i. Kommunen ska skapa goda förutsättningar till rörelse och sociala mötesplatser, såväl fysiska som digitala. Genom att utveckla hälsofrämjande livsmiljöer så som bostadsområden, skolverksamhet, miljö och natur främjas också medborgarnas hälsa.

1. Östersunds kommun verkar för att alla medborgare får likvärdiga förutsättningar till utbildning och arbete

Östersunds kommun verkar för att medborgare ges likvärdiga möjligheter till ett självständigt liv genom lyckade studier, egen försörjning genom arbete samt att de har möjlighet att lära hela livet. Östersunds kommun verkar för att alla medborgare ska få möjlighet till en meningsfull sysselsättning. Genom att skapa möjlighet till utbildning och arbete, som är viktiga faktorer för inkludering och integration i samhället minskar risken för utanförskap.

1. Östersunds kommun verkar för att barn och unga skyddas från alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS)

Kommunanställda ska i sitt arbete med barn och unga vara goda förebilder, restriktiva och kunniga om ANDTS och dess konsekvenser. Kommunen stärker vårdnadshavare med kunskap och verktyg för förebyggande familjeliv.

Kommunala verksamheter och evenemang riktade till barn och unga som helt eller delvis finansierar av kommunen ska vara fria från ANDTS.

1. Östersunds kommun verkar för medborgarnas frihet från narkotika, dopning, tobak, spel om pengar samt alkohol

Östersunds kommun arbetar aktivt med att förändra medborgarnas attityder, normer och ger ökad kunskap kring ANDTS och dess konsekvenser på hälsa och samhälle. Medborgarna ska ha tillgång till evenemang och offentliga miljöer fria från ANDTS.

Som tobaksfri kommun stöttar Östersunds kommun de anställa som väljer att sluta med sitt tobaksbruk. Kommunen arbetar aktivt med att uppnå målet i Tobacco Endgame- Rökfritt Sverige 2025. Risk- och missbruk ska upptäckas tidigt, särskilt hos unga vuxna, föräldrar till minderåriga och personer från 65 år.

§ 27 Information från Projekt åldrandevänlig kommun

Åsa Wallin, projektledare Projekt åldrandevänlig kommun (Age-friendly cities and communities) informerar om de medborgardialoger som kommunen planerar att genomföra med medborgare 65+ under hösten 2021 (under förutsättning att corona-restriktionerna tillåter det).

Åsa vill även prata med Kommunala pensionärsrådet om äldre medborgares inflytande/påverkansmöjlighet generellt sett.

Så är Projekt Åldrandevänlig kommun (AFCC) upplagt

• Projektet pågår från april 2020-mars 2022
• Under försommaren och hösten 2020 gjordes en nulägesanalys med äldre 65+ (3 undersökningar har genomförts, 2 fokusgruppsintervjuer återstår)
• Under våren 2021 gjordes en nulägesanalys med personer med funktionsnedsättning 18+ (5 undersökningar har genomförts, kompletterande fokusgruppsintervjuer/medborgardialoger med utvalda grupper återstår)
• Under hösten 2021 ska det genomföras kompletterande medborgardialoger innan det utformas en 3-årig handlingsplan utifrån vad som framkommit i nulägesanalyserna
• Beslut om handlingsplanen fattas våren 2022

Att utveckla former för medborgarmedverkan och medborgardialoger är en central del av arbetet med “Age-friendly cities and communities” (det är ett av de åtaganden man har som medlem i WHO:s AFCC-nätverk)

Den pågående corona-pandemin har fram till nu tyvärr begränsat möjligheterna att kunna genomföra dialoger med berörda medborgare.

Målgrupp – medborgare 65+

• Dialogdirektiv har tagits fram i samråd med kommunalråd Stephen Jerand
• 5 fysiska dialoger och ev. 1 digital dialog är tänkt att genomföras under oktober-november 2021 (om corona-restriktionerna så tillåter)
• Syftet med dialogerna är att få kompletterande underlag inför framtagandet av den fleråriga handlingsplanen
• Målsättningen är att göra medborgare 65+ delaktiga i att hitta förslag till lösningar med utgångspunkt från de förbättringsområden som identifierats i nulägesanalysen
• Grad av inflytande = en kombination av konsultation och dialog

De fysiska dialogerna kommer att genomföras i följande områden: Hornsberg (Frösön), Centrala stan, Körfältet, Odensala, Lit

Brunflo och Torvalla har valts bort då det redan genomförts dialoger med medborgare 65+ i dessa områden under 2020 (inom ramen för andra utvecklingsprojekt)

Alla över 65 år som bor i ordinärt boende i de utvalda områdena kommer att få en personlig inbjudan där de erbjuds anmäla sig till att medverka vid medborgardialogerna enligt ”först till kvarn-principen”

Politiker i Kommunstyrelsen och berörda nämnder kommer också att bjudas in till dialogerna

Målgrupp – medborgare med funktionsnedsättningar 18+

Medborgardialoger planeras med följande grupper:

• Personer med hörselnedsättningar (HRF)
• Personer med synnedsättningar (SRF)
• Personer med rörelsenedsättningar
• Personer med NPF-diagnoser
• Personer med intellektuell funktionsnedsättning
  
  

När det gäller dessa dialoger så behöver en dialog föras med respektive funktionshinderorganisation om lämpliga datum.

Syftet med dialogerna är i dessa fall både att få mer info om förbättringsområden och förslag till lösningar.

Politiker i KS och berörda nämnder kommer även i dessa fall att bjudas in att medverka vid dialogerna.

Hur kan vi utveckla målgruppens möjlighet att påverka?

Stephen Jerand påpekar att man trots covid pandemi och så vidare kommit en bit på väg i arbetet. Medborgardialogerna blir en bra start för att utveckla medborgarnas inflytande.

Rådsrepresentant undrar vilka städer som omfattas i AFCC. Åsa berättar att det är de städer som ansökt om att vara med. Det finns ett särskilt nätverk för de nordiska länderna. I nuläget är det över 1000 städer runt om i världen som är med i nätverket.
Det startas upp en Äldreomsorgsberedning inom kommunen som kommer att starta upp under 2021.

Det är medborgarnas bästa i första rummet gällande AFCC påpekar Stephen och partipolitik ska inte ligga till grund i detta arbete.

Exempel på olika sätt att stärka målgruppernas inflytande och delaktighet

• Samråd med bland annat Kommunala pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet inför beslut
• Medborgarförslag
• Projektet ”Rätt från början – metoder för medskapande utformning” (Vinnova-finansierat samverkansprojekt mellan Östersunds kommun, Parasportförbundet och Mittuniversitetet för att utveckla tillgänglighet ibland annat idrottsarenor. De som nyttjar arenor och aktivitetsytor medverkade i hela utvecklingsarbetet.)
• Tjänstedesign/användardriven innovation i offentlig sektor (att man utvecklar tjänster med utgångspunkt i användarnas behov). Utbildningar i detta anordnas av bl.a. SKR.

Några resultat från de allmänna enkätundersökningar som genomförts med äldre 65+ och personer med funktionsnedsättningar 18+ 2020-2021

• I den enkätundersökning som genomfördes riktad till äldre 65+ år 2020 uppgav endast en dryg tiondel av de svarande (11%) att de känner att de har möjlighet att påverka de beslut som kommunen fattar. Övriga svarade antingen att de inte tycker att det stämmer särskilt bra (cirka 51%) eller att de inte vet om de kan göra det (37%).

• I den enkätundersökning som genomfördes våren 2021 riktad till personer med funktionsnedsättningar 18+ uppgav en femtedel av de svarande (20%) att de har möjlighet att påverka de beslut som kommunen fattar. Övriga svarade antingen att de inte tycker att det stämmer särskilt bra/inte alls (46%) eller att de inte vet om de kan göra det (33%).
  
  
• Ungefär en femtedel (17%) av dem som besvarade 65+-enkäten tycker att äldre blir tillfrågade om hur produkter och tjänster kan utvecklas för att passa deras behov. En tredjedel (32%) tycker inte att det är så och närmare hälften (48%) säger att de inte vet om det är så.

Åsa Wallin kommer att återkomma till KPR inom kort för att mer diskutera

äldre medborgares inflytande/påverkansmöjlighet generellt sett.

För mer information om projektet

Se www.ostersund.se/afcc

eller kontakta

Projektledare Åsa Wallin via e-post

asa.wallin@ostersund.se

eller telefon 070 – 692 66 44

§ 28 Information om kommunens strategi för bostadsförsörjning

Karin Söderberg, mark och exploateringsingenjör vid Kommunledningsförvaltningen, Mark och Exploatering kom till KPR för att informera om den remiss som tidigare skickats ut till bland annat Kommunala pensionärsrådet samt kort gå igenom kommunens strategi för bostadsförsörjning.

Mark och exploatering har fått i uppdrag av Kommunstyrelsen att under 2021 revidera kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. I denna revidering ska dokumentet arbetas om till en strategi i enlighet med kommunens struktur för styrdokument. Strategin ska lyfta fram de prioriterade utvecklingsområden kommunen samlat ska arbeta med de kommande åren för att uppnå kommunens mål för bostadsmarknaden. Syftet med strategin är att bidra till en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning i kommunen.

Bostäder som möter äldres behov och efterfrågan är ett av de prioriterade utvecklingsområden som läggs fram i förslaget till Kommunstyrelsen i oktober.

Riktlinjer (strategi) för Bostadsförsörjning

• Politiskt och strategiskt styrdokument
• Kommunens generella bostadsförsörjningsansvar och nyproduktionens betydelse
• Info till medborgare och marknadens aktörer
• Ska grundas på en analys av demografi, bostadsbeståndet och marknadsförutsättningarna
  
  

Slutsatser efter analys inför framtagande av riktlinjer

• Osäkerhet i prognoserna = ökat behov av flexibilitet i planeringen
• Eftersträva jämn utbyggnadstakt bostäder och infrastruktur
• Koppla planering och byggande till målen för bostadsförsörjningen; leder detta projekt oss närmre den bostadsmarknad vi vill ha? Fokus på bostäder som äldre vill och kan flytta till
• Efterfrågan framför allt på lägenheter under nyproduktionskostnad och småhus
• Öka andelen småskalig bebyggelse
• Stödja innovativa initiativ till byggande till lägre kostnader och på landsbygden

Föreslagna prioriterande utvecklingsområden

• Löpande strategiskt arbete med bostadsförsörjningen och förbättrad uppföljning
• Planera och bygga blandat
• Möjliggöra för fler att kliva in på bostadsmarknaden
• Planering och byggande för en äldre befolkning
• Stimulera ökad rörlighet på bostadsmarknaden
• Bostadssociala insatser

Exempel på föreslagna åtgärder

• Analys - tillgänglighet i bostadsbeståndet, tillgänglighet till service i stadsdelar/kommundelar
• Dialog kring boendepreferenser och behov
• Prioritering av lägen (fastigheter) nära service och kollektivtrafik
• Stöd i bostads-/flyttfrågor

§ 29 Övriga frågor

• Ulrika Paulsson, uppdragsstrateg, går igenom och informerar om Bostadsförsöket. Bostadsförsöket är en mobilapp som används som ett slags enkät för att undersöka svenska bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv. Utdrag från Bostadsförsökets hemsida:
  ”För att vi ska kunna leva bra och aktiva liv behöver vi ha bostäder som är anpassade efter våra behov. Detta innebär särskilda krav på bostäder för äldre personer och personer med funktionsvariationer. Hur tillgängliga är egentligen Sveriges bostäder för äldre? Det ska svenska skolelever, lärare och pensionärer hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på i ForskarFredags massexperiment 2021 – Bostadsförsöket!”
  Länk till Bostadsförsöket: https://forskarfredag.se/forskarfredags-massexperiment/bostadsforsoket/
  
  
• Utvärdering av Vård- och omsorgsnämndens beslut att anställa utbildade vårdbiträden som ska ersätta outbildad personal.
  Återkopplingen är att det har enligt statistik och fråga till sektorerna anställts tre (3) vårdbiträden. Rådet önskar att detta åter följs upp vid ett senare sammanträde.
  
  

• Information om föreningsbidrag.
  Kommunala pensionärsrådet informeras om vilka riktlinjer som gäller för föreningsbidrag och verksamhetsbidrag och hur beviljade bidrag följs upp och kontrolleras i efterhand. Eventuellt lyfts detta igen vid ett senare möte. Rådet informeras om att det går att söka föreningsbidrag till och med 15 oktober för verksamhetsåret 2020, detta på grund av pandemin.
  
  
• Rådets ordförande informerar om Coronapandemins påverkan på Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. I nuläget så är det liten påverkan på förvaltningens verksamheter. Förutom att det är långa köer till särskilda boenden efter ett uppdämt behov då medborgare tidigare inte vågat flytta till boenden samt att det är låg omsättning på lägenheter just nu.
  
  
• Innehåll på halv utbildningsdag för KPR hösten 2021.
  Innehållet kommer att tas upp på nästa sammanträde med rådet, där också datum för utbildningsdag i november kommer att bestämmas.
  
  
• Från och med nästa sammanträde den 7 oktober kommer Kommunala pensionärsrådets sammanträden att genomföras med fysisk närvaro.

Det kommunala pensionärsrådet består av totalt 13 ledamöter och 13 ersättare.

Åtta ledamöter och ersättare representeras av pensionärsorganisationer. Fem ledamöter och ersättare representeras av de kommunala nämnderna.

Kommunstyrelsen utser vilka organisationer som ska vara representerade i pensionärsrådet. Organisationerna ska vara riksorganisationer som bedriver verksamhet i kommunen genom sina lokalföreningar.

Antal ledamöter från respektive organisation bestäms bland annat med hänsyn till antalet medlemmar.

Ledamöter

• Stephen Jerand (KD), Kommunstyrelsen
  
• Lise Hjemgaard Svensson (M), Vård- och omsorgsnämnden, ordförande
  
• Magnus Andersson (C), Miljö- och samhällsnämnden
  
• Per Lundgren (C), Kultur- och fritidsnämnden
  
• Andreas Köhler (M), Tekniska nämnden
  
• Alvi Berglund, PRO
  
• Gertrud Nygren, PRO
  
• Inger Breil, PRO
  
• Margareta Halvarsson, SPF Seniorerna, vice ordförande 2021
  
• Margaretha Mooe Helleren, SPF Seniorerna
  
• Britt Wikman, SKPF Pensionärerna, vice ordförande 2020
  
• Christina Bondelid, SKPF Pensionärerna
  
• Kalle Olsson, Visions pensionärssektion
  

Ersättare

• Christina Hedin (V), Kommunstyrelsen
  
• Anton Waara (S), Vård- och omsorgsnämnden
  
• Anders Edvinsson (S), Miljö- och samhällsnämnden
  
• Maria Nerpin (S), Kultur- och Fritidsnämnden
  
• Jean Luc Kabisa (S), Tekniska nämnden
  
• Bo Örjan Försth, PRO
  
• Inger Könberg, PRO
  
• Katrin Wallin, PRO
  
• Björn von Essen, SPF Seniorerna
  
• Marit Borg, SPF Seniorerna
  
• Eva-Britt Frånlund, SKPF Pensionärerna
  
• Margareta Pettersson, Visions pensionärssektion

Det kommunala pensionärsrådets uppgifter och arbetsformer framgår av ett särskilt reglemente som Kommunfullmäktige har fastställt. Där står det bland annat att pensionärsrådet är ett rådgivande, och inte ett beslutande, organ. Pensionärsrådet arbetar för att kommunen ska ta hänsyn till pensionärers intressen.

Via pensionärsrådet ska kommunens nämnder och styrelser informera om, och hämta in synpunkter på, förslag till förändringar som rör pensionärer. Rådet ska även få möjlighet att yttra sig innan kommunen fattar beslut.

Rådet är inriktat på allmänna frågor som berör bland annat samhällsplanering och omsorg. Däremot behandlar rådet inte frågor som rör enskilda människors förhållanden eller personalfrågor.

Kommunala pensionärsrådets reglemente Pdf, 180.6 kB.